Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på skoldemokrati och dess integrering i undervisningen. Vi har även gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna ställa det mot våra respondenters syn. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med lärare för de senare åren och gymnasiet. Vi utgick från en intervjuguide för att kunna hålla oss inom ramarna för vårt syfte. Av vårt resultat framkom att de lärare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar också om hur viktigt det är att hålla begreppet levande i verksamheten.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns skillnader i hur sexåringar i förskoleklass kan lära grundläggande geometriska begrepp, beroende på vilken typ av undervisning de får. Det är en komparativ studie där tre olika grupper av 6-åringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lärobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-åringarnas kunskap om geometriska begrepp såväl före som efter undervisningstillfällena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, därefter hamnade användningen av lärobok. Däremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till några större framsteg hos barnen.

Syftet med detta examensarbete är att närmare granska lärares uppfattning om begreppet god lärandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gå tillväga för att skapa en sådan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgår ifrån tre frågeställningar: 1) Vad definierar en god lärandemiljö? 2) Hur kan lärare bidra till en god lärandemiljö? 3) Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö? Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med klasslärare i årskurs ett till fem som alla arbetar på samma skola. De intervjuade lärarna valdes ut genom strategiskt urval, där de styrande variablerna var årskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lärarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lärandemiljö i jämförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Syftet med detta arbete var att få inblick i hur jag som undervisande lärare kan upptäcka och arbeta med elever i matematiksvårigheter, inom gruppen, alltså inkluderande undervisning. En litteraturstudie är genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne, Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har även genomfört en översiktsdiagnos i en klass för att upptäcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analys gjordes av två elever för att bland annat få en helhetsbild av dessa elever och deras inställning till matematik. Utifrån de svårigheter eleverna visade upp utformades fyra arbetspass för att stärka eleverna inom dessa områden.

Denna studie är inriktad mot motorisk träning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frågeställningen:Hur påverkas den motoriska förmågan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott & hälsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna?Frågan besvaras genom att jämföra den motoriska förmågan hos två grupper förskolebarn. En försöksgrupp, där undervisning präglas av motorisk träning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp där verksamheten leds av ordinarie lärare och där observationsresultat visar att få motoriska moment är inkluderade.Motivet bakom studien utgår ifrån förskolebarns särskilda behov av motorisk träning och stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ?utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning? (Lpo 94).Inför studien lät vi båda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgångspunkt.

Jag har undersökt ifall det är möjligt att väcka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag själv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik är även ett försök att väcka lärarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja använda sig av denna metod i sin skolundervisning.Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lärande, samtidigt som lärarnas förståelse för elevens resonerande, svårigheter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar på ett starkt engagemang och vilja..

Precis som samhällets funktioner och enheter kan hänga ihop och samverka på olika sätt, kan de olika ämnena i skolan också göra det. I praktiken innebär det att fler än ett ämne kan studeras på samma gång, och ett begrepp som används för att benämna denna arbetsform är ämnesintegrering. Det här examensarbetet behandlar ämnesintegrerad undervisning på högstadiet. Syftet är att skapa förståelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det här sättet att undervisa på högstadienivå. Uppsatsens studier utgörs av två kvalitativa intervjuer med högstadielärare, och en kvantitativ enkätundersökning med högstadieelever. I detta examensarbete har högstadielärares och högstadieelevers erfarenhet och inställning till ämnesintegrerad undervisning studerats.

SammanfattningSyfte och frågeställningarForskning visar att friluftsliv utövas i liten utsträckning mot vad som förespråkas i läroplanen, Lpo94. Det som utövas mest är friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero på idrottslärarens tolkning av vad som är friluftsliv och vad som är dess innebörd. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgående från en ny läroplan som föreskriver ett större innehåll i momentet friluftsliv.De frågor jag vill försöka besvara och diskutera är följande: Vad lär sig elever i friluftsliv?Hur lär de sig?Vad undervisas i friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod använts där intervjuer har gjorts i så kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever från årskurs 5 och fyra elever från årskurs 9.

Under vår utbildningstid på LTH har vi fått obligatorisk undervisning i AutoCAD medan undervisning i ArchiCAD varit valbar. Ett problem för de studenter som velat förkovra sig i ArchiCAD har varit att det på LTH inte funnits litteratur till ArchiCAD. Det har gjort att de studenter som velat komma igång på egen hand med ArchiCAD fått svårigheter med detta. Handbokens syfte är att hjälpa andra personer, främst studenter, med att komma igång med ArchiCAD på egen hand. De avgränsningar vi valde att göra är att endast visa de funktioner som krävs för att modellera ett hus.

Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Syftet med undersökningen är att kartlägga fem lärares arbetssätt kring läsförståelse i förskoleklass upp till skolår 3. Samt fråga om hur lärarna resonerar kring begreppet inkludering vilket avser att alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ges lika chanser att uppnå de mål som krävs för att klara av hela skolgången. Dessutom har lärarnas tillvägagångssätt när de väljer skönlitteratur undersökts för att pröva kopplingen till läsförståelse. Ett centralt begrepp i undersökningen är inkludering som tagits upp för att se vad lärarna lägger för innebörd i begreppet. Särskilt intressant har det varit att undersöka hur lärarna ser på förhållandet mellan inkludering och jämlikhet, då det genom PISAS (2009) undersökning framkommit att Sverige tappar sin topposition vad gäller jämlikhet i skolundervisningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorierom det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avläroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen,hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om detfinns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för attsäga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet.Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika..

Läsförståelsen bland svenska 15- åringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmål, respektive som andraspråk. För att förändra en liknande trend som fanns i Australien på 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebär en parallell utveckling mellan språk- och ämneskunskaper och bygger på tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande. Tanken med arbetssättet är att samtidigt som eleverna lär sig ämnet lär de sig även det ämnesspecifika språket och på så sätt får alla elever samma förutsättningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgångspunkterna visar att en explicit undervisning om språk är nödvändigt eftersom alla skolans ämnen har ett specifikt språk och att lära sig det ämnesspecifika språket utan hjälp kan vara som att lära sig ett helt nytt språk utan hjälp. Forskning visar även att lärare anser att en undervisning om språk i skolan är viktig, men att det ändå är få ämneslärare som för en explicit språkundervisning, därför undersöker detta arbete vilken attityd lärare på olika grundskolor har till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie är dessutom att utröna hur några lärare i svenska som andraspråk undervisar med hjälp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jämfört med det traditionella sättet att undervisa om språk, samt om de tror att genrepedagogiken är framtidens arbetssätt i språkundervisning. Metoden som har använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet från studien visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till arbetssättet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla språket även blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.