Vid akut insjuknande eller skada upplever mÀnniskor starka kÀnslor och trots försök att bemÀstra situationen behöver de akut hjÀlp. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva upplevelser som patienterna i glesbygd gjort under tiden nÀr de insjuknat akut eller skadat sig och anvÀnt sig av landsvÀgsburen ambulanssjukvÄrd. I studien deltog 14 personer frÄn en kommun i norra Sverige som varit i behov av och nyttjat ambulanssjukvÄrd. Intervjuerna spelades in pÄ band och skrevs sedan ordagrant ut till text. För att analysera intervjutexterna anvÀndes kvalitativ innehÄllsanalys.

Kravet pÄ dokumentation av elever har ökat starkt sedan den mÄlstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan kÀnna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare dÄ skolan ansöker om sÀrskilt stöd.LitteraturgenomgÄngen visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhÀllet för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende sÀrskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjÀlpklasser eller pÄ institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering Àr ett honnörsord.

Denna uppsats presenterar en underso?kning av Va?rdfo?rbundets medlemmars insta?llning till na?tjournal. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete.En modell, som tagits fram genom explorativ och konfirmativ faktoranalys, presenterar relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete i en strukturell ekvationsmodell. Underso?kningen presenterar relationen utifra?n medlemmarnas la?nstillho?righet.

Det frÀmre korsbandets uppgift Àr att förhindra att tibia glider ventralt i förhÄllande till femur vilket ger en instabil led vid skada. UngefÀr 6000 personer skadar det frÀmre korsbandet varje Är i Sverige varav ungefÀr hÀlften genomgÄr en rekonstruktion. Vid rekonstruktion Àr det vanligast att ersÀtta korsbandet med transplantat frÄn antingen patellarsenan eller hamstringssenan. Efter rekonstruktion genomgÄr patienten rehabilitering som bland annat innehÄller rörlighetstrÀning och styrketrÀning för att ÄterfÄ funktion. Syftet med studien var att kartlÀgga rehabiliteringstrÀningen efter en frÀmre korsbandsrekonstruktion samt om rehabiliteringstrÀningen skiljer sig beroende pÄ vilket transplantat som anvÀnts vid rekonstruktionen.

DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

Syfte med föreliggande arbete Àr att fÄ en uppfattning om hur specialpedagoger pÄ olika gymnasieskolor tÀnker kring diagnosen dyslexi. UtifrÄn detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger frÄn olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna stÀlldes frÄgor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sÀtt att upptÀcka elever med specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgÄr att de skolor som Àr representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjÀlpmedel till elever som behöver ytterligare hjÀlp för att klara mÄlen som stÄr i kursplanen.I undersökningen framgÄr ocksÄ vikten av att kontinuerligt följa upp och utvÀrdera resultaten av den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen, bÄde pÄ individ- och skolnivÄ. Det Àr framför allt viktigt att uppmÀrksamma lÀs- och skrivsvÄrigheter vid sÄ tidig Älder som möjligt.Genom den hÀr undersökningen har jag kunnat visa pÄ olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berÀttelser.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta unga personers erfarenheter kring sina förÀldrars skilsmÀssa. Syftet med studien var att se vilken instÀllning unga vuxna skilsmÀssobarn har till att sjÀlva ingÄ i nÀra relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka fÄ fram hur unga vuxna skilsmÀssobarn tror att deras syn pÄ nÀra relationer har pÄverkats av att som barn ha varit med om en skilsmÀssa. Dessa frÄgor besvaras utifrÄn Ätta halvstrukturerade intervjuer, dÀr Ätta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla frÄn en uppvÀxt som inneburit att förÀldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 Är.

Syftet med rapporten ar att studera kopar-, saljar- och forvarvsfaktorers inverkan pavardet av transaktionen vid foretagsforvarv. Undersokningen ar avgransad vad galler storlek avforvarvsvarden samt typ av forvarv och variablerna ar hamtade fran databasen Zephyr. Dessainkluderar kvantitativa samt indikativa variabler sasom transaktionsvarde, saljares och koparesindustri och region, vinst innan transaktionen och ifall transaktionen ar gransoverskridande.Faktorerna inkluderas i en multipel regressionsmodell som skattas med Ordinary Least Squares(OLS) {skattning med programvaran STATA. I programmet inbyggda skattningar och ytterligaremodellforbattrande atgarder studeras bade matematiskt och tillampas i regressionerna..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur tre gruppvÄldtÀkter i Stockholm skildrats i Aftonbladet. Fallen vi valt att studera nÀrmare Àr Rissnefallet 2000, StureplansvÄldtÀkten 2007 samt Tenstafallet 2013. De frÄgor som ligger till grund för vÄr undersökning Àr: Vilka fÄr uttala sig? Hur framstÀlls offer och gÀrningsmÀn? Finns det nÄgra skillnader och likheter i rapporteringen av fallen? Vi har ocksÄ valt att undersöka hur journalisterna förhÄller sig till de pressetiska reglerna. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av en textanalys med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Fotledsdistorsion Àr en av de vanligaste muskeloskeletala skadorna och drabbarcirka 300 000 individer i Sverige varje Är. De flesta fotledsdistorsionerna pÄverkar de lateralaligamenten i foten. Vid en sÄdan skada kan tejp appliceras över den muskeloskeletala skadanoch pÄ sÄ vis passivt positionera den instabila fotleden i en mer anatomiskt gynnsam position.Syfte: Syftet med studien var att genomföra en pilotstudie för att fÄ indikationer pÄ effekternaav fotledstejpning med kinesiologitejp respektive icke-elastisk tejp i kombination med annanfysioterapeutisk behandling vid fotledsdistorsion. Metod: En studiedesign utvecklades ochgenomfördes som en pilotstudie för att undersöka skillnaden mellan kinesiologitejp och ickeelastisk tejp. Ett samarbete skapades mellan författarna och sju fysioterapeuter för att utföraett systematiskt utvecklingsarbete.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta unga personers erfarenheter kring sina förÀldrars skilsmÀssa. Syftet med studien var att se vilken instÀllning unga vuxna skilsmÀssobarn har till att sjÀlva ingÄ i nÀra relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka fÄ fram hur unga vuxna skilsmÀssobarn tror att deras syn pÄ nÀra relationer har pÄverkats av att som barn ha varit med om en skilsmÀssa. Dessa frÄgor besvaras utifrÄn Ätta halvstrukturerade intervjuer, dÀr Ätta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla frÄn en uppvÀxt som inneburit att förÀldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 Är.

