I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar..

I vår studie har vi valt att undersöka i vilken utsträckning eleverna har förståelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja på dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjälp av en enkät som besvarades av totalt 152 elever från 8 klasser fördelat på skolår 8 och 9. Enkäten består av rena matematiska uppgifter såväl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos våra informanter. Resultatet visar på att det finns brister och svårigheter med att skilja de båda begreppen åt vilket ytterligare förstärker vår egen Erfarenhet samt tidigare studier på området. De största problemen uppstår när det gäller att hantera areabegreppet.

Följande studie hade som syfte att undersöka studentterapeuters känsloupplevelser i samtal med utbildningsklienter om existentiella teman. Studien grundade sig i semistrukturerade intervjuer med sex studentterapeuter på ett psykologprogram i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av abduktiv tematisk analys. Analysen grundade sig i huvudteman upplevda affekter, terapeutens affektmedvetenhet, härbärgering av affekter, terapeutens arbete med affekter och det existentiella samtalets påverkan. Resultaten visade på att en lägre medvetenhet om affekter och existentiella funderingar försvårade härbärgeringen av och det terapeutiska arbetet med affekterna, vilket ledde till missade möjligheter i terapin.

Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.

Denna studie handlar om hur lärare uppfattar läxor och dess betydelse för lärande. Studien, som är en kvalitativ undersökning, är baserad på nio lärare som undervisar på gymnasiet i skilda ämnen och med olika antal års Erfarenhet av läraryrket. Det pågår en debatt i skolvärlden idag ifall läxor är nödvändiga eller inte. Eftersom debatten främst riktar sig till grundskolan valde vi att lyfta den till gymnasial nivå. Vi har med hjälp av litteratur och lärares medverkan i intervjuer kommit fram till olika orsaker till varför lärare ger läxor.

Syftet med studien är att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förändringsprocesser med barn som upplevt våld och deras föräldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt våld. Resultatet visade att symptom på barn som ?endast? bevittnar våld av en nära anhörig är ofta desamma som barn som själva blir slagna, precis som behandlingen är densamma. Barn som upplever våld behöver hjälp med bearbetningen av traumat för att kunna få ett begripligande på vad som hänt.

I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa lärarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lärare som har mer eller mindre Erfarenhet från att arbeta med elever med annat modersmål än svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lärare från två olika skolor i grundskolans tidigare år, är grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen är komplexa och att de lärare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vårt resultat visar att skolan ännu inte nått fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strävan att arbeta mot detta..

Syftet är att analysera integrationen i förvärvsprocessen mellan Pernod Ricard och Vin&Sprit genom att göra en fallstudie för att se vilka förutsättningar de har för att lyckas.Undersökningen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Metoden i denna uppsats kommer att bestå av intervjuer och skriftliga källor. Till största delen används primärdata men även sekundärdata kommer att förekomma.Erfarenhet och tidigare kunskap om internationella förvärv spelar en stor roll vid internationella förvärvsprocesser. Kulturella skillnader verkar inte spela en så stor roll som det ofta sägs. En decentraliserad affärsmodell kan dock förhindra att de eventuella kulturella skillnader som finns inte påverkar förvärvsprocessen negativt.

Denna rapport är en jämförande studie av sjukvårdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss är ?läkaren? en sjöman, med endast ett fåtal veckors sjukvårds-utbildning bakom sig och en Erfarenhet som inte går att jämföra med den samlade sakkunskap som finns på ett sjukhus iland. Det ställs snarlika krav på sjömannen ombord som på läkaren iland vad gäller omhändertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv är satta för att sjömän världen över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och få en likvärdig kompetens när kursen är genomförd.Studien har använt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig åt mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

Studiens syfte är att undersöka socialsekreterares Erfarenhet av nätverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nätverkshem, hur de verktyg som finns att tillgå kommer till användning i arbetet samt vilka begränsningar och möjligheter som finns i stödet till nätverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval.

Denna studie är gjord med syfte att ta reda på vilken nytta lärare, för elever i de yngre åldrarna, anser att elever i årskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min Erfarenhet är att elever i årskurs 1-2 har svårt att förstå sin IUP och det har varit utgångspunkten för min studie. Studien lyfter fram lärares åsikter och Erfarenheter gällande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmåga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gällande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder på att den största nyttan med IUP för elever i årskurs 1-2 är samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lärande och förståelse av den egna lärprocessen. För att ta reda på lärarnas åsikter användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som använts i studien är Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .

Syftet med uppsatsen ?SJ, nyheterna & resenärerna. En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess återspegling hos SJ:s resenärer? är att dels undersöka vad SJ:s resenärer har för uppfattning om SJ och om det häri finns någon parallell till dagstidningarnasrapportering om SJ. Dels är syftet också att undersöka hur några av de svenska stora dagstidningarna skildrar SJ, för att se vilken eller vilka inställningar till SJ som framkommer i tidningarna.Mina frågeställningar för uppsatsen är: vad har SJ:s resenärer för uppfattning om SJ? Kan man urskilja en generell tolkningsram hos resenärerna när det gäller inställningen till SJ? Hur beskrivs SJ i tryckta medier? Vad är det för tolkningsram som dominerar i mediernasrapportering om SJ, det vill säga finns det en generell inriktning i nyheterna om SJ? Till dessa frågeställningar har jag ett antal underfrågeställningar om resvanor, personlig Erfarenhet ochtolkningsramar.

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja beslutsfattandet. Genom Erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper påverkar bolagets värde. Enligt vår vetskap har inga studier genomförts på svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns något samband mellan ett företags värde (mätt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjälp av årsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt på bolagets värde och att andelen kvinnor i styrelsen påverkar värdet positivt.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hur läroböckerna bidrar till historiemedvetande och källkritiskt tänkande hos gymnasieelever samt hur läroböckerna stämmer överens med rådande styrdokument. I undersökningen har en kvalitativ samt en komparativ metod använts. Teorin författarna utgått ifrån i sin analys är de tre olika förhållningssätten att förstå omvärlden på; som fakta, som mänsklig Erfarenhet samt som generaliserbar teori. Analysen har gjorts i läroböcker under perioden 1968-2004 på tre historiska händelser: upptäckterna, Karl XII och första världskriget. I sin undersökning har författarna kommit fram till att läroböckerna mer styrs av marknaden än av rådande styrdokument, att läroböckerna inte tillräckligt uppmuntrar till källkritiskt tänkande samt att läroböckerna ger en ensidig blick av historia.