Sökresultat:
6628 Uppsatser om Ersättning för ytterligare skada - Sida 40 av 442
LÄngvarig smÀrta : -En systematisk litteraturstudie om patienters upplevelse av bemötande frÄn vÄrdpersonal
Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att beskriva hur patienter med lÄngvarig smÀrta upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonal. LÄngvarig smÀrta kan vara svÄrbehandlad (Shaw & Lee, 2010; Shaw, 2006) och den drabbade kan tvingas leva med smÀrtan livet ut (Magnusson & Mannheimer, 2008). I den hÀr systematiska litteraturstudien inkluderades medelÄlders patienter mellan 44-64 Är med lÄngvarig smÀrta. Analysen skedde genom en kvalitativ innehÄllsanalys utifrÄn ett induktivt arbetssÀtt dÀr sju kvalitativa veteskapliga artiklar anvÀndes. Patienter med lÄngvarig smÀrta beskrev sex omrÄden; upplevelse av att bli missförstÄdd, att bli förminskad som mÀnniska, upplevelse av vanmakt, att vara till besvÀr, förvÀntningar pÄ ett bra bemötande och utvecklingsmöjligheter för vÄrden.
Kan onkolytiskt adenovirus armerat med GM-CSF fungera som behandling mot cancer?
Cancer Àr idag en vanlig sjukdom som uppstÄr pÄ grund av okontrollerad celltillvÀxt och kan visa sig som cirka 200 olika sjukdomar beroende pÄ vilken celltyp som drabbas. Trots dagens standardterapier med kirurgi, strÄlning och kemoterapi sÄ dör Ärligen runt 23 000 mÀnniskor av cancer i Sverige. Dödsfallen beror ofta pÄ svÄrÄtkomliga metastaser som bildats frÄn ursprungstumören och sedan spridits med blod och lymfa ut i kroppen. En lÄngt gÄngen cancer kan Àven visa upp resistens mot vissa terapier, vilket försvÄrar behandling ytterligare. Det Àr dÀrför viktigt att nya effektiva lÀkemedel och behandlingsmetoder utvecklas. Ett alternativ Àr onkolytisk virusterapi.
En hÀlsoekonomisk utvÀrdering av alkoholrÄdgivande samtal : I samarbete med Landstinget Kronoberg
Bakgrund: Denna uppsats Àr en hÀlsoekonomisk utvÀrdering och utförs pÄ uppdrag av Landstinget Kronoberg som övervÀger att införa ny metod för att förebygga ohÀlsosam alkoholkonsumtion. Denna metod innebÀr att patienter fÄr alkoholrÄdgivande samtal nÀr de besöker primÀrvÄrden, vilket pÄvisats resultera i positiva hÀlsoeffekter. För att möjliggöra ett sÄdant införande behöver Landstinget Kronoberg ett hÀlsoekonomiskt beslutsunderlag.Syfte: Studien syftar till att utveckla en kalkylmodell för att mÀta hÀlsoekonomiska effekter i sjukvÄrden nÀr alkoholkonsumtionen minskar till följd av korta alkoholrÄdgivande samtal i primÀrvÄrden. Vidare syftar studien till att utreda om Landstinget Kronoberg behöver ytterligare finansiering för att införa dessa alkoholrÄdgivande samtal.Metod: För att uppfylla studiens syfte har den hÀlsoekonomiska analysmodellen kostnadsintÀktsanalysen anvÀnts. Den empiriska datan har hÀmtats ifrÄn dokument i form av register och databaser, detta har kompletterats med intervjuer av personer i Landstinget Kronoberg.Slutsats: Resultatet av denna uppsats hÀlsoekonomiska kalkyl visar att ett införande av alkoholrÄdgivande samtal i primÀrvÄrden inte Àr lönsamt ur ett organisatoriskt sjukvÄrdsperspektiv.
?Det handlar framf?r allt om att f?rbereda, ligga steget f?re och se vad han beh?ver f?r att lyckas i den h?r situationen? En kvalitativ etnografisk studie om pedagogers st?d och relationsbyggande med barn med autismspektrumtillst?nd i f?rskolan
Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt.
Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p?
f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre
f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en
f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r
?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn
med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras
olikheter.
Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p?
f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).
Jag Àr inte mitt sÄr! : Patienters upplevelser av att leva med svÄrlÀkta bensÄr
Idag lider cirka 50 000 personer i Sverige av svÄrlÀkta bensÄr. Att leva med svÄrlÀkta bensÄr innebÀr en kronisk sjukdom dÀr lÀkningsprocessen oftast Àr lÄngvarig och sannolikheten att sÄr Äterkommer Àr hög. Sjukdomen pÄverkar flera delar av patienters liv och ytterligare kunskap behövs om hur tillstÄndet pÄverkar de drabbade. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med svÄrlÀkta bensÄr. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr tio relevanta vetenskapliga artiklar valdes ut för analys.
RÀcker det med en röjning i tallbestÄnd i norra Sverige?
Röjning Àr en skötselÄtgÀrd som pÄverkar det framtida bestÄndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mÄl mÄste beaktas vid röjningstillfÀllet. I praktiken blir mÄnga bestÄnd röjda mer Àn en gÄng. En orsak till upprepad röjning Àr att det kan uppstÄ behov av förnyad lövröjning nÀr stubbskott har vuxit ifatt barrtrÀden. Röjningens utförande kan ocksÄ pÄverka nÀsta skötselÄtgÀrd, dvs.
