Kunskap om andras attityder kan hjÀlpa oss att förstÄ varandra. Syftet med denna studie Àr att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet samt hur deras attityder kan pÄverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie Àr positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet. Detta verkar till stor del bero pÄ att de jÀmför de erfarenheter de har frÄn sina hemlÀnder med de erfarenheter de har frÄn Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har ocksÄ för avsikt att göra de saker de Àr positiva till, sÄ som att skaffa sig svenska vÀnner, fira svenska traditioner och tala svenska.

Syftet för studien Àr att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förvÀntningar förskollÀrare i förskolan och lÀrare i förskoleklass har pÄ varann. För det syftet lyftes olika förvÀntningar pÄ samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de bÄda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrÀdes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt barn anvÀnder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn anvÀnder nÀr de sorterar. Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 Är. Materialet som anvÀndes var pasta, kritor och pÀrlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrÄn egna kÀnnetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfÀllet. Alla visade intresse för fÀrg, men de hade förmÄga att sortera och anvÀnda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mÀngd ocksÄ.

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utstrÀckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och Àrgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger pÄ svaren frÄn 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg Àr densamma, dÀremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgÄng till anvÀnds isorgearbetet.

Ett ökande antal palliativa patienter med cancerdiagnos vÀljer att vÄrdas hemma den sista tiden i livet. Den palliativa vÄrden stÀller speciella krav pÄ distriktsköterskan som ska vara professionell i en annan persons hem. Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av den palliativa vÄrden i hemmet. Litteraturstudie baserad pÄ 11 kvalitativa artiklar. Distriktsköterskan anser att det viktigaste Àr att skapa trygghet och en god relation med patienten och dess familj för att den palliativa vÄrden ska fungera. Distriktsköterskan kÀnner att de fyller en stor funktion och det positiva med arbetet Àr att de Àr sjÀlvstÀndiga. För att bibehÄlla kompetensen behövs det utbildning inom den palliativa vÄrden. Distriktsköterskans huvuduppgift med den palliativa vÄrden Àr att se till att patienten fÄr sÄ god livskvalité som det Àr möjligt den sista tiden i livet. Vid vÄrden i hemmet blir Àven familjen involverad.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill ocksÄ undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssÀtt kan underlÀtta för individen och hur det kan pÄverka barnets vardag.  Vi vill Àven uppmÀrksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förstÄelse för diagnosen och bemöta barnen pÄ rÀtt sÀtt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

Att fÄ ett transplanterat organ Àr en mycket komplicerad process som kan pÄverka en persons hela livssituation. Organtransplantation aktualiserar Àven mÄnga etiska frÄgestÀllningar. Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av livet efter en organtransplantation. 12 vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk litteratursökning och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys efter att de kvalitetsgranskats. InnehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier: Att ha fÄtt en gÄva som förpliktigar, Att uppleva kÀnslomÀssigt kaos och lÀngta efter normalitet, Att hitta nya dimensioner i livet och Att leva med nya begrÀnsningar och ovisshet.

Denna studie undersöker unga mÀn och kvinnors upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande genom sex kvalitativa intervjuer med tre pojkar och tre flickor i Äldern 17-23 Är. Studien undersöker Àven om det finns skillnader i ungdomarnas upplevelser kring polisens bemötande som kan hÀrledas till deras könstillhörighet. Studiens teoretiska ansats utgörs av genusteori dÀr utgÄngspunkten för förstÄelsen av kön och genus Àr socialkonstruktivistisk. Inom det socialkonstruktivistiska perspektivet ser man pÄ kön och genus som kulturellt producerade produkter. MÀn och kvinnor tillskrivs olika egenskaper, tanke- och handlingsmönster p g a deras kroppars olikhet, vilket bl a fÄr till följd att mÀn och kvinnor behandlas olika.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

I psykoterapidebatten finns tvÄ lÀger, som hÀvdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist pÄ studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och anvÀnder erfarenheter frÄn terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlÀttat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgÄtt psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanstÀlldes som fyra idealtyper.

 Bakgrund: Forskning, tillgÄng till lÀkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att mÀnniskor lever lÀngre Àn tidigare. Möjligheten för mÀnniskor att röra sig mellan lÀnder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrÄn vetenskapliga artiklar belysa vÄrdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och tvÄ kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN.

Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det Àr viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I BarnavÄrdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus pÄ mammornas psykiska hÀlsa nÀr barnen Àr 6- 8 veckor dÀr mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulÀr.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken pÄ depression.  Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar pÄ detta tilltal. Avsikten Àr mer preciserat att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehÄll och struktur pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter sÄsom de framtrÀder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frÄgestÀllningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad vÀcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framtrÀder dessa upplevelser för mig pÄ ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskursSSA133Vt 2012Handledare: Tore Otterup.

Det har genom Ären förts en diskussion om RAD och andra snabba utvecklingsmetoder. Det hÀr arbetet handlar det om att utveckla IS med hjÀlp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att lÄta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att utveckla ett IS liknande scenariot som anvÀnds i studien.Ett scenario har utvecklats och verifierats med hjÀlp av en IT-forskare pÄ Högskolan i Skövde, att det Àr ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur anvÀnds som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det Àr ett troligt och rimligt scenario som har en verklighetsanknytning.