Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Holmen Paper AB Àr en av Europas ledande tillverkare av trÀhaltigt tryckpapper. De maskiner som tillverkar pappret har tills nyligen styrts av Siemens Teleperm M. Under 2005 gjordes en migrering av styrsystemet pÄ en av pappersmaskinerna frÄn Teleperm M till Siemens PcS7. Mjukvaruverktyget som skulle sköta migreringen kunde inte konvertera hela mjukvaran sÄ en del av arbetet utfördes för hand. Detta resulterade i att funktionen blev enligt önskemÄl men koden blev onödigt komplicerad.

De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men Àr idag vanligt inom nÀringslivet, och frÀmst bland chefer. Det finns idag mÀngder av litteratur kring Àmnet coaching men det saknas studier som Àr gjorda utifrÄn den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgÄr dÀrifrÄn och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning frÄn organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgÄtt individuell coaching dÀr arbetsgivaren stod som finansiÀr. Syftet var att fÄ en djupare förstÄelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

Befattningshavare av bÄde stora och smÄ organisationer har kommit till en punkt dÀr det Àr viktigt att förstÄ vikten av sociala medier och stÀlla frÄgan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder pÄ denna nya arena. Sociala medier Àr fortfarande nÄgot vÀldigt nytt för mÄnga, och har förhÄllandevis fÄ regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och vÀljer att hantera sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stÀrka relationen till sina medborgare.FrÄgestÀllningen som har anvÀnts för att besvara syftet Àr:Hur ser de undersökta kommunerna pÄ sociala medier?Vad Àr syftet med anvÀndningen av sociala medier inom dessa kommuner?Hur vÀljer dessa kommuner att hantera anvÀndningen av sociala medier inom organisationen?Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som bestÄr av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa kÀllor, det vill sÀga chefsinformatören pÄ Ljungby kommun och kommunikationschefen pÄ VÀxjö kommun.

Sammanfattning Jag har i denna uppsats sammanfogat tvÄ litterÀra teorier genom att anvÀnda ett vÀletablerat begrepp, hybriditet, inom den ena teoribildningen, postkolonialism, pÄ en annan teoribildning, postmodernism. Under arbetet med uppsatsen har jag brottas med en enhetlig definition av hybriditetsbegreppet men insett att en sÄdan inte existerar, jag har dÀrför citerat vad ledande teoretiker pÄ omrÄdet har skrivit om begreppet och sedan försökt hitta beröringspunkter för att kunna skapa en enhetlig definition. Jag har presenterat denna, personliga definition av begreppet i uppsatsen. I uppsatsen har jag pÄvisat hur olika forskningsdiscipliner ser pÄ hybriditetsbegreppet och via ett annat etablerat begrepp inom sociologin, flanören, har jag gett ett exempel pÄ hur postkolonial litteraturteori och postmodern litteraturteori kan överbryggas. Jag har ocksÄ skapat ett nytt begrepp för att underlÀtta överbryggandet av gapet mellan postmodern litteraturteori och postkolonial litteraturteori i uppsatsen, den hybride flanören..

Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden Àr könssegregerad samt varför de flesta personer pÄ ledande befattningar i Sverige Àr mÀn. I bakgrunden presenteras tvÄ perspektiv pÄ vad som Àr manligt och kvinnligt. DÀrefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jÀmstÀlldhet pÄ dagens arbetsmarknad har de tvÄ perspektiven likhetsfeminism samt sÀrartsfeminism anvÀnts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tÀnkarna menar att könssegregationen och mÀnnens dominans har historiska och kulturella orsaker, som Àn idag finns inbyggt i samhÀllssystemet.

Families with limited financial resources risk social exclusion in today?s consumption-based society, where status and identity are tied to items like clothing, gifts and activities. Limited financial resources can therefore often lead to social isolation because consumption is central to social participation, something that can rarely be prioritized in poor families. In preschool, unclear policies on extra costs can negatively affect families. The purpose of the study was to investigate how socioeconomically vulnerable families experience and are affected by the preschool and its requirements, as well as how preschool teachers work to reduce the economic gap among families in the preschool context.

