Syfte med föreliggande arbete Àr att fÄ en uppfattning om hur specialpedagoger pÄ olika gymnasieskolor tÀnker kring diagnosen dyslexi. UtifrÄn detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger frÄn olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna stÀlldes frÄgor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sÀtt att upptÀcka elever med specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgÄr att de skolor som Àr representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjÀlpmedel till elever som behöver ytterligare hjÀlp för att klara mÄlen som stÄr i kursplanen.I undersökningen framgÄr ocksÄ vikten av att kontinuerligt följa upp och utvÀrdera resultaten av den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen, bÄde pÄ individ- och skolnivÄ. Det Àr framför allt viktigt att uppmÀrksamma lÀs- och skrivsvÄrigheter vid sÄ tidig Älder som möjligt.Genom den hÀr undersökningen har jag kunnat visa pÄ olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berÀttelser.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta unga personers erfarenheter kring sina förÀldrars skilsmÀssa. Syftet med studien var att se vilken instÀllning unga vuxna skilsmÀssobarn har till att sjÀlva ingÄ i nÀra relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka fÄ fram hur unga vuxna skilsmÀssobarn tror att deras syn pÄ nÀra relationer har pÄverkats av att som barn ha varit med om en skilsmÀssa. Dessa frÄgor besvaras utifrÄn Ätta halvstrukturerade intervjuer, dÀr Ätta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla frÄn en uppvÀxt som inneburit att förÀldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 Är.

Syftet med rapporten ar att studera kopar-, saljar- och forvarvsfaktorers inverkan pavardet av transaktionen vid foretagsforvarv. Undersokningen ar avgransad vad galler storlek avforvarvsvarden samt typ av forvarv och variablerna ar hamtade fran databasen Zephyr. Dessainkluderar kvantitativa samt indikativa variabler sasom transaktionsvarde, saljares och koparesindustri och region, vinst innan transaktionen och ifall transaktionen ar gransoverskridande.Faktorerna inkluderas i en multipel regressionsmodell som skattas med Ordinary Least Squares(OLS) {skattning med programvaran STATA. I programmet inbyggda skattningar och ytterligaremodellforbattrande atgarder studeras bade matematiskt och tillampas i regressionerna..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur tre gruppvÄldtÀkter i Stockholm skildrats i Aftonbladet. Fallen vi valt att studera nÀrmare Àr Rissnefallet 2000, StureplansvÄldtÀkten 2007 samt Tenstafallet 2013. De frÄgor som ligger till grund för vÄr undersökning Àr: Vilka fÄr uttala sig? Hur framstÀlls offer och gÀrningsmÀn? Finns det nÄgra skillnader och likheter i rapporteringen av fallen? Vi har ocksÄ valt att undersöka hur journalisterna förhÄller sig till de pressetiska reglerna. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av en textanalys med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Fotledsdistorsion Àr en av de vanligaste muskeloskeletala skadorna och drabbarcirka 300 000 individer i Sverige varje Är. De flesta fotledsdistorsionerna pÄverkar de lateralaligamenten i foten. Vid en sÄdan skada kan tejp appliceras över den muskeloskeletala skadanoch pÄ sÄ vis passivt positionera den instabila fotleden i en mer anatomiskt gynnsam position.Syfte: Syftet med studien var att genomföra en pilotstudie för att fÄ indikationer pÄ effekternaav fotledstejpning med kinesiologitejp respektive icke-elastisk tejp i kombination med annanfysioterapeutisk behandling vid fotledsdistorsion. Metod: En studiedesign utvecklades ochgenomfördes som en pilotstudie för att undersöka skillnaden mellan kinesiologitejp och ickeelastisk tejp. Ett samarbete skapades mellan författarna och sju fysioterapeuter för att utföraett systematiskt utvecklingsarbete.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta unga personers erfarenheter kring sina förÀldrars skilsmÀssa. Syftet med studien var att se vilken instÀllning unga vuxna skilsmÀssobarn har till att sjÀlva ingÄ i nÀra relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka fÄ fram hur unga vuxna skilsmÀssobarn tror att deras syn pÄ nÀra relationer har pÄverkats av att som barn ha varit med om en skilsmÀssa. Dessa frÄgor besvaras utifrÄn Ätta halvstrukturerade intervjuer, dÀr Ätta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla frÄn en uppvÀxt som inneburit att förÀldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 Är.

Bakgrund: Sedan sjuttiotalet vet man att studenter har olika inriktningar i sitt lÀrande dÄ Marton m.fl. presenterade begreppen yt- och djupinlÀrning. Under nittiotalet har man belyst detta ytterligare och man har belagt en del faktorer som pÄverkar lÀrandets inriktning. LÀrares erfarenheter av utbildning Àr inte lika vÀl belysta. LÀrare och utbildningsledning pÄverkar och bedriver utformningen och upplevelsen av utbildning och dÀrmed studiesituationen.

Hur patienter upplever vÄrden nÀr de drabbas av höftfraktur Àr ett lite knapert utforskat omrÄde. Höftfraktur Àr den vanligaste orsaken till att Àldre lÀggs in pÄ sjukhus idag, och innebÀr stora kostnader för samhÀllet. I samband med den ökande Àldre befolkningen kommer Àven antalet höftfrakturer att öka. Det Àr en skada som innebÀr stora risker för patienten och Àven risk för komplikationer. Höftfraktur Àr ett tillstÄnd som medför stor smÀrta och immobilisering för patienten, med ett stort behov av vÄrd och rehabilitering som följd.