Bakgrund: Sedan sjuttiotalet vet man att studenter har olika inriktningar i sitt lÀrande dÄ Marton m.fl. presenterade begreppen yt- och djupinlÀrning. Under nittiotalet har man belyst detta ytterligare och man har belagt en del faktorer som pÄverkar lÀrandets inriktning. LÀrares erfarenheter av utbildning Àr inte lika vÀl belysta. LÀrare och utbildningsledning pÄverkar och bedriver utformningen och upplevelsen av utbildning och dÀrmed studiesituationen.

Arbetets syfte Àr att skapa bÀttre förstÄelse för produktutvecklingsprocessen vid radikala innovationer för att ge bÀttre förutsÀttningar vid framtida projekt med radikala innovationer. I dagslÀge koncentrerar sig företag allt mer pÄ framtagande av inkrementella innovationer och dÀrmed Àr produktutvecklingsprocessen ofta anpassad för detta ÀndamÄl. Arbete med radikala innovationer skiljer sig framför allt pÄ grund av en omfattande marknadsosÀkerhet och teknisk osÀkerhet frÄn arbete med inkrementella innovationer. DÀrmed Àr det viktigt att förstÄ hur denna osÀkerhet pÄverkar produktutvecklingsprocessen samt dess effektivitet.För att skapa denna förstÄelse genomfördes i detta arbete en litteraturstudie samt tvÄ semi-strukturerade intervjuer om ett projekt som ledde till en radikal innovation.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna tyder pÄ att den omfattande marknadsosÀkerheten och teknisk osÀkerheten pÄverkar produktutvecklingsprocessen frÀmst genom att en separation mellan problemformulering och problemlösningen försvÄras. I och med det behöver produktutvecklingsprocessen vara mer inriktad pÄ att stödja en vÀxelverkan mellan problemformuleringen och problemlösningen för att möjliggöra lÀrandet och dÀrmed en reducering av osÀkerheten.

Hur patienter upplever vÄrden nÀr de drabbas av höftfraktur Àr ett lite knapert utforskat omrÄde. Höftfraktur Àr den vanligaste orsaken till att Àldre lÀggs in pÄ sjukhus idag, och innebÀr stora kostnader för samhÀllet. I samband med den ökande Àldre befolkningen kommer Àven antalet höftfrakturer att öka. Det Àr en skada som innebÀr stora risker för patienten och Àven risk för komplikationer. Höftfraktur Àr ett tillstÄnd som medför stor smÀrta och immobilisering för patienten, med ett stort behov av vÄrd och rehabilitering som följd.

RÀtten att fÄ komma till tals i en domstolsprocess Àr av mycket stor vikt för att tillförsÀkra parten ett rÀttssÀkert förfarande.Synnerligen i migrationsmÄl Àr rÀtten att fÄ komma till tals mycket betydande. Denklagande kan kÀnna ett behov av att fÄ berÀtta sin historia, och fÄ lÀgga fram pÄ egen hand vad han eller hon har för asylskÀl.Samtidigt har barn en sÀrskild rÀtt att komma till tals i UtlL, vilket endast skall inskrÀnkas med hÀnsyn till ett skyddsbehov i processen, till följd av argument om att barn kan uppleva obehag, eller rent av ta skada av att upptrÀda inför domstol.Emellertid Àr traditionen inom förvaltningsprocessen att förfarandet Àr skriftligt. Muntlig förhandling fÄr hÄllas om det gynnar utredningen i mÄlet. Muntlig förhandling skall Àven hÄllas om klaganden begÀr det, samt om det inte Àr obehövligt eller sÀrskilda skÀl talar emot muntlig förhandling.Studier av det praktiska förfarandet visar en tendens att det i lÄg utstrÀckning hÄllsmuntliga förhandlingar i migrationsmÄl dÀr barn Àr part, en obenÀgenhet som tenderar att öka ju yngre barnet Àr. ObenÀgenheten att hÄlla muntlig förhandling förklaras avpraktikerna att det inte Àr trovÀrdighetsfrÄgor som skall utredas, utan frÄgan Àr om de skÀl klaganden anför Àr tillrÀckliga för att hÄlla muntlig förhandling.