Hörselskadades riksförbund hÀvdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det Àr vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger pÄ sociala- och lÀrandeaspekter. Studiens mÄl Àr att fÄ fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gÄ i de tvÄ skolformerna, sÄ som de sjÀlva uttrycker det.Studien anvÀnder sig av livsberÀttelser som Àr en del av en narrativ metod.

Europa stÄr i dag inför stora demografiska förÀndringar med en allt Àldre befolkning och minskade födelsetal. Tidigare forskning visar att förÀndrade levnadsförhÄllanden samt ekonomisk tillvÀxt har varit en bidragande orsak till att befolkningsstrukturen har förÀndrats. Eftersom det frÀmst Àr politiker som fattar beslut angÄende ÄtgÀrder, fann vi det intressant att studera hur politikerna vÀljer att bemöta de demografiska förÀndringarna samt undersöka om det finns distinkta skillnader i politiken utifrÄn Esping-Andersens kategorisering av vÀlfÀrdsstater. Syftet med denna undersökning var att finna om politikerna i Sverige och Spanien bemöter de demografiska förÀndringarna pÄ olika sÀtt eftersom lÀnderna tillhör olika vÀlfÀrdsstater. Resultatet visade att nÄgra av de förslag som presenterades var utökad barnomsorg, bÀttre villkor för förÀldrar att kombinera arbete och familjeliv, ökad pension samt förbÀttrad ÀldrevÄrd.

Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden har tilltagit och idag nÀr mÀnniskor byter jobb oftare Àn tidigare har personliga varumÀrken blivit en strategi för att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumÀrke för att uppnÄ karriÀrsmÄl och uppmuntrar mÀnniskor att anvÀnda sociala medier för att bygga ett personligt varumÀrke.Studiens syfte Àr att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumÀrket, dess byggande och dess plats i sociala medier. ForskningsfrÄgorna var hur det egna personliga varumÀrket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumÀrket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumÀrket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumÀrke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, sprÄkkunskaper, klÀdsel och utstrÄlning Àr delar av det personliga varumÀrket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra mÀnniskor.

Det Àr av stort intresse bÄde nationellt och internationellt att höja kvalitén pÄ sjuksköterskans dokumentation samt enas om en gemensam terminologi. Den största anledningen till detta Àr det ökande behovet av sÀker och tillförlitlig överföring av patientrelaterad information mellan olika vÄrdgivare och mellan hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förvÀntningar pÄ och erfarenheter av ett elektroniskt journalsystem (VAS/VÄrd Administrativt System) som stöd i omvÄrdnadsarbetet. Speciellt fokus var omrÄden gÀllande utbildning, kunskapsnivÄ, anvÀndarvÀnlighet och pÄverkansmöjlighet. En enkÀtundersökning genomfördes och data analyserades med kvalitativ och kvantitativ ansats.

The public sector has through the years been exposed to a rather radical alteration. The aim with this alteration has been to make the public sector more effective. It?s a dynamic society that Norrbottens lÀns landsting (NLL) operates in today and it is therefore of great importance that the managers get a solid foundation to rely on, since they have a central role in the ambition for efficiency. Another reason to educating the managers is that NLL can secure the future pension losses.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr en sjukdom som kan drabba bÄde barn och vuxna. NÀr barn drabbas av sjukdomen kan det uppstÄ en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag pÄverkas. UtifrÄn ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, dÀr varje del, familjemedlemmarna pÄverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, nÀr ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod dÀr artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och anvÀndes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strÀvan efter acceptans, utmaningar och osÀkerhet i den nya rollen och Àndrad ansvarsfördelning.Slutsats: UtifrÄn resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förÀndrade ansvarsfördelningen har en pÄverkan pÄ familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen Àn bara det drabbade barnet Àr i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förÀndrade vardagen.