Svenska kommuner stÄr inför den komplexa och omfattande uppgiften att skapa grundlÀggande informationssÀkerhet för förvaltningsverksamhet. Denna uppgift förutsÀtter ett ledningssystem för informationssÀkerhet, en betydande del av ledningssystemet Àr att upplÄta en informationssÀkerhetspolicy. Policydokumentet bör enligt tidigare forskning hÄllas levande genom revidering för att sÀkra kvaliteten inom informationssÀkerhetsarbetet. Syftet med denna studie Àr att studera hur svenska kommuner bedriver arbetet med att hÄlla informationssÀkerhetspolicyn levande, dvs. revidera denna.

Syftet med studien Àr att utforska hur nÄgra utvalda tillvÀgagÄngssÀtt för lÀrande, förmedlade av ledande slagverkare och slagverkslÀrare, anvÀnds av och fungerar för en lÀrarstudents instudering av ett musikverk. Dessa tre tillvÀgagÄngssÀtt anvÀndes för att studera in Concerto for marimba and strings av Emanuel Sejourné.  Ljudinspelningar och loggbok lÄg till grund för analysen om vad som fungerade bra för mig i min egen övning och hur jag upplevde de olika metoderna under pÄgÄende övning. I resultatet framkommer att framförallt trivselfaktorn Àr en bidragande orsak till ett lyckat övande. Andra viktiga faktorer som redovisas Àr vikten av att ha kontroll pÄ musiken innan jag som musikutövare börjar öva samt vikten av att öva som en konsert i förebyggande syfte. Avslutningsvis diskuteras arbetets resultat i relation till den presenterade litteraturen och tidigare forskningen inom omrÄdet..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur ledare pÄ högre nivÄ idag ser pÄ begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhÄllandet dem emellan. Jag har stÀllt frÄgor som syftar till hur de idag ser pÄ begrepp som dessa, samt ocksÄ spÄrat uttalanden som skiljer pÄ dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gÀller ledarskap har jag spÄrat uttalanden som kan belysa varifrÄn konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, Àr att de vÀrderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lÀgga pÄ olika adjektiv som kommunikativt, visionÀrt, symboliskt etcetera.Jag vill alltsÄ i denna studie lyfta fram ett synsÀtt som lÀgger fokus pÄ kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke pÄ att det idag argumenteras för nÄgot som kallas kommunikativt ledarskap.

Syfte: Att undersöka hur det balanserade styrkortet fungerar som styrinstrument pĂ„ nĂ„gra kliniker inom sjukvĂ„rden.Metod: Studien tillĂ€mpar en kvalitativ undersökningsmetod.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska perspektivet utgörs av Kaplan och Nortons grundmodell och Aidemarks modell av det balanserade styrkortet.Empiri: Det empiriska materialet bestĂ„r av information som samlats in genom intervjuer med personer i ledande stĂ€llning vid ett av sjukhusen inom Region SkĂ„ne.Slutsatser: Det undersökta sjukhuset valdes pĂ„ grund av att man dĂ€r pĂ„stod sig ha infört det balanserade styrkortet (BSC) pĂ„ flera avdelningar. Njurmedicinska enheten valdes efter förfrĂ„gan och Ögonmottagen valdes ut av ekonomichefen. Det visade sig emellertid att BSC inte i praktiken har blivit infört pĂ„ Njurmedicinska enheten eller Ögonmottagningen pĂ„ det sĂ€tt som sjukhusledningen var övertygad om..

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men Àr idag vanligt inom nÀringslivet, och frÀmst bland chefer. Det finns idag mÀngder av litteratur kring Àmnet coaching men det saknas studier som Àr gjorda utifrÄn den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgÄr dÀrifrÄn och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning frÄn organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgÄtt individuell coaching dÀr arbetsgivaren stod som finansiÀr. Syftet var att fÄ en djupare förstÄelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.