Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i ämnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva läromedel på ett positivt sätt kunde bidra till lärande. Med det som utgångspunkt var den övergripande frågeställningen i den här studien ifall interaktiva läromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i så fall på vilket sätt? Påverkade användandet av instruktionsvideo lärarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlärning utanför skolans ramar via interaktiva läromedel. Samt om det i så fall togs i beaktande av skolans lärare.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande daglig fysisk aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra aktiviteternas omfattning och form.

Att ge utan att vilja ha någonting tillbaka, hur ser vi på detta i vårt vardagsliv? I mitt arbete använder jag relationell och dialogisk estetik som ett verktyg för att förstå sociala strukturer. Det innebär att jag medvetet påbörjar en social förändrings- process och vinner insikt om den genom att själv driva processen. Den metod jag använder främst är dialogen. De frågeställningar jag arbetat med är: På vilka sätt kan jag begripa/tolka relationell/dialogisk estetik med mina arbetsmetoder/sociala experiment? Hur skapas dialoger och samtal genom icke-provokativa handlingar? Tyngdpunkten i undersökningen ligger i att pröva hur människor reagerar på min gestaltning på offentliga platser.

I vårt examensarbete undersöker vi användningen av musik som didaktiskt medel i språkundervisningen med hjälp av en blogg, samt hur musiken påverkar språkinlärningen hos gymnasieelever. Vårt syfte är att ta reda på om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra språkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och på så vis bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Våra frågeställningar är: ? Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lära sig ett främmande språk? ? På vilket sätt kan musiken bidra till elevernas språkinlärning? För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av olika teorier om andraspråksinlärning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka fyra pedagogers tankar om högläsningsbokens betydelse i undervisningen. Hur väljer de bok, hur bearbetas eventuellt boken och vilket syfte har de med sin högläsning?Metod: Fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-4 har intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och bandspelare har använts som arbetsmetod. Intervjufrågorna som rör högläsning har delats in i dessa områden: valet av högläsningsbok, fördelarna med högläsning och hur boken bearbetas.Resultat: Undersökningen har visat att pedagogerna har ett syfte med sin högläsning.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

Syftet med denna uppsats är att belysa individualiseringen i ämnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. Frågeställningen som vi utgått ifrån är:Hur arbetar fyra låg- och mellanstadielärare för att individualisera sin undervisning i det mångkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebär en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen är en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lärare. Vårt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att använda mig av en litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd..

Syftet med denna studie har varit att ge underlag till att utveckla pedagogiken kring att arbeta med högt presterande musikelever i heterogena elevgrupper på högstadiet. I studien har jag intervjuat tre musiklärare på olika högstadieskolor i landet, för att genom tolkning och analys av deras svar i min slutsats försökt se handlingsmönster och effekter av deras undervisning.Resultatet visade att två av lärarna använde sig mer av sin improvisationsförmåga i klassrummet, än av att planera för den heterogena grupp de skulle möta. Den tredje läraren planerade mer i detalj för att möta högt presterande elever. Metoderna som lärarna använde sig av i klassrummet var dels att hitta svårare musikaliska utmaningar för dessa elever, men också metoden att använda nämnda elever som hjälplärare. Resultatet visade också att högt presterande elever får mindre lärartid än andra, och att dessa elever ofta övar och spelar vid sidan av grundskolan.I diskussionen har jag analyserat resultatet och dragit slutsatserna att lärare i sin planering bör möta de utmaningar som högt presterande elever behöver i musik, och att också ge tid till detta i sin planering.

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

Kan man förhöja hela upplevelsen av att resa kollektivt genom att förändra textilierna i denna miljö? Hur anpassar man sin estetik till en miljö som är så hårt utsatt för smuts, slitage och skadegörelse? Kan man genom att förändra textilien skapa en bättre relation mellan passageraren och sätet?Textile design for public transport..

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). Så därför förbjöd vi dom, hur lärare motiverar regler och normer. (That´s why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet har varit att undersöka hur lärare implementerar de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lärare vid en grundskola 7-9 tagit i åtanke när de implementerat de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut.

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden används igymnasieskolan. Vi använde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vår definition tiden mellanen lektions start och slut) endast var några få minuter kortare än den schemalagda tiden.Vidare var uppdelningen av den tid som läraren undervisade hela klassen och den tid someleverna arbetade självständigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster påverkade inteundervisningstiden nämnvärt. Under tid för eget arbete lämnade ett större antal eleverklassrummet och var frånvarande under betydligt längre tid.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen är problematisk för så väl elever som lärare. Det framkommer att elever kan må dåligt, känna sig utanför, få dålig självkänsla och missa kunskaper som eleverna borde få med sig.SyfteSyftet med studien är att kartlägga och analysera hur elever upplever särskild undervisning och/eller specialundervisning. Med särskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som är i svårigheter får lämna ordinarie undervisning för att få stöd av annan pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever på sina kunskaper?- Hur resonerar elever om specialundervisning?MetodI studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frågeformulär inför intervjuerna med några huvudfrågor och teman, där vi hade möjlighet att ställa de följdfrågor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning på frågorna i förväg.