Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svÄrigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt Àldre och gÄr inte i pension vid samma Älder somden övriga befolkningen. DÀrför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur Àldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom sÀrskolan samt vilka faktorer som de anser pÄverkar mobbning inom sÀrskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom sÀrskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat pÄ att förekomsten av mobbning i sÀrskolan Àr relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer Àr utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivÄ, besvÀrliga hemförhÄllanden samt avvikande beteende kan pÄverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra..

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja arbetsförmÄga genom arbetsterapeutiska ÄtgÀrder. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter yrkesverksamma pÄ arbetsförmedlingen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes dÀr deltagarna uppmuntrades att berÀtta om sina erfarenheter av arbetet med att frÀmja arbetsförmÄga. Data analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: ?Individens engagemang och delaktighet i processen?, ?Aktiviteten som terapeutiskt redskap för förÀndring? och ?Samverkan med andra aktörer?.

Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstÄende sexuell dysfunktion som pÄverkar patienters upplevda hÀlsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapliga artik-lar frÄn studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen pÄverkas av förÀndrad sjÀlvbild, smÀrtpÄverkan, oro och rÀdsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förÀndringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen pÄverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter frÄn denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför sÄ mÄnga svenska ungdomsproffs ÄtervÀnder till Sverige och vad det krÀvs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter frÄn internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lÀra sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgÄtt frÄn situerat lÀrande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lÀgger fokus vid gruppen men i vÄr studie fann vi Àven individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. AllmÀnhetens uppfattning om vad det innebÀr att lyckas som ungdomsproffs stÀmmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning.

Allvarlig sjukdom, sÄ som cancer pÄverkar patienten men ocksÄ dennes nÀrstÄende som mÄnga gÄnger Àr barn. I vÄrden och under utbildningen har författarna sett att barn som nÀrstÄende inte alltid uppmÀrksammas, de har en tendens att inte rÀknas med pÄ samma sÀtt som vuxna nÀrstÄende. Sedan 2010 har sjuksköterskan dock enligt lag en skyldighet att uppmÀrksamma barns behov av information, rÄd och stöd nÀr en förÀlder drabbas av allvarlig sjukdom. Forskning belyser framförallt förÀldrars perspektiv pÄ barns upplevelser nÀr mamman eller pappan har cancer. För att fÄ en inblick i hur barn erfar sin förÀlders sjukdom krÀvs deras egna ord.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra förskolechefers syn pÄ förskolebarn med sÀrskilda förutsÀttningar, sÀrbegÄvade barn, barn som tidigare Àn andra visar mycket goda förmÄgor inom olika omrÄden som till exempel sprÄkliga och logisk-matematiska. För att erhÄlla respondenternas erfarenheter av sÀrbegÄvning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Fem förskolechefer som ansvarar för Ätta förskolor verksamma i en kommun i Mellansverige svarade positivt pÄ en mailförfrÄgan om medverkan i studien. Deltagarna bestod av fem kvinnliga förskolechefer samt en kvinnlig lÀrare som medverkade tillsammans med sin förskolechef under intervjun. Intervjuerna baserades pÄ en intervjuguide med öppna frÄgor.

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Studien syfte var att undersöka hur elever i Ärskurs sju upplever undervisningsmiljön i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien omfattade tvÄ klasser i Ärskurs sju pÄ en innerstadsskola i en mindre kommun. FrÄgestÀllningarna i studien var vilken instÀllning eleverna hade till Àmnet idrott och hÀlsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingÄ i undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhÄlla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie Àr en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie Àr en kommunal F-9 skola dÀr eleverna kommer frÄn medel och övre medelklass.

With starting point in the increasing ill-health in Swedish working life today, in form of for example absence due to sickness and early retirement pension, and the knowledge that the working environment effects peoples health in a big extent, I found it very interesting to inquire into how people within the working life experience health promotion and how this can be developed. A qualitative method was used to receive a deeper understanding for the employees? experiences and data was collected through semi structured interviews with employees on a bank called Ikanobanken, in Älmhult. The result shows, among other things, that respondents find responsibility and the opportunity to influence the learning processes and development important. It also became clear that the respondents find participation, motivation, communication and safety essential factors when related to changes in health behaviours.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Multipel skleros (MS) Àr en livslÄng sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsÀttningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 Ärs Älder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken Àr fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsÀttningarna pÄverkar Àven nÀrstÄendes liv och medför pÄverkan pÄ hela familjen.

 Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd, LPT, innebÀr att sjÀlvbestÀmmandet tas ifrÄn en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvÄngsvÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvÄng med fokus pÄ tvÄngsvÄrd inom den psykiatriska vÄrdenheten. Metod: En litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes.