?Man skulle ju inte fÄ för sig att söka upp nÄgon som kan hjÀlpa en med psyket för dÄ har man ju nÄgot fel pÄ huvudet?Det anses inte vara lika viktigt att lÀgga fokus pÄ den psykiska rehabiliteringen under Àn skada i jÀmförelse med den fysiska ÄterhÀmtningen. Trots att mÄnga som blir skadade upplever att den psykiska pÄfrestningen Àr den som ger störst effekt pÄ individen. Syftet med studien Àr att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda kÀnslomÀssiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i sÄ fall ansÄg sig vilja ha hjÀlp med att hantera dessa kÀnslor.Resultatet av studien visar pÄ att respondenterna upplevde liknande kÀnslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrÄgade önskade att de fÄtt hjÀlp av en psykolog eller mental trÀnare under denna tid för att underlÀtta ÄtergÄngen till idrotten. Det som Àven framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket trÀnaren involverade sig vÀl under rehabiliteringen. .

Studien handlar om nÀrstÄendes upplevelser dÄ en anförvant drabbas av plötslig och allvarlig sjukdom eller skada och vÄrt syfte var att beskriva detta. Vi analyserade sex artiklar och anvÀnde oss av kvalitativ innehÄllsanalys dÀr textenheter kategoriserades i flera steg, vilket resulterade i sex kategorier: Att drabbas av kÀnslomÀssigt kaos, att vilja vara nÀra och tillÄtas vara delaktig, att sanningsenlig information kÀnns viktig, att kÀnslan av hopp Àr betydelsefull, att sÀtta fokus pÄ andra Àn sig sjÀlv, att kunna samla styrka och kÀnna att omgivningens stöd Àr vÀrdefullt. Resultatet visade att nÀrstÄende hade ett behov av att vara nÀra sin anförvant och att fÄ information om dennes tillstÄnd, prognos och behandling. Möjliga omvÄrdnadsinterventioner Àr att bemöta nÀrstÄendes behov av nÀrhet pÄ bÀsta sÀtt genom till exempel fria besökstider och att ge rak och Àrlig information pÄ det sÀtt som passar nÀrstÄende bÀst..

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

p53 Àr en transkriptionsfaktor som gör att celler gÄr i apoptos eller undviker cellproliferation vid DNA-skada. Genen inhiberar bl.a. CDK-komplexet och fÄr pÄ sÄ sÀtt cellcykeln att avstanna i G1-fasen. p53 kodar ocksÄ för Bax vilket inducerar apoptos i ett flertal celltyper; samt GADD45 som Àr involverat i DNA-reparation. I normala fall finns p53-proteinet i lÄga koncentrationer i cellen pÄ grund av dess korta halveringstid (ca 20 min).

Syfte.Syftet med uppsatsen formulerades som att undersöka sambandet mellanutvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada och en snabb ekonomisk utveckling i ett land. Syftet Àr uttalat explorativt i sin karaktÀr och avser att frambringa en bild av utvecklingen i de utvalda lÀnderna.Bakgrund.Skador och dÀrpÄ följande dödsfall Àr ett problem för alla samhÀllen, om inte annat pÄ grund av kostnader och uteblivna intÀkter för det offentliga. LÀnders förmÄga att stÀvja dessa dödsfall torde vara av intresse. Studier visar att antalet dödsfall till följd av oavsiktlig skada generellt korrelerar negativt med BNP/c, sÄledes kan man förvÀnta sig att förbÀttrade ekonomiska förhÄllanden leder till fÀrre dödsfall och vice versa. Det har visats pÄ att en ekonomisk kris ofta leder till kraftigt ökande dödsfrekvenser.

  I föreliggande studie undersöktes ordförrÄdet (ordförstÄelse och benÀmning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i Äldrarna 7-9 Är, matchade till Älder, kön och bostadsort. Deltagarna delades Àven in i undergrupper med avseende pÄ hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lÀtt, mÄttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. OrdförstÄelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benÀmning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förvÀntat hade gruppen med hörselskada lÀgre resultat pÄ bÄda testen, men endast benÀmningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (p = 0,002 jÀmfört med p = 0,054 för ordförstÄelse). För benÀmningstestet hade barn med hörselskada i 7-Ärs Älder ett signifikant lÀgre resultat jÀmfört med Äldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de Àldre Äldersgrupperna (8 och 9 Är).

Bakgrund: Alkohol leder till hÀlsoproblem i befolkningen. SlutenvÄrden Àr en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rÄdgivning vid hög alkoholkonsumtion Àr effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rÄdgivning Àr Ànnu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvÄrdnad dÄ patienten vÄrdas inom somatisk slutenvÄrd för alkoholrelaterad skada eller sjukdom.

Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

SkadestÄndslagen reglerar det utomobligatoriska skadestÄndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestÄnd styrs av kontrakt. I skadestÄndslagen Äterfinns tvÄ huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-destÄndslagen och Àr sÄdan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.

DÄ nÄgon drabbas av allvarlig sjukdom eller skada som hotar livet pÄverkas inte bara den sjuke utan ocksÄ alla i den sjukes nÀrhet. Att som nÀrstÄende vara barn i denna situation kan vara oerhört traumatiskt. För att vi som vÄrdpersonal ska kunna hjÀlpa och stötta barnen och familjen behövs kunskap om hur barn upplever denna situation och vilka behov som finns hos dem. Syftet med studien Àr att beskriva barns upplevelse av att vara nÀrstÄende till en svÄrt sjuk person. Med svÄr sjukdom/skada valdes i denna uppsats nÄgon som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning eller drabbats av cancersjukdom.

Bakgrund: Att skada sig sjÀlv Àr ingen ny företeelse utan tvÀrtom ett gammalt fenomen. I Sverige Àr det svÄrt att uppskatta antalet personer som skadar sig eftersom det finns fÄ studier gjorda och för att det finns ett stort mörkertal som aldrig uppmÀrksammas. Att skÀra sig i huden Àr förmodligen det vanligaste sÀttet att skada sig pÄ och orsakerna till sjÀlvskadebeteendet varierar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvÄrdnad av patienter med sjÀlvskadebeteende. Metod: Studien Àr baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

En grundlÀggande princip Àr att arbetsgivaren pÄ ett företag har det yttersta ansvaret för sin verksamhet och sina anstÀllda, Àven för vad som sker inom verksamheten. DÄ en arbetstagare vÄllar skada i tjÀnsten lÀggs ansvaret pÄ arbetsgivaren, pÄ grund av det sÄ kallade principalansvaret. Ett principalansvar innebÀr i princip att man ansvarar för nÄgon annans culpa (vÄrdslöshet eller oaktsamhet). RÀttsutvecklingen till detta gick ut pÄ att man skulle börja betrakta arbetsgivaren och arbetstagarna som en enhet. Detta skiljer sig frÄn svensk skadestÄndsrÀtt i allmÀnhet dÄ var och en vanligtvis ansvarar för sina egna handlingar.