Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogers arbete med barn med svÄrigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrÄn olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gÀllande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in frÄn öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav ocksÄ positiva effekter dÀr lyhördhet, trygghet och stabilitet frÀmjades.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som Àr i 19 till 22-ÄrsÄldern, har med sig frÄn musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger Àven i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och de informanter som har valt att arbeta eller studera med nÄgot som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, tvÄ som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och tvÄ som inte gjort det. Informanterna har alla gÄtt i kommunal grudnskola samt att de i tioÄrsÄldern utövade musik i nÄgon form pÄ fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under lÄg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

Den hÀr rapporten, som Àr en del av kursen TDDD83 Kandidatprojekt datateknik vid Linköpings Tekniska Högskola, beskriver utvecklandet av ett e-handelssystem för den fiktiva t-shirtbutiken Utique. Den berör dels tekniska aspekter, men Àven de erfarenheter och lÀrdomar de tre gruppmedlemmarna fÄtt under projektets gÄng. För att genomföra projektet anvÀndes programmeringssprÄken Html, Css, Php, Mysql och Javascript samt ramverken och biblioteken Bootstrap, Cakephp och Jquery. Under projektets gÄng anvÀndes, efter anpassning till gruppstorleken, den agila utvecklingsmetoden Scrum, vilket beskrivs kortfattat i rapporten. Rapporten innefattar Àven en marknadsföringsplan för Utique dÀr en konkurrensanalys genomförts och Àmnena marknadssegmentering, positionering och differentiering berörts.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

2011 kom en ny lÀroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare lÀroplanen Lpo 94. Den nya lÀroplanen innehÄller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad frÄn Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett nÄgon förÀndring i lÀrarnas sÀtt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11.Syfte: Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa tÀnker och arbetar kring simundervisningen inom Ärskurs 6-9 i nÄgra skolor inom Stockholms lÀn. För att utreda detta har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar;- Har lÀrarnas sÀtt att arbeta med simundervisningen förÀndrats sedan införandet av Lgr 11?- Hur ser lÀrarnas "simdidaktiska" övervÀganden ut?- KÀnner lÀrarna sig kompetenta att undervisa i simning?Metod: För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa i olika geografiska omrÄden inom Stockholms lÀn.Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lÀrarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11.

Syfte och FrÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrarna anser att undervisningen pÄverkar dem sjÀlva och eleverna genom tvÄ specifika kategorier: idrottssalen och idrottsmaterialet.PÄ vilket sÀtt möjliggör och begrÀnsar idrottssalens storlek undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?PÄ vilket sÀtt möjliggör och begrÀnsar tillgÄngen pÄ material undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodI den hÀr studien har jag anvÀnt mig av delvis strukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa ansatsen med hjÀlp av en intervjuguide dÀr jag sedan tidigare formerat intervju- och diskussionsfrÄgor som i grund och botten handlar om undervisningen och hur den pÄverkas. Jag har intervjuat tre idrottslÀrare frÄn samma kommun nÄgonstans i Sverige. Jag har jÀmfört deras svar och har, utifrÄn det designteoretiska perspektivet samt litteratur, sammanstÀllt ett resultat, en diskussion och en slutsats.   ResultatLÀrarna tycker det Àr positivt med stor sal och större mÀngd material.Undervisningen pÄverkas av storleken pÄ salen och materialmÀngden.En begrÀnsning blir att idrottslÀrarna inte kan genomföra en uppskattad idrottslektion om det inte finns god tillgÄng till material och idrottssal.Skillnaderna mellan en stor idrottssal och en liten idrottssal Àr att undervisningen i en stor hall blir enklare att genomföra och att eleverna fÄr arbeta pÄ sin egen nivÄ.SlutsatsLÀrarna anser att de kan genomföra en bÀttre idrottslektion om det finns stort utbud av material och en ordentlig idrottssal. Undervisningen blir dÄ bÀttre samt att lÀrarna tror eleverna blir mer tillfreds med undervisningen vid mer materialmÀngd och större sal..

Syfte: VÄrt syfte bestÄr av tvÄ delar, dels att ta reda pÄ hur redovisningen av belöningspaketet har utvecklats, dels undersöka hur belöningspaketets utformning har utvecklats. Metod: Vi har anvÀnt oss av en deduktiv ansats med inslag av induktiv ansats. Undersökningen har skett genom en dokumentstudie dÀr vi anvÀnt oss av en egenkomponerad undersökningsmodell. Teori: Uppsatsen utgÄr ifrÄn legitimitetsteorin, intressentteorin och teorin om aktieÀgarvÀrde. Empiri: Empirin Àr hÀmtad frÄn tolv företag inom fyra olika företagsomrÄden, Är 2001-2005 och bestÄr av information om belöningspaketet till VD och ledningsgrupp.

För att kunna hantera konflikter krÀvs olika kompetenser, vilka som krÀvs och hur vi behÀrskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang Àr en central frÄga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill ocksÄ belysa under vilka omstÀndigheter de samlat pÄ sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara anvÀndbara?? samt ?hur anvÀnder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen??.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Syftet med vÄr undersökning Àr att beskriva de erfarenheter och berÀttelser om frukost som en sÀrskild grupp elever bÀr med sig. Detta har vi gjort genom att lyfta specifika berÀttelser frÄn elever som varit med i ett frukostprojekt. Eftersom vi ville komma Ät elevernas egna tankar och uppfattningar om fenomenet frukost och frukostprojektet valde vi metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes i tre grupper med tre till fem elever i varje. Den insamlade empirin i form av elevernas egna funderingar och berÀttelser visar pÄ att de har en förstÄelse för den viktiga frukosten betydelse.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av engagemang i dagliga aktiviteter hos kvinnor med utmattningssyndrom. En litteraturbaserad studie med analys av biografier genomfördes. Data samlades in via sex böcker, publicerade mellan 2000-2008 skrivna av svenska kvinnor i arbetsför Älder. UtifrÄn en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades data vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att vilja leva upp till krav och förvÀntningar?, ?Att ha för mÄnga aktiviteter och för lite tid?, ?Vardagen har blivit övermÀktig? samt ?Att ÄterfÄ balans i vardagen?.

En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förvÀntas att ansvara vid en operation dÀr patienten konstaterats hjÀrndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation nÀr donatorn Àr hjÀrndöd. Studien har en kvalitativ ansats, dÀr forskarna strÀvar efter en helhetsförstÄelse av det studerade intresseomrÄdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation nÀr donatorn var hjÀrndöd.

I ett flertal studier pÄvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredstÀllelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i Äldrarna 22 - 43 Är med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frÄgor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Under de senaste tjugofem Ären har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i Ärskurs 9 som haft olika symtom pÄ nedsatt psykiskt vÀlbefinnande ökat orovÀckande mycket. Syftet med denna studie Àr att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohÀlsa bland dagens unga tjejer i Ärskurs 7-9, samt vilka pÄverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förÀndrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes pÄ fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska mÄendet hos ungdomarna Àr det generellt ingen större skillnad pÄ idag, gentemot tidigare. DÀremot att antalet som söker hjÀlp ökar.

Syftet med studien var att beskriva personer med strokes erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner i hemmet. Urvalet omfattade tre kvinnor och tvÄ mÀn mellan 46 - 69 Är som hade haft stroke men var bosatta i hemmet. Dessa personer intervjuades utifrÄn en sjÀlvkonstruerad intervjuguide innehÄllande bÄde öppna och strukturerade frÄgor. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenterades med hjÀlp av tre teman som beskrev erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner i hemmet.