Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus Àr mellan 1960-1980. FrÄgorna som besvaras Àr varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev sÄ pÄtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker lÄg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som anvÀnts Àr framförallt arkivmaterial frÄn folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare anvÀnds böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i lÀngden som teoretiska utgÄngspunkter.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Projektarbete Àr ett dominerande arbetsÀtt inom de flesta branscher. I IT/IS-branschen Àr det utbrett arbetssÀtt och en central del av hur organisationer Àr uppbyggda. I denna uppsats behandlar vi projektarbete inom IT/IS-branschen, med fokus pÄ tid- och resursplanering, samt realisering av mjukvaruprojekt. UtifrÄn ledande projektledningsmetodik tas ett mÀtinstrument fram med tÀnkta funktioner i ett projektplaneringsverktyg, för att vidare undersöka ledande verktyg pÄ marknaden. Projektarbete Àr historiskt sÀtt ett nytt fenomen, och fortfarande finns det mycket outforskat.

Denna uppsats har gjorts pĂ„ uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrĂ„ (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de Ă„lĂ€ndska företagens omsĂ€ttningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsĂ€ttningsindex kan anvĂ€ndas för att förklara olika branschindex pĂ„ Åland.Jag har Ă€ven tagit fram tvĂ„ olika modeller pĂ„ ledande indikatorer frĂ„n Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna Ă€r svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna anvĂ€nder olika fördröjningar pĂ„ dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 anvĂ€nder utvalda fördröjningar och Modell 2 anvĂ€nder glidande medelvĂ€rden pĂ„ fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de tvĂ„ modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsĂ€ttningsindex och de olika branschindexen. BĂ„da modellerna förklarar Ålands omsĂ€ttningsindex bra.

Dagens samhÀlle prÀglas av en vilja att göra karriÀr. Att göra karriÀr innebÀr för mÄnga att bli chef eller att pÄ nÄgot sÀtt nÄ en ledande position dÀr man har makten att bestÀmma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man Àr en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriÀr. Det saknas dock forskning som fokuserar pÄ hur man blir en ledare. AlltsÄ vilka faktorer och egenskaper som Àr viktiga eller avgörande för att man ska nÄ sin mÄlsÀttning att bli just chef.Syftet med denna uppsats Àr att belysa de faktorer som banar vÀg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur information kan hanteras med ett integrerat affÀrssystem till stöd för controllers och personer med ledande befattningar.Metod: Vi genomförde en fallstudie dÀr vi intervjuade controllers och personer med ledande befattningar pÄ WSP. Detta för att kartlÀgga de informationsbehov som finns utifrÄn deras centrala arbetsuppgifter. Med utgÄngspunkt frÄn en teoretisk referensram och med vetskap om deras informationsbehov analyserade vi hur information kan hanteras med hjÀlp av ett integrerat affÀrssystem till stöd för dem.Resultat: För personer med ledande befattningar handlar det ofta om att fÄ information för att ta sig till beslut, och de behöver oftast olika sorters information. Controllern har en central roll för att hantera och vidarebefordra information, och det Àr viktigt att det finns bra verktyg för att hantera och distribuera information. Ett integrerat affÀrssystem kan vara till stöd för hantering och spridning av information, och vid utformandet av affÀrssystemet Àr det viktigt att skapa en presentation av informationen som stimulerar anvÀndaren och ger möjlighet för anvÀndaren att förstÄ dess innehÄll.

ErsĂ€ttningar och sĂ„ kallade incitamentsprogram till verkstĂ€llande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremĂ„l för en offentlig debatt. Åsikterna om behĂ„llningen av incitamentsprogram gĂ„r isĂ€r. Ett argument som ofta anvĂ€nds pĂ„ bolagsstĂ€mmor för att fĂ„ aktieĂ€gare att godkĂ€nna bonusprogram Ă€r att dessa i slutĂ€ndan kommer att gynna dem genom att de fĂ„r en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det dĂ„ i att bolag som lockar med bonusprogram fĂ„r sina anstĂ€llda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bĂ€ttre Ă€n konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sĂ„dana program och respektive bolagskategoris vĂ€rdeutveckling utifrĂ„n specifika nyckeltal ser ut för att dĂ€rigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bĂ€ttre vĂ€rdeutveckling Ă€n företag som inte har det.Med vĂ€rdeutveckling avses omsĂ€ttningstillvĂ€xt och avkastning pĂ„ eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrĂ„n ett positivistiskt förhĂ„llningssĂ€tt och ett analytiskt perspektiv.

Kvinnor innehar idag fÀrre chefspositioner pÄ den svenska arbetsmarknaden. För att öka förstÄelsen kring varför fÀrre kvinnor jÀmfört med mÀn Àr chefer syftar uppsatsen till att förstÄ om emotionellt arbete Àr relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhÀndertagande kÀnsloarbete som sker till förmÄn för andras vÀlmÄende. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjÀlp av tvÄ dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Dagens samhÀlle prÀglas av en vilja att göra karriÀr. Att göra karriÀr innebÀr för mÄnga att bli chef eller att pÄ nÄgot sÀtt nÄ en ledande position dÀr man har makten att bestÀmma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man Àr en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriÀr. Det saknas dock forskning som fokuserar pÄ hur man blir en ledare. AlltsÄ vilka faktorer och egenskaper som Àr viktiga eller avgörande för att man ska nÄ sin mÄlsÀttning att bli just chef.Syftet med denna uppsats Àr att belysa de faktorer som banar vÀg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Denna rapport ger en bild över luftfilteroch dess funktioner. Syftet med arbetet var att undersöka hur elektriskt ledande luftfilter tillsammans med en joniseringsenhet fungerar samt hur de stÄr sig i förhÄllande till de mekaniska.Det lÄg Àven i syftet att titta pÄ hur andra parametrar pÄverkar filtrering sÄsom tjocklek och innehÄll av olika andel konduktivt material. Bakgrunden till arbetet var att VokesAir AB hade testat att tillverka elektriskt ledande filter med jonisering i filtret vilket hade fungerat i lite skala men inte i större. Det gjorde att man i detta arbete ville titta pÄ om det kunde fungera om man satte joniseringen utanför filtret istÀllet. Nio stycken luftfilter tillverkades i ennon-woven konstruktion med olika andel konduktivt material och i olika tjocklekar.

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, VÄrterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: HÄkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: VerkstÀllande direktörers ersÀttning har lÀnge gett upphov till debatter runt om i vÀrlden. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anstÀllda. I Sverige Är 2000 tjÀnade nÀringslivets toppchefer 46,4 gÄnger mer Àn industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om nÄgon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge nÄgon förklaring till varför löneersÀttning Àr sÄ hög som den Àr. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkstÀllande direktörs ersÀttning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkstÀllande direktörens Älder, 4) den verkstÀllande direktörens utbildning, samt 5) den verkstÀllande direktörens anstÀllningslÀngd i företaget.

Sammanfattning saknas..

I ambulanssjukvÄrden krÀvs det mÄnga gÄnger att man tar snabba beslut om hur vÄrdandet skall utföras. Dessa beslut mÄste ofta fattas under kort tid och kan mÄnga gÄnger vara livsavgörande. Inom ambulanssjukvÄrden anvÀnds olika koncept som arbetsredskap vid hÀndelser och olyckor. AmbulanssjukvÄrden i en organisation i vÀst Sverige har fÄtt utbildning i Prehospital sjukvÄrdsledning som anvÀnds vid olyckor och andra större hÀndelser. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av att arbeta pÄ olycksplats i ledande befattning.