Arbetets syfte Àr att skapa bÀttre förstÄelse för produktutvecklingsprocessen vid radikala innovationer för att ge bÀttre förutsÀttningar vid framtida projekt med radikala innovationer. I dagslÀge koncentrerar sig företag allt mer pÄ framtagande av inkrementella innovationer och dÀrmed Àr produktutvecklingsprocessen ofta anpassad för detta ÀndamÄl. Arbete med radikala innovationer skiljer sig framför allt pÄ grund av en omfattande marknadsosÀkerhet och teknisk osÀkerhet frÄn arbete med inkrementella innovationer. DÀrmed Àr det viktigt att förstÄ hur denna osÀkerhet pÄverkar produktutvecklingsprocessen samt dess effektivitet.För att skapa denna förstÄelse genomfördes i detta arbete en litteraturstudie samt tvÄ semi-strukturerade intervjuer om ett projekt som ledde till en radikal innovation.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna tyder pÄ att den omfattande marknadsosÀkerheten och teknisk osÀkerheten pÄverkar produktutvecklingsprocessen frÀmst genom att en separation mellan problemformulering och problemlösningen försvÄras. I och med det behöver produktutvecklingsprocessen vara mer inriktad pÄ att stödja en vÀxelverkan mellan problemformuleringen och problemlösningen för att möjliggöra lÀrandet och dÀrmed en reducering av osÀkerheten.

RÀtten att fÄ komma till tals i en domstolsprocess Àr av mycket stor vikt för att tillförsÀkra parten ett rÀttssÀkert förfarande.Synnerligen i migrationsmÄl Àr rÀtten att fÄ komma till tals mycket betydande. Denklagande kan kÀnna ett behov av att fÄ berÀtta sin historia, och fÄ lÀgga fram pÄ egen hand vad han eller hon har för asylskÀl.Samtidigt har barn en sÀrskild rÀtt att komma till tals i UtlL, vilket endast skall inskrÀnkas med hÀnsyn till ett skyddsbehov i processen, till följd av argument om att barn kan uppleva obehag, eller rent av ta skada av att upptrÀda inför domstol.Emellertid Àr traditionen inom förvaltningsprocessen att förfarandet Àr skriftligt. Muntlig förhandling fÄr hÄllas om det gynnar utredningen i mÄlet. Muntlig förhandling skall Àven hÄllas om klaganden begÀr det, samt om det inte Àr obehövligt eller sÀrskilda skÀl talar emot muntlig förhandling.Studier av det praktiska förfarandet visar en tendens att det i lÄg utstrÀckning hÄllsmuntliga förhandlingar i migrationsmÄl dÀr barn Àr part, en obenÀgenhet som tenderar att öka ju yngre barnet Àr. ObenÀgenheten att hÄlla muntlig förhandling förklaras avpraktikerna att det inte Àr trovÀrdighetsfrÄgor som skall utredas, utan frÄgan Àr om de skÀl klaganden anför Àr tillrÀckliga för att hÄlla muntlig förhandling.

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrÄn feministisk teoribildning. Analysen utgÄr ifrÄn Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa stÀlls vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovÀrdighet..

Syftet med studien var att utifrÄn ett vÄrdtagarperspektiv nÄ ökad kunskap om och förstÄelse för hur Àldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer med Àldre vÄrdtagare mellan 67 och 89 Är, fyra mÀn och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd pÄ olika enheter i kommunal verksamhet.Under analysen framkom tre kategorier;?Den Àldre som individ - förutsÀttningar och förvÀntningar?Yttre pÄverkande faktorer ? rehaborganisation, miljö och bemötande?Sjukgymnastinsatsernas innehÄll och karaktÀrResultatet visar att de intervjuade med en övergÄende funktionsnedsÀttning, t.ex. efter höft-fraktur, som fÄtt sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod pÄ en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, vÀsentligen var nöjda med den behandling de fÄtt. DÀremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsÀttning, t.ex.

Med denna uppsats har jag velat undersöka och definera begreppet "rockfotografi". Detta har jag gjort genom att först definiera ordet, dÀrefter har jag analyserat fyra olika bilder som jag hÀvdar Àr bra rockfotografier utifrÄn olika apsekter som valör, ljus, poser, bildvinklar, fÀrg ochdynamik. Jag ville Àven höra andras Äsikter och valde dÀrför att ta kontakt med www.rockfoto.nu. Detta för att jÀmföra deras tankar och Äsikter med mina egna analyser och definitioner. För att ytterligare vidga mitt perspektiv har jag Àven valt att studera tre fotografier som inte överrensstÀmmer med den uppfattningen som jag har angÄende hur ett bra rockfotografi ska vara..

Syftena med denna uppsats Àr att lyfta fram och beskriva aspekter av varför nÄgra pedagoger pÄ en sÀrskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de gÄr tillvÀga. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka vilka sociala fÀrdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala fÀrdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos sÀrskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som anvÀnds för detta ÀndamÄl. Ytterligare en frÄgestÀllning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. VÄr uppsats Àr en fallstudie dÀr intentionen har varit att nÄ en djupare förstÄelse kring ett specifikt Àmne.Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, sjÀlvhÀvdelse, sjÀlvkontroll, kommunikation och som ett mÄtt pÄ samhÀllets normer.

SammanfattningSyftet med studien var att ta reda pÄ om och hur lÀrare i Idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i Äk 1-6.FrÄgestÀllningar som anvÀndes var: Hur talar lÀraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? PÄ vilket sÀtt kan man se att lÀraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser lÀraren vara viktiga förutsÀttningar för en skadefri idrottsundervisning?Metoden som anvÀndes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med Ärskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lÀrarna samt eleverna. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med öppna frÄgor dÀr intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lÀrare i idrott och hÀlsa som arbetade i Äk 1-6.Resultatet av observationerna var att lÀrarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och pÄminna om rÀtt utrustning.