Bakgrund: KÀrnan i omvÄrdnaden bestÄr av mötet mellan sjuksköterska och patient, dÀr patienten görs delaktig. För att kunna mötas krÀvs en god kommunikation. I vÄrden av en patient med ett annat modersmÄl kan sprÄket bli en barriÀr, vilket kan överbryggas med hjÀlp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmÄl. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturbaserad studie, dÀr 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Rapportens övergripande syfte Àr att med fokus pÄ uppskattning synliggöra i vilken utstrÀckning eleverna uppnÄr kursplanens mÄl för skolÄr fem, att ?kunna jÀmföra, uppskatta och mÀta lÀngder, areor, volymer, vinklar, massor och tider? (Skolverket, 2000c, s. 28). Syftet Àr Àven att se vilka erfarenheter eleverna hÀnvisar uppskattningarna till samt om eleverna anser sig arbetat med momentet i skolan.TillgÄngen till litteratur och forskning kring eleverna uppskattningsförmÄga Àr begrÀnsad. Dessutom introducerades momentet i kursplanen först Är 1994, varpÄ studien Àr intressant.Undersökningen genomfördes i tre klasser i skolÄr fem och innefattade tvÄ delar.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare som undervisar i Idrott och hÀlsa legitimerar sitt Àmne och vilka aktiviteter de anser dominerar i undervisningen. Jag har genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och hÀlsa i grundskolan. I teoridelen ges en inblick i betydelsen av kroppsövningar och fysisk aktivitet runt 1800-talet fram till idag. Jag tar ocksÄ upp hur olika styrdokument genom tiderna legitimerat att idrottsÀmnet ska finnas i skolan. Resultatet av intervjuerna visar att lÀrarna anser flera moment som viktiga i idrottsundervisningen.

Projekt Àr en etablerad arbetsform pÄ bland annat kunskapsföretag inom mÄnga olikaaffÀrsomrÄden. Ett projekt har ett mÄl, en budget, en given tidsram och ger en möjlighetatt tillfÀlligt samla expertkompetens frÄn mÄnga olika omrÄden. Projektledaren har enstor roll inom projektet och ansvarar för upplÀgget av arbetet och resultatet. För attkunna analysera och bedöma projektets kvalitet Àr sÄledes projektledarens kompetens avstort vÀrde.Projektledare kan lÀra av varandra genom att utbyta kunskap och erfarenheter. Det Àrviktigt att behÄlla kunskap inom organisationen dÄ kunskapsföretag Àr beroende avkunniga anstÀllda och företagets affÀrsidé bygger pÄ att sÀlja kunskap.Denna uppsats redovisar hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanprojektledare.

Bakgrund: Att vÄrdas i en flerbÀddssal med andra medpatienter kan medföra bÄde positiva och negativa erfarenheter för patienter. NÀr en mÀnniska intar rollen som patient hamnar hen i en situation dÀr patientens avskildhet kan bli svÄr att bevara och vÀrdigheten kan bli hotad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vÄrdas i en flerbÀddssal med andra medpatienter. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var bÄde kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrÄn databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanstÀlldes.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benÀmns som Att vÄrdas i en flerbÀddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sÀllskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara sjÀlvstÀndighet och vÀrdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benÀmns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbÀddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vÄrdas i en könsblandad flerbÀddsal som ett hot mot vÀrdigheten.

MÀnniskor rör sig idag i allt större utstrÀckning mellan olika vÄrdenheter. För att patienter ska erhÄlla en god, tillgÀnglig, sÀker och effektiv vÄrd krÀvs det dÀrför att olika vÄrdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings lÀns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger pÄ kommunikation och samarbete mellan patienter, nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Ett omrÄde i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bÀttre samarbete mellan olika vÄrdenheter.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen diabetes drabbar allt fler i vÀrlden. Distriktssköterskan pÄ vÄrdcentralerna i Sverige har en stor betydelse för patienter med diabetes typ 2 genom att erbjuda vÀgledning och undervisning för att patienten sjÀlv ska klara hantera sin sjukdom. EgenvÄrd Àr en stor del i behandlingen och för att klara den krÀvs undervisning och stöd frÄn distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter kring vÀgledning till patienter med diabetes typ 2. Metod: en kvalitativ ansats har anvÀnts och fjorton distriktssköterskor pÄ vÄrdcentraler i Region SkÄne har intervjuats.

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.