Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

MÀnniskor rör sig idag i allt större utstrÀckning mellan olika vÄrdenheter. För att patienter ska erhÄlla en god, tillgÀnglig, sÀker och effektiv vÄrd krÀvs det dÀrför att olika vÄrdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings lÀns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger pÄ kommunikation och samarbete mellan patienter, nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Ett omrÄde i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bÀttre samarbete mellan olika vÄrdenheter.

Bakgrund: Genom fysisk aktivitet Àr det möjligt att bÄde förebygga och behandla olika sjukdomstillstÄnd. Sedan 2001 har det varit möjligt för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att ordinera fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) till patienter och statistiken visar att majoriteten av landets vÄrdcentraler har erfarenheter av att föreskriva FaR till sina patienter.Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom primÀrvÄrden har av fysisk aktivitet pÄ recept som alternativ behandlingsmetod.Metod: Studien tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats och bestÄr av fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid fyra olika vÄrdcentraler.Resultat: Samtliga sjuksköterskor hade flera Ärs erfarenhet av att arbeta med FaR och hade utbildning i den alternativa behandlingsmetoden. InstÀllningen till FaR var positiv sÄ lÀnge som det genomfördes pÄ patientens villkor. Sjuksköterskorna var överens om att det lÄg i primÀrvÄrdens ansvarsomrÄde att jobba med FaR.Slutsatser: Erfarenheterna av att ordinera FaR var positiva sÄ lÀnge ett intresse fanns hos patienterna. Sjuksköterskorna ansÄg att utbildningen var tillrÀcklig men att de borde fÄ mer uppföljning pÄ utbildningen.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur förÀldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden pÄverkade sprÄkutvecklingen hos barn med sprÄkstörning.  FrÄgestÀllningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland förÀldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för sprÄkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stÀmde vÄra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkÀtundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (EnkÀtsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att bÄde förÀldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansÄg att den var bra för barnens sprÄkutveckling och underlÀttade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansÄg att man inte anvÀnde sig av TAKK i alla situationer.

Vilka erfarenheter har lÀrare av att barns musicerande leder till effekter pÄ andra omrÄden i livet Àn det musikaliska? Vad sÀger forskning om sÄdana samband? Vi har tittat pÄ bl. a. transferbegreppet, som innebÀr att övande inom ett omrÄde fÄr verkningar pÄ helt andra omrÄden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen pÄ musikÀmnet.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka i vilken grad lÀrarna i högstadiet arbetar med elevernas ?verkligheter? och erfarenheter. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer via mail och direktkontakt har jag intervjuat Ätta lÀrare samt Ätta stycken elever. Resultatet visar att lÀrarna till viss del arbetar pÄ ovannÀmnda sÀtt men att detta inte alltid nÄr fram till eleverna. Men nÀr det gör detta sÄ menar eleverna att de ökar motivationen.

 Bakgrund: MÄnga av patienterna som opererats kommer till den postoperativa enheten med en mild hypotermi, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det finns flera dokumenterade vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förebygga hypotermi hos patienterna. DÀremot behöver kunskapen om anestesisjuksköterskors erfarenheter av vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder belysas.Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebygga hypotermi.Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes och insamling av data skedde genom intervjuer som spelades in pÄ band. Kvalitativ manifest innehÄllsanalys valdes som analysmetod.Resultat: Vilka vÀrmebevarande omvÄrdnadsÄtgÀrder som valdes berodde inte enbart pÄ anestesisjuksköterskan, utan ekonomi och andra yrkeskategorier pÄverkade beslutet.

Abstract Syftet med denna studie var att undersöka vad flickor i skolĂ„r 9 har för förestĂ€llningar om skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa. FrĂ„gestĂ€llningarna var hur ser flickor i skolĂ„r 9 pĂ„ skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa gĂ€llande följande omrĂ„den: Intresse för Ă€mnet? Samundervisning? Bollspelets eventuella prioritering? SjĂ€lvbestĂ€mmande och delaktighet. Studien inspireras av Askers artikel (2003) om tidigare forskning gjord vid Örebro universitet, som visar att flickor fĂ„r lĂ€gre betyg i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa Ă€n pojkarna och att idrottsundervisningen i skolan Ă€r anpassad till pojkar. Vi gjorde vĂ„r undersökning hösten 2005 pĂ„ en skola i SkĂ„ne.

Syftet med vÄrt examensarbete var att utforska lÀrare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd. Fallstudien genomfördes pÄ tre skolor i SkellefteÄ kommun och vi anvÀnde oss av kvalitativa forskningsmetoder dÀr fyra lÀrare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lÀrares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd Àr varierande. LÀrarnas egen instÀllning till Àmnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssÀtt. Samtliga lÀrare framhöll att praktisk matematik Àr viktigt.

I denna uppsats behandlar vi Àmnet idrott och hÀlsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. IdrottsÀmnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. DÀremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det Àr skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka fyra idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda pÄ detta utgick vi frÄn en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslÀrare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete var att fÄ kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör Àmnet problematiskt datorspelande. Syftet var Àven att fÄ kunskaper över vilka hjÀlpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser pÄ VÀxjö universitetsbibliotek för att sedan vÀlja ut vetenskapligt granskade artiklar frÄn Är 2003 och framÄt som passade studiens syfte. DÀrefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förstÄelse över problemomrÄdet, bland annat hur skolan pÄverkas, hur relationerna pÄverkas och hur personernas hÀlsa pÄverkas, bÄde fysiskt och psykiskt.

Syftet med den hÀr studien var att belysa socialarbetares erfarenheter av klienter frÄn kollektivistiska kulturer och med tanke pÄ att i Sverige idag har invandringen ökat och sÀrskilt med personer frÄn kollektivistiska kulturer. FÄgestÀllningarna var ? Hur stor Àr erfarenheten av personer frÄn kollektivistiska kulturer och den andra var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon uppfattning om vad som frÀmjar och hindrar arbetet med klienter frÄn kollektivistiska kulturer. Resultatet visar att erfarenheter och kulturell empati var nÄgot som frÀmjade bÄde första mötet men Àven arbetet i helhet och nÄgot som ökade ens personliga empatiska förmÄga oavsett kultur och hÀrkomst, samt att det som hÀmmade var sprÄket och de olika traditionerna och strukturerna i hierariska familjer.. Kollektivistiska kulturer ökar i Sverige och med sig tar familjerna och individerna en annan kultur och levnadssÀtt.

Katarakt stÄr för cirka hÀlften av all vÀrldens blindhet, vilket motsvarar flera miljoner mÀnniskor. Patienter som kommer till en operationsavdelning kan ha goda, inga eller mindre bra erfarenheter av vÄrden. Pilotstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av omvÄrdnad vid kataraktoperationen. Pilotstudien genomfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslÀrare har till nivÄgruppering inom Àmnet Idrott och HÀlsa samt vilka argument de har för att anvÀnda eller inte anvÀnda sig av arbetssÀttet. Studien undersöker Àven vilka för- och nackdelar idrottslÀrarna ser med nivÄgruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och mÄlgruppen har varit lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och HÀlsa. En jÀmförelse har gjorts mellan idrottslÀrare med lÄng erfarenhet och idrottslÀrare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket pÄverkar synen pÄ arbetssÀttet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslÀrarna Àr positivt instÀllda till nivÄgrupperad undervisning men att de inte kan anvÀnda sig av arbetssÀttet sÄ ofta de vill pÄ grund av bristande resurser. Samtliga idrottslÀrare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, nÀr nivÄgruppering anvÀndes jÀmfört med sammanhÄllen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen Àr att nivÄgruppering kan gynna alla elever i en klass om det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.