Möjligheter att undvika begrÀnsningsÄtgÀrder pÄ ett Àldreboende för mÀnniskor med demens
Syftet med studien var att beskriva hur man undviker begrÀnsningsÄtgÀrder pÄ ett Àldreboende för mÀnniskor med demens. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och sex anstÀllda intervjuades. Svaren tyder pÄ att personalen hade goda kunskaper om olika begrÀnsningsÄtgÀrder och att det Àr förbjudet att anvÀnda dessa utan ordination. Informanterna upplevde inte bara mekaniska och fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder samt medicinering som begrÀnsande för en mÀnniska med demens, utan Àven att sjuka boende ofta mÄste vÀnta pÄ att deras behov blev tillfredstÀllda. Alla intervjuade var eniga om att de anvÀnde begrÀnsningsÄtgÀrder enbart i sÀkerhetssyfte.
Civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering ? en f?ruts?ttning f?r h?llbar tillv?xt enligt Agenda 2030
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina
institutionella logiker och uppfattningar.
Utveckling av tillbehör för handhÄllen maskin vid rengöring i cirkulÀra kanaler
Arbetet gÄr ut pÄ att med hjÀlp av de utvecklingsmetoderna vi lÀrt oss genom vÄr utbildning, Teknisk Design vid LuleÄ Tekniska Universitet utveckla en slirkoppling. Projektet utfördes i Katrineholm pÄ VVS-företaget PCT Systems AB. Metoden som anvÀnds vid rensning av kanaler bestÄr av ett verktyg som roterar med hjÀlp av en vajer fÀst i en borrmaskin. NÀr verktyget roterar i kanalen skrapar det rent innervÀggen, Àven kallat frÀsning. Om verktyget fastnar vrids borrmaskinen ur hÀnderna pÄ anvÀndaren och kan skada personen.
Bidragsfusk i det senmoderna samhÀllet : en analys av diskussioner pÄ Flashback Forum
VÄra attityder har stor betydelse för det kontrollkriminologiska fÀltets utseende och för de civil och straffrÀttsliga institutionernas funktion i vÄr samtid. ForumanvÀndarnas sprÄkbruk Àr i den meningen ideologiskt och bidrar till att underbygga den rÄdande vÀrldsbilden. En vÀrldsbild som legitimerar etablerade maktförhÄllanden. Av denna anledning Àr medvetenhet om dominerande attityder betydelsefullt. En kritisk granskning av inlÀggen i Flashback Forum bidrar till att klargöra de sociala konsekvenserna av mÀnniskors instÀllning till bidragsfusk.Syftet med uppsatsen Àr att genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys granska forumanvÀndarnas attityder om grovt bidragsfusk i Flashback Forum mot bakgrund av nyliberala tankegÄngar.
Analys och konstruktion av kamerahus till backkamera
Företaget Revitrack, med sÀte i LuleÄ, har utvecklat en backkamera med speciella funktioner för sÀkrare backning med husvagnar och stora slÀpvagnar. Till denna backkamera har ett kamerahus tagits fram. Kamerahuset skall vara robust dÄ miljön det Àr monterat i Àr utsatt. Smuts, regn, snö, is och stenskott frÄn annan trafik kan skada kamerahuset. Montering och instÀllning av kameran skall vara enkel och intuitiv.
Hur ska en lÀrare agera pÄ bÀsta sÀtt nÀr denne misstÀnker att en elev far illa i sin hemmiljö?: kolliderar socialtjÀnstens mÄl med verkligheten vad det gÀller att anmÀla nÀr barn far illa?
Huvudsyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur en lÀrare bör agera nÀr denne misstÀnker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhÀndertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen frÄn anmÀlan till omhÀndertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lÀrare vid misstanke att ett barn far illa, vÀljer att anmÀla till socialtjÀnsten eller inte. En lÀrare ska aldrig göra en egen utredning angÄende om ett barn har dÄliga hemförhÄllande eller inte.
Att vara anhörigvÄrdare till en person med demenssjukdom : En litteraturstudie om upplevelsen av att vara anhörigvÄrdare till en demenssjuk familjemedlem
Syftet var att beskriva innehÄllet i Lex Sarah- anmÀlningar och dess pÄföljder pÄ kommunala Àldreboenden i en större kommun i Mellansverige under Är 2010. En beskrivande kvalitativ design anvÀndes och materialet analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys. Bristande omvÄrdnad var den vanligast förekommande anledningen till att en Lex Sarah- anmÀlan skrevs. Andra anledningar som bristande kommunikation och felaktigt bemötande förekom, men ofta dÄ i samband med bristande omvÄrdnad. Verksamhetschefens ÄtgÀrder var jÀmt fördelade mellan insatser riktade mot berörda parter och insatser riktade mot arbetsplatsen.
FLYTBLADSV?XTER & METANUTSL?PP - En litteraturstudie
Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.
IntensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av akutomhÀndertagande
Larsson, M & Marsch, M. IntensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av akut omhÀndertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle.