För att förhindra att skattskyldiga utnyttjar lagstiftningen pÄ ett sÀtt som lagstiftaren inte avsett anvÀnds stopp- och speciallagstiftning. DÄ detta förfarande alltid ligger  steget efter, lagstiftades det om en generalklausul mot skatteflykt.Legalitetsprincipen kommer Àven till uttryck inom skatterÀtten, ingen skatt utan lag. Detta upprÀtthÄller rÀttsÀkerheten och leder till att skattskyldiga kan förutse de skatterÀttsliga konsekvenserna av olika rÀttshandlingar.Generalklausulen har ansetts vara svÄr att tillÀmpa vilket lett till att det genom praxis framkommit principer om genomsyn. Skatteverket verkar vara av den uppfattningen att det finns en skatterÀttslig genomsynsmetod. Denna metod förbiser de civilrÀttsligt giltiga avtalen och ser till den ekonomiska innebörden och beskattar förfarandet dÀrefter.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Bakgrund: Arbete inom sjukvÄrden bedrivs dygnet runt, vilket innebÀr att mÄnga sjuksköterskor fÄr arbeta oregelbundna tider. Detta pÄverkar den biologiska klockan vilket resulterar i försÀmrad sömn. FörsÀmrad sömn kan i sin tur leda till koncentrat-ionssvÄrigheter samt stress. Stress kan pÄverka kroppen bÄde fysiskt och psykiskt. Sjuk-domar som kan relateras till stress Àr bland annat högt blodtryck, fibromyalgi och ut-mattningssyndrom.

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barns bÀsta förstÄs och bedöms i förhÄllande till uppgifter om förÀldrars vÄldsutövande och vÄldsutsatthet av domstolar i LVU-mÄl respektive vÄrdnadsmÄl. I uppsatsen söktes svar pÄ frÄgestÀllningar gÀllande hur domstolen beskrev och kontextualiserade vÄldet, hur barns behov och vilja behandlades samt hur förÀldrars omsorgsförmÄga bedömdes. Uppsatsen hade en kvalitativ ansats och byggde pÄ 8 LVU-domar och 10 vÄrdnadsdomar frÄn Ären 2010 till 2013.  Teoretiska perspektiv hÀmtades frÄn den barndomssociologiska forskningen, dÀr barndom och ?vuxenhet? betraktas som sociala kategoriseringar vilka skapas i relation till varandra. Resultaten visade att i de fall dÀr det förekom uppgifter om att barnet utsatts för vÄld frÄn en förÀlder förstod och bedömde domstolen detta som en brist i förÀldraskapet, bÄde i LVU-mÄl och vÄrdnadsmÄl.

The economical and judicial cooperation that EU constitutes results in that there is an increasing amount of international disputes arising. These international disputes in turn result in questions concerning private international law. The principle of mutual trust is not only an important principle in the entire judicial cooperation but especially important in the area of private international law. The principle means that the member states have to trust each other and the different legal systems. The aim of the principle is to ensure a well functioning internal market that is permeated by free circulation and freedom of establishment.

FörbÀttringsutgifter pÄ privatbostÀder fÄr dras av vid kapitalvinstberÀkningen nÀr bostaden sÀljs. För att ett sÄdant skattemÀssigt avdrag ska medges har normalt krÀvts att kvitton eller fakturor visats för utgifterna. TvÄ domar frÄn RegeringsrÀtten Är 2002 visade dock att det gÄr att bevisa att förbÀttringsutgifter funnits med annan bevisning Àn kvitton och fakturor. I de tvÄ fallen ansÄg RegeringsrÀtten att den bevisning som visats utgjorde en godtagbar utredning över förbÀttringsutgifterna trots att bevisningen inte bestod av kvitton eller fakturor. I denna uppsats har författaren undersökt vilken bevisning rÀttstillÀmparna ansett utgöra en godtagbar utredning efter 2002 Ärs RegeringsrÀttsavgöranden.

Denna uppsats behandlar hur arbetsgivare och fackföreningar agerar vid uppsÀgningar av tjÀnstemÀn inom den privata sektorn. Syfte Àr att visa pÄ vilka sÀtt man som arbetsgivare kan göra avsteg ifrÄn turordningsregeln, ?sist in först ut?, samt att klargöra hur arbetsmarknadens parter stÀller sig till den tillÀmpning av turordningsreglerna som finns idag.I avsnittet om teoretisk utgÄngspunkt redogörs för de lagar och avtal som den svenska arbetsmarknadens parter har att förhÄlla sig till, vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist. FrÀmst gÀller det Lagen om anstÀllningsskydd och dess 22§, dÀr reglerna kring turordningen finns. I avsnittet teori redogörs för arbetsmarknadens parter och deras förutsÀttningar, samt hur det Àr möjligt att kategorisera arbetsmarknadens spelregler utifrÄn begreppet industriella relationer.Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning och insamlandet av data har skett dels genom intervjuer med parter pÄ arbetsmarknaden och dels genom analyser av domar frÄn arbetsdomstolen.I resultatredovisningen och analysen framkommer att det finns fem sÀtt att göra undantag frÄn turordningsregeln sist in först ut.

