Olika lärare har olika syn på bildundervisning i skolan. Utifrån deras uppfattning och Erfarenhet är syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till bildundervisningen i grundskolans tidigare år. För att få svar på vår frågeställning har fyra intervjuer samt en enkätundersökning gjorts på två skolor. Genom intervjuerna får vi svar på hur lärarna menar att deras skolmiljö påverkar bildundervisningen, hur de ser på bilden som ett redskap till barns utveckling och hur de uppfattar sin egen bildundervisning. Detta empiriska material har tillämpats på våra teoretiska utgångspunkter som framförallt ligger i det sociokulturella perspektivet och är baserad på bland annat Vygotskij.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vad verksamma lärare anser om dagens material för trumsetsundervisning på nybörjarnivå, främst material avsett för kulturskolan och liknande skolformer. För att undersöka detta valde vi att först dela ut ett mindre antal enkäter och därefter göra fyra djupgående intervjuer med aktiva och behöriga trumlärare som har Erfarenhet av att arbeta med trumsetsundervisning inom kulturskolan. Det visade sig att alla intervjupersoner ansåg att de undervisningsmaterial för nybörjartrummisar som existerar idag har många brister. Bland de brister som påpekades var t.ex. olika notationssätt, dåligt play- alongmaterial, avsaknad av genrebredd och att mycket av materialet helt enkelt är föråldrat.

This paper aims to study upper secondary school seniors? relationship to poetry. The researchers seek to discover the students? conceptualization of the subject of poetry. Fur-thermore, this paper will present a case study, in which sixteen students participate.

Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har tidigare Erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar.

I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger från olika förskolor. De intervjuade var förskollärare och barnskötare. Syftet var att få reda på vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjälpa stammande barn samt ta reda på hur viktigt pedagogerna anser att barnens språkutveckling är. I intervjun fick pedagogerna bland annat frågan om vad de har för Erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns språkutveckling och om de har träffat på stammande barn under deras tid i förskolan.Intervjuerna skedde på pedagogernas arbetsplatser på en bestämd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött på några barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lät bara barnet vara utan att göra några speciella åtgärder.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att klarlägga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvärlden. Jag har utgått ifrån ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att väcka tankar om hur pedagoger kan skapa intresseväckande ingångar i historieundervisningen för att öka förutsättningarna att höja elevernas historieintresse. Min Erfarenhet är att när elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lära sig. Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvärlden. Därtill har jag även utgått ifrån två kvalitativa gruppdiskussioner för att få mer uttömmande svar av informanterna.

BakgrundI Sverige bor 72 % av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I min hemkommun bor 78% av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I mitt arbete som föräldrarådgivare träffar jag dock påfallande ofta föräldrar som är frånskilda. Det visade sig att en majoritet av de föräldrar Föräldrarådgivningen träffar är frånskilda. Men, hur ser det ut inom andra socionomers arbetsområden? Jag började också undra över denna omvändning av statistiken.

Internationalisering är idag ett vanligt begrepp inom företagsekonomi. Den kinesiska marknadens möjligheter har inneburit att flera svenska företag valt att undersöka om de kan lyckas på en av världens till population största ekonomier. Denna uppsats skrivs tillsammans med ett svenskt företag i stålbranschen. För att undersöka hur företag planerar och genomför internationaliseringsprocesser idag, samt hur företag använder sina tidigare Erfarenheter för ytterligare etablering, har en fallstudie innehållande intervjuer med personer involverade i internationaliseringsprocesser genomförts. Teoretiskt underlag är hämtat från Uppsalaskolans forskning kring internationellt företagande där Jan Johanson och Jan-Erik Vahlnes arbete bildar grund.

Individer utsätts då och då för olika typer av stressframkallande händelser, ibland med både fysiska och psykiska problem som följd. För räddningsinsatsorganisationer (polis, brandkår, sjukvård) är det viktigt att känna till hur den egna personalen reagerar i dessa situationer för att den förberedande utbildningen och den efterkommande krishanteringen ska bli så effektiv som möjligt. En grupp svenska poliser har i denna deskriptiva studie intervjuats om deras tankar och känslor innan och efter att de utsatts för en traumatisk händelse i tjänsten. Före och direkt efter händelsen var tankarna främst känsloorienterade men idag när poliserna tänker tillbaka på händelsen så dominerar de problemorienterade tankarna och känslorna. Att utsättas för denna process som stressframkallande händelser i arbetet medför kan vara påfrestande för individen.

Vårt syfte var att undersöka hur specialpedagoger upptäcker elever med matematiksvårigheter samt hur de organiserar arbetssättet och skolmiljön för att hjälpa dem. Undersökningen genomfördes som kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger. Utöver intervjuerna har vi sökt kunskap i för ämnet relevant litteratur samt databaser på Internet. Vi har kommit fram till är att det är viktigt att uppmärksamma elever med matematiksvårigheter i ett tidigt skede. Ju tidigare åtgärder sätts in desto större möjligheter till ett lyckat resultat.

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares Erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det..

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak.Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening.Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få.

Syftet med studien är att öka kunskapen om män som har en impulsiv aggressivitet riktad mot sin partner, och om männens brister i affektmedvetenhet (alexitymi) samt deras förmåga till empati och om de skiljer sig i dessa aspekter från män som söker hjälp för relationsproblem på Manscentrum. 20 män med våldsamt beteende och 20 med relationsproblem fyllde i Aggression Questionnaire-Revised Swedish Version (AQ-RSV), Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Interpersonal Reactivity Index (IRI). Resultaten visade ett positivt samband mellan aggressivitet och alexitymi i hela populationen och ett negativt samband mellan alexitymi och empati. De våldsamma männen var också aggressivare enligt AQ-RSV än de med relationsproblem, men inga andra skillnader var signifikanta. De män som hade Erfarenhet av våld i ursprungsfamiljen hade ett starkare samband när det gäller aggressivitet och alexitymi.

Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som pedagoger har som grund vid undervisning i fri improvisation, samt vilka tankegångar som ligger bakom undervisningsmetoderna. Genom tre intervjuer med verksamma musiker och pedagoger inom fri improvisation, så fann jag att de tankegångar som ligger bakom metoderna är till en stor del kopplade till den definition av fri improvisation som de intervjuade har. Metoderna som används inom fri improvisations-undervisning är många och varierade men huvudsakligen baserade på att eleven, dels skall bygga upp ett förråd av konventionella och icke konventionella speltekniker. Samt att eleven skall öva upp sin reaktionsförmåga och associativa sida, som används på det som sker i nuet. Detta är en paradox mot den Erfarenhet som eleven har i sitt material/kunskapsstoff, vilket den bör bli medveten om genom reflekterande och ifrågasättande av det den gör..