Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd pÄ olika arbetsplatser, har av hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Syftet var ocksÄ att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende pÄ skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda pÄ om det förekom nÄgot individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i sÄ fall hur detta sÄg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod anvÀnts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och vÄld varierar. Det visade sig ocksÄ vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen anvÀndes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Today the ability to swim is taken for granted by most people. Most of Sweden?s adult population can swim which is reflected in the reduced number of accidental drownings. About 1900 AD when Sweden?s population was about five million the average drownings per year was 1100.

FrÄn att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. UtifrÄn ett bekvÀmlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. MÄnga av informanterna upplevde sex och sexualitet som svÄrt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde ocksÄ att deras terapeuter hade svÄrt att hantera dessa Àmnen. Endast tvÄ informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Studien Àr baserad pÄ lÀrares erfarenheter av lÀsförstÄelseundervisning.UtgÄngspunkten i studien Àr sviktande resultat i lÀsförstÄelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lÀrares erfarenheter av medveten explicit lÀsförstÄelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som anvÀnds Àr öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda Äldersgrupper, en frÄn varje stadium pÄ grundskolan samt gymnasiet. FramtrÀdande i studiens resultat Àr att lÀrare Àr mycket intresserade av att ge elever god lÀsförstÄelse.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrarnas uppfattningar om betygsÀttning för pojkar och flickor i idrott och hÀlsa. Undersökningen Àr gjord pÄ intervjuer dÀr fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har gett sin syn pÄ hur bedömningen kan ske bland de olika könen. I undersökningen anvÀndes en kvalitativ metod för att skapa en djupare förstÄelse av frÄgestÀllningarna. Semistrukturerad intervju anvÀndes som verktyg i undersökningen för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Underlaget motsvarar lÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolor i södra Sverige.

Informella vÄrdare stÄr inför en förÀndrad livssituation. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan fÄr kunskap om de erfarenheter som finns av att vÄrda en nÀrstÄende palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vÄrdare till en nÀrstÄende som vÄrdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades.

BAKGRUND:NÀr man som förskollÀrare möter barn som befinner sig i kris Àr det enligt forskning viktigtatt som förskollÀrare bemöta barn och förÀldrar pÄ ett empatiskt sÀtt. Samverkan medförÀldrarna har stor betydelse för att förskollÀraren ska kunna möta och förstÄ barnets tankar.Att som förskollÀrare möta barn och förÀldrar krÀver ocksÄ styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka nÄgra utvalda förskollÀrares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris.METOD:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuat nio stycken förskollÀrare pÄolika förskolor. Vi har kopplat vÄr studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrÄn olika relationer med omgivningen.RESULTAT:FörskollÀrarna i studien har mött olika krissituationer dÀr barn och förÀldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. FörskollÀrarna Àr nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Den hÀr uppsatsen undersöker vilka modellÀsare (tÀnkta lÀsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestÀmmer sjÀlv ? NÀr du vill ta ut pension. Svaren pÄ forskningsfrÄgorna ?Vad gör du??, ?Vem Àr du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de Àr flera?? har besvarats med hjÀlp av en analys utifrÄn den funktionella grammatikens verbprocesser samt modellÀsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar pÄ samma person hela vÀgen, utan skapar 60 olika modellÀsare som blandas och vÀxlar texten igenom.

The aim of the study is to examine which present conceptions of sexuality there are in treatment of substance abuse for men. The intention is to examine how staff members in these environments perceive clients? sex and sexuality as well as studying if and in that case how they work with sexuality in treatment. A qualitative method formed the methodological approach and semistructured interviews were carried out for the collection of data. Four staff members from two different treatment institutions for substance abuse were interviewed.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptÀckt, utan socialtjÀnsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekrÀftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn sÄ Àrgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nÄ barnet sker arbetet sÄmycket som möjligt genom förÀldrarna.

Aviskten med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ inkludering av fysiskt funktionsnedsatta elever och hur de arbetar med inkluderande idrottslektioner. LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet 2011 (Lgr 11), kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa och andra liknande styrdokument visar att skolan skall vara till för samtliga individer, oavsett funktionsförmÄga. Skolan skall ge stöd till alla individer i behov av sÀrskilt stöd och anpassa undervisningen efter elevernas förutsÀttningar (Lgr 11, s. 8-14 & 52). DÀrför Àr det viktigt att idrottslÀrare ser positivt pÄ detta och att de aktivt arbetar mot en inkluderande klassrumsmiljö.

Arbetsmarknaden stÄr inför ett generations- och paradigmskifte, nÀr den Àldre generationen gÄr i pension och de yngre förvÀntas ta över. Samtidigt ökar den psykiska ohÀlsan och sjukskrivningen frÀmst bland de yngre och stress rapporteras vara den stora bakomliggande orsaken; kÀnslan av otillrÀcklighet och svÄrighet att fÄ balans i livspusslet. Undersökningar poÀngterar att förebyggande arbete och tidiga insatser gynnar sÄvÀl medarbetares hÀlsa och arbetsplatsens ekonomi. Studiens syfte Àr att undersöka om samtalsstöd som ett nytt subventionerat friskvÄrdsalternativ uppfattas positivt, i synnerhet av Generation Y (födda 1982-1999). Resultatet av enkÀtundersökningen, genomförd pÄ ett kommunkontor med 76 deltagare visade att 60% skulle boka samtal idag om det erbjöds som ett friskvÄrdsalternativ.

Bakgrund: PÄ grund av bristen pÄ organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vÀnta lÀnge pÄ en operation. VÀntan pÄ livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebÀra fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vÀnta pÄ transplantation av vitala organ.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrÄn 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: FörÀndrad sjÀlvbild, Att leva i vÀntan, Strategier för att uthÀrda, KÀllor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansÄgs vara att ovissheten utgjorde kÀrnan i vÀntan pÄ organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en kÀnsla av mening och sammanhang krÀvdes för att patienterna skulle uthÀrda och kÀnna hopp under vÀntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av vÀntan pÄ organtransplantation visade sig innebÀra lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas kÀnsla av sammanhang, om de uthÀrdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de anvÀnder för att underlÀtta vÀntan kan sjuksköterskan fÄ tillgÄng till de redskap som krÀvs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvÄrdnadsperspektiv kan vÀntan underlÀttas för patienterna och deras anhöriga. .

I möten mellan mÀnniskor sker samspelet pÄ ett kommunikativt plan dÀr den professionella förhÄllningen innebÀr att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrÄn deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie Àr avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera mÀnniskors erfarenheter i det tilltÀnkta undersökningsomrÄdet.

Syftet med studien Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och Ă„rskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrĂ„n varje elevs behov och förutsĂ€ttningar. I studien anvĂ€ndes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare pĂ„ tvĂ„ olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lĂ€rarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lĂ€rarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebĂ€r individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svĂ„righeter vad gĂ€ller individualisering i form av att fĂ„ tid och resurser att rĂ€cka till. .