Sök:

Sökresultat:

558 Uppsatser om Estetik i förskolan - Sida 12 av 38

Graffiti - ett didaktiskt problemomrÄde?

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

LÀrares och kulturarbetares syn pÄ kultur, estetik och kunskap

The National Arts Council[1] has made an evaluation on obstacles and success factors for the interaction between culture and school. In the evaluation report they concluded that teachers and cultural workers have different views on culture and knowledge which creates confusion in their interaction. Thus I became interested to investigate teachers and cultural workers views on culture, aesthetics, and the knowledge that they think the students / children / young people should get from culture and aesthetics. This work is based on qualitative interviews with four teachers and four cultural workers. I compare their views with each other and link it to different research perspectives on culture and aesthetics in school to get an understanding of the similarities and differences in their approach, and what implications it can have in the school?s learning processes. In this work, from a didactic point of view, I found that when the teachers and cultural workers are talking about culture, the why-perspective differs.

Arkadestetik i moderna dataspel : En stilstudie av klassisk shoot'em-up

Uppsatsen undersöker det grafiska och estetiska uttrycket frÄn klassiska spel ur genren shoot?em up, och hur man som grafiker, art director eller speldesigner kan överföra delar av detta uttryck till ett modernt spel skapat med andra förutsÀttningar. Uppsatsen ligger till grund för ett grafiskt verk kallat Hands of Deliverance, som bestÄr av spelgrafik som i sin helhet kan illustrera hur ett sÄdant modernt spel kan se ut..

Att vÄrda med konst : hur sjuksköterskan kan anvÀnda sig av estetik som en resurs vid patientvÄrd

Syftet med studien var att beskriva hĂ€lsorelaterad livskvalitet, Ă„ngest/depression och vĂ„rdtillfredsstĂ€llelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvĂ€rsnittsstudie genomfördes som en enkĂ€tstudie kompletterat med medicinska data frĂ„n Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrĂ„gningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. NiohundratrettiotvĂ„ kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Provokativa Àtredskap : En studie i mÄltidsuppllevelsens estetik

Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om mÄltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för Àtredskap som kan förÀndra en mÄltidsupplevelse. Ett sÀtt som effektivt skapar förutsÀttningar för ett öppnare sinne, och dÀrmed kreativa idéer, Àr att arbeta med provokationer.Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa Àtredskap har pÄ mÄltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för mÄltidskunskapen.Metod/material Arbetet bygger pÄ tvÄ typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frÄgeformulÀr och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sÀtta ord pÄ vad de upplevde dÄ de Ät mat med olika konsistens endast med hjÀlp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med mÄltid. I de estetiska laborationerna skapades en mÄltidssituation dÀr bÄde maten och Àtredskapen var en del av gestaltningen.Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till bÄde kÀnslomÀssiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas instÀllning till Àtredskapen, dÀr vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska.

Estetik och lÀrande - Exemplet musik som ett pedagogiskt redskap för lÀrande i matematik

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.

Urvalsproblematiken pÄ folkbibliotek; en studie av etik och estetik kring urval av populÀrlitteratur och erotisk litteratur pÄ sex svenska folkbibliotek

The purpose of this Master?s thesis is to investigate issues concerning librarians? view on three genres, (a) popular literature for women, (b) popular literature for men and (c) erotic literature, when choosing what to buy for their libraries. A qualitative method has been used and the empery consists of seven qualitative interviews with altogether eight librarians involved in choosing and buying literature. The theoretical framework is built on theories regarding concepts of hegemony and cultural hegemony; the male sex as norm; taste culture and quality. The results show that three of the libraries in the study have a written purchase policy and that the policies that exist are very general.

"Varför kan vi inte ha mer teknik i skolan?"

Syftet med vÄrt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer sjÀlvstÀndiga och ökade sin kreativitet nÀr de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle ocksÄ visa om det fanns nÄgon skillnad pÄ flickors och pojkars agerande dÄ det gÀllde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar pÄ hur samarbetet fungerade nÀr eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..

Estetiken i praktiken: Om estetiska arbetssÀtt vid den tidiga skriftsprÄksinlÀrningen

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida pedagoger anser att estetiska arbetssÀtt har nÄgon inverkan pÄ den tidiga skriftsprÄksinlÀrningen. Vi tittar Àven pÄ olika formsprÄk och bakomliggande teorier som har koppling i de estetiska arbetssÀtten. För att fÄ svar pÄ syftet genomförde vi en intervjustudie bland fyra verksamma pedagoger. Det resultat vi har kommit fram till syftar pÄ att estetiska arbetssÀtt har stor betydelse för lÀrandet men att de anvÀnds i olika utstrÀckning..

Specialpedagogers arbete i fo?rskolan med fokus pa? inkludering. Special educators work in preschool with focus on inclusion.

How do special educators work to include children with special needs in preschool? That was the question that our thesis proceeded from, and the purpose was to get an insight in the methods used by the special educators to achieve inclusion. Our questions were: ? Is Swedish preschool a place for inclusion? ? How are special educators work organized and focused? ? Which experiences do special educators have working with children with special needs in preschool, and what role do they mean that inclusion plays in this work? Our procedure in this enquiry was to perform semi-structured interviews with 5 different special educators in two different cities. Interpretation and analyis proceeded from three different theories: Urie Bronfenbrenner?s ecological systems theory, John Bowlby?s theory of attachment and Karsten Hundeide?s sociocultural theory. The result showed support for the idea of the Swedish preeschool as a place with many opportunities for inclusion. We have also seen how both money and political decisions has an impact on which possibilities the preschools receive to work with inclusion. In addition it became apparent that the methods used by special educators differed depending on both cities and districts.

De sökte teknik, och fann estetik

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Natursten i kyrkogÄrdsmur : estetik och teknik nÀr Àndringar eller tillbyggnad ska göras i befintlig kyrkogÄrdsmur

MÄnga kyrkogÄrdsmurar har stÄtt pÄ sin plats lÀnge och fylltsin funktion vÀl. Men hur gör man nÀr det finns ett behov av en ny öppning i den befintliga muren eller anslutning av ny mur behöver göras mot den gamla muren?Vid slutbesiktning av utfört arbete med ingrepp i kyrkogÄrdsmur har det ibland konstaterats att murarbetet inte uppnÄtt förvÀntat resultat. Varför gav inte murarbetet förvÀntat utseende? Det har visat sig finnas mÄnga otydligheter gÀllande arbete pÄ fÀltstensmurar och fogade kallmurar.

Postmodern uppmÀrksamhet : funderingar kring filmisk estetik och filmÄskÄdandet i en postmodern kontext

I den hĂ€r uppsatsen behandlas postmodernismens förhĂ„llande till filmestetiska och filmĂ„skĂ„derliga företeelser i vĂ„r samtid.Vad innebĂ€r postmodern film och vilken typ av filmisk estetik Ă€r att betrakta som typiskt postmodern och Ă€r det rimligt att benĂ€mna vĂ„r samtida film och dess kultur som tillhörande en postmodern epok?Centrala begrepp och teorier som stĂ€lls mot varandra och komparativt studeras Ă€r 3D-filmsestetiken och ansamlingsestetiken samt hur de perspektiv som presenteras i den Ă€ldre filmteorin, hos AndrĂ© Bazin och Roland Barthes, förhĂ„ller sig till vĂ„r samtids syn pĂ„ film, bĂ„de pĂ„ ett estetiskt plan och ur ett Ă„skĂ„darperspektiv. Andra frĂ„gor som behandlas Ă€r huruvida 3D-filmen Ă€r att betrakta som immersiv i en postmodern epok och hur den postmoderna filmestetiken förhĂ„ller sig till Ă„skĂ„daren.De teoretiska resonemang vilka komparativt studeras under uppsatsens gĂ„ng exemplifieras med bland annat Avatar (2009) och Jackass 3D (2010).Övriga forskare vars perspektiv tas i sĂ€rskilt beaktande under uppsatsen inkluderar Jan Holmberg, Fredric Jameson, Deborah Tudor, Philip Sandifer och Pierre Gander bland andra.Vid uppsatsens slut förefaller en absolut formulering av en typisk postmodern filmestetik Ă„ ena sidan vara besvĂ€rlig att göra, men Ă„ andra sidan antyds att ansamlingsestetiken troligen Ă€r att betrakta som postmodern. 3D-filmens immersiva potential förvĂ€ntas vidare hĂ€nga pĂ„ filmskapares förmĂ„ga att sömlöst vĂ€va in 3D-effekten i sitt narrativ och dĂ€rmed undvika att presentera den som ett isolerat spektakel, samtidigt medgives det spekulativa i att dra en sĂ„dan slutsats. Slutligen pekas sketchformatet, exemplifierat av filmen Jackass 3D, ut som ett sĂ€rskilt sĂ€tt att hĂ„lla den postmoderne Ă„skĂ„darens uppmĂ€rksamhet fĂ„ngen i en epok kĂ€nnetecknad av mĂ„ngfaldiga distraktioner..

Matematik i förskolan : En studie om hur pedagoger uppta?cker och synliggo?r barns matematik i fo?rskolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptÀcker och synliggör barnens matematik pÄ förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i vÄra nÀromrÄden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfÀllen. I de observerade undersökningstillfÀllena upptÀcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastÀn pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll pÄ med. Samtliga pedagoger var noga med att anvÀnda rÀtt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt anvÀndande av matematiken, men att de i observationerna ÀndÄ anvÀnde sig av metoder som liknade varandra.

Unesco, Malraux och ombildningens museum : Estetik och kosmopolitik i efterkrigstid

An inquiry into the post-war European aesthetic and political landscape should take the international organization Unesco?s colour reproductions and travelling exhibitions of paintings into consideration. In these, the organization implements André Malraux? idea of the ?imaginary museum? as a framework for a future cosmopolitical, aesthetic (and utopian) community. During the late 1940?s, the Swedish government also discusses the need for raising an ?aesthetic awareness? amongst their citizens as a consequence to a poor knowledge in the fine arts.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->