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av sÄ kallade intresseledamöter. NÀr AD prövar ett mÄl om etnisk diskriminering har domstolen en sÄ kallad allmÀn sammansÀttning. I en allmÀn sammansÀttning deltar tre ledamöter som inte kan anses företrÀda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gÄnger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta nÀr det gÀller rÀttegÄngsprocessen vid tvistemÄl.

Uppslaget till vÄr uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av omrÄdet varumÀrken och renommésnyltning.VarumÀrken och andra immateriella rÀttigheter Àr i dagens samhÀlle ett viktigt omrÄde för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumÀrke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar pÄ marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag sÄ finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltsÄ renommésnyltning.Att detta problem existerar Àr sedan lÀnge kÀnt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag frÄn att fÄ sitt varumÀrke/renommé felaktigt utnyttjat. VarumÀrken skyddas frÀmst utifrÄn VarumÀrkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrÄn Marknadsföringslagen (MFL).Uppsatsen Àr baserad pÄ de lagar och praxis som tillÀmpas inom omrÄdet otillbörlig marknadsföring, dÄ med renommésnyltning som primÀrt omrÄdet att studera.

SammanfattningFör att underlÀtta grÀnsöverskridande transaktioner ingÄr stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de Àven kallas utgör en del av folkrÀtten och Àr reglerade i Wienkonventionen om traktatrÀtten frÄn 1969. En av de vanligaste formerna av traktat Àr idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrÀtt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rÀtt vilket ger uttryck för det dualistiska synsÀttet. Inom folkrÀtten Àr principen att avtal ska hÄllas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan Äberopa sin interna rÀtt som grund för sin underlÄtenhet att fullgöra ett avtal.

I denna uppsats Àr syftet att undersöka var grÀnsen mellan icke avdragsgill gÄva och sponsring gÄr med sÀrskild fokus pÄ idrottssponsring. Sponsring har ingen klar och enhetlig definition och det finns heller ingen lagtext som behandlar sponsring. IstÀllet fÄr utgifterna hÀnföras till nÄgon kostnadskategori som skatterÀtten kan identifiera. Kostnaderna hÀnförs oftast till IL 16 kapitlet 1-2 §§, dÀr det klargörs att utgifterna mÄste varit till för förvÀrvande och bibehÄllande av inkomster för sponsorn. Ett annat krav som behöver uppfyllas Àr att sponsorn mottagit en motprestation och att vÀrdet av denna överensstÀmmer med bidragets vÀrde.

I Sverige finns i dag tvÄ parallella sanktionssystem i mÄl om skatt. I taxeringsprocessen (inomförvaltningen) kan en skattskyldig som har lÀmnat en oriktig uppgift pÄföras ett skattetillÀgg.Om en oriktig uppgift bedöms som allvarlig kan den skattskyldige, förutom skattetillÀgget, bliföremÄl för en brottsutredning och Ätalad av Äklagare i allmÀn domstol. Det Àr olika rekvisitför Ätal i allmÀn domstol och för pÄförande av skattetillÀgg. För att bli dömd enligt 2 § skattebrottslagenskall den Ätalade ha haft uppsÄt vid lÀmnandet av den oriktiga uppgiften, medanuppsÄt inte Àr ett rekvisit för pÄförande av skattetillÀgg. DÀremot kan en skattskyldig fÄ befrielsefrÄn skattetillÀgg om den oriktiga uppgiften kan anses ursÀktad.Skattebrott Àr vanligen svÄrutredda för Äklagare och polis, dels pÄ grund av de mÄnga transaktionerna,dels pÄ grund av det stora skriftliga materialet.

Den aktuella studien syftar till att utifrÄn en innehÄllsanalys visa och förklara hur barn lyfts fram, berörs och beskrivs i förvaltningsrÀttens prövningar av ekonomiskt bistÄnd. Underlaget bestÄende av bistÄndsprövningar dÀr barn pÄ ett eller annat sÀtt ingÄr i de sökandes hushÄll, undersöks med avseende pÄ rÀttens synliggörande av barnen och beaktande av ett barnperspektiv. Studien visar och förklarar Àven hur förvaltningsrÀttens hÀnsynstagande till de berörda barnens behov Àr relaterade till domstolens bedömningar och slutgiltiga motiveringar till beslut.Resultatet visar att barnperspektivet beaktas i endast tio procent av sammanlagt 134 prövningar. I lite drygt hÀlften av det totala antalet domar synliggörs barnen heller inte som subjekt eller som sÀrskilda individer med egna ansprÄk. I resterande fall uppmÀrksammas barnen genom deras behov, men dÄ frÀmst i referatet av de klagandes egna yrkanden.

I en globaliserad vÀrld rör sig mÀnniskor lÀttare över landsgrÀnser. SamhÀllen blir mÄngkulturella. Om mÄngfalden frÀmjas leder det till en positiv samhÀllsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krÀvs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jÀmstÀlldhet framför allt pÄ arbetsmarknaden.Att bli behandlad annorlunda pÄ grund av etnicitet, religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder Àr enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr upprÀttandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307).