För att kunna hantera konflikter krÀvs olika kompetenser, vilka som krÀvs och hur vi behÀrskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang Àr en central frÄga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill ocksÄ belysa under vilka omstÀndigheter de samlat pÄ sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara anvÀndbara?? samt ?hur anvÀnder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen??.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Syftet med vÄr undersökning Àr att beskriva de erfarenheter och berÀttelser om frukost som en sÀrskild grupp elever bÀr med sig. Detta har vi gjort genom att lyfta specifika berÀttelser frÄn elever som varit med i ett frukostprojekt. Eftersom vi ville komma Ät elevernas egna tankar och uppfattningar om fenomenet frukost och frukostprojektet valde vi metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes i tre grupper med tre till fem elever i varje. Den insamlade empirin i form av elevernas egna funderingar och berÀttelser visar pÄ att de har en förstÄelse för den viktiga frukosten betydelse.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av engagemang i dagliga aktiviteter hos kvinnor med utmattningssyndrom. En litteraturbaserad studie med analys av biografier genomfördes. Data samlades in via sex böcker, publicerade mellan 2000-2008 skrivna av svenska kvinnor i arbetsför Älder. UtifrÄn en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades data vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att vilja leva upp till krav och förvÀntningar?, ?Att ha för mÄnga aktiviteter och för lite tid?, ?Vardagen har blivit övermÀktig? samt ?Att ÄterfÄ balans i vardagen?.

En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förvÀntas att ansvara vid en operation dÀr patienten konstaterats hjÀrndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation nÀr donatorn Àr hjÀrndöd. Studien har en kvalitativ ansats, dÀr forskarna strÀvar efter en helhetsförstÄelse av det studerade intresseomrÄdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation nÀr donatorn var hjÀrndöd.

I ett flertal studier pÄvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredstÀllelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i Äldrarna 22 - 43 Är med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frÄgor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Under de senaste tjugofem Ären har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i Ärskurs 9 som haft olika symtom pÄ nedsatt psykiskt vÀlbefinnande ökat orovÀckande mycket. Syftet med denna studie Àr att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohÀlsa bland dagens unga tjejer i Ärskurs 7-9, samt vilka pÄverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förÀndrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes pÄ fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska mÄendet hos ungdomarna Àr det generellt ingen större skillnad pÄ idag, gentemot tidigare. DÀremot att antalet som söker hjÀlp ökar.

Syftet med studien var att beskriva personer med strokes erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner i hemmet. Urvalet omfattade tre kvinnor och tvÄ mÀn mellan 46 - 69 Är som hade haft stroke men var bosatta i hemmet. Dessa personer intervjuades utifrÄn en sjÀlvkonstruerad intervjuguide innehÄllande bÄde öppna och strukturerade frÄgor. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenterades med hjÀlp av tre teman som beskrev erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner i hemmet.

Syftet Àr att beskriva lÀrares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med den digitalalÀrplattformen Fronter. Jag har intervjuat fyra kvinnliga och fyra manliga gymnasielÀrare somarbetat med lÀrplattformen Fronter i Jönköpings kommun. Jag har utifrÄn intervjuerna försöktfinna likheter och olikheter i hur lÀrarna betraktar Fronter som pedagogiskt verktyg, vilketpresenteras utförligare i resultat- och diskussionsdelen. LÀrarnas utsagor delades in under treomrÄden. De omrÄden som avses Àr funktioner i Fronter, fördelar respektive nackdelar medFronter, samt etik och sekretess i arbetet med Fronter.UtifrÄn mina resultat kan jag konstatera att lÀrarna anser att de behöver mer stöd i sitt arbete medFronter, och att de ser plattformen som en stor möjlighet för att individualisera undervisningen.Intressant vidare forskning inom omrÄdet vore att undersöka huruvida Fronter leder till ökadmÄluppfyllelse för eleverna..

Denna studie i socialantropologi Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat vÄld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det rÄder skilda meningar om vilka som utsÀtts. Vanligtvis ses flickor som offer för fÀders och bröders vÄld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer dÀr hedersrelaterat vÄld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i vÄldet, och att Àven pojkarna kan vara offer..

Syfte: BÄde förskola och skola ska ta sin utgÄngspunkt i barn och elevers rÄdande erfarenheter. I förskolan lyfter man ocksÄ tydligt fram vikten av att utgÄ frÄn barnens intresse. Idag Àr populÀrkultur en betydande del av dessa erfarenheter och intressen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad denna förskoleklass elevers populÀrkulturella kapital, deras ?funds of knowledge? erbjuder nÀr det gÀller att anvÀnda och utveckla de fyra repertoarerna, den kodknÀckande, textskapande, textbrukande och kritisk analytiska repertoaren bÄde i lÀrarens undervisning som i elevernas egna val av aktiviteter.

Diabetes hos barn medför förĂ€ndringar som pĂ„verkar det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes Ă€r dĂ€rför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod anvĂ€ndes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram nÄgra personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebÀra för dessa mÀnniskor och hur de upplever att dessa erfarenheter har pÄverkat dem. Genom att intervjua personer som sjÀlva har migrerat har vi kunnat ta reda pÄ hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förÀndrats och vilka resurser och tillgÄngar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svÄra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstÄtt detta resultat utifrÄn ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbÀttras med fokus pÄ de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser..

Syftet med denna studie har varit att öka vÄra kunskaper om förskollÀrares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat pÄ hur förskollÀrare beskriver att TAKK anvÀnds pÄ samlingar, hur TAKK anvÀnds i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn pÄ samlingarna. Ett fjÀrde fokus har varit pÄ hur TAKK, enligt förskollÀrarna, pÄverkar barns med DS sprÄk, kommunikation och kunskapsutveckling.För att samla in data till vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört Ätta intervjuer med förskollÀrare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fÄtt utbildning av TAKK via habiliteringen.

Bakgrund: Varje Är fÄr ca 300 barn och ungdomar i Sverige cancer. Barnets insjuknande innebÀr en stor omstÀllning för hela familjen och kan leda till en psykisk belastning för förÀldrarna. VÄrdpersonalen har dÄ en viktig roll, för att förÀldrarna ska kÀnna trygghet i situationen. FörÀldrars behov av omvÄrdnad bör tillgodoses, sÄ de i sin tur kan ge stöd Ät sitt barn. Familjefokuserad omvÄrdnad har anvÀnts som teoretisk referensram i studien.