Fotbollen Àr en av de mest skadedrabbade sporterna i Sverige. ACL-skada Àr den allvarligaste knÀskadan med en lÄng rehabiliteringstid. Det har tidigare rÄtt oenighet om förebyggande trÀning haft nÄgon effekt pÄ om en skada kan förhindras. Senare Ärs forskning har visat att förebyggande trÀning har god effekt för att förhindra dessa skador. Undersöka kunskapen om förebyggande trÀning för att undvika frÀmre korsbandsskador, samt undersöka kunskapen om skaderisken för frÀmre korsbandsskador bland trÀnare för 14-15 Äriga flickor inom Norrbottens, Göteborgs och SkÄnes fotbollförbund.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrÄn nÄgra lÀrares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att pÄ sÄ vis komma Ät den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mÄl. Som en del i det undersöktes Àven lÀrarnas attityd gÀllande ett inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer anvÀnts. Sex lÀrare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. LÀrarna arbetar i samma kommun pÄ tre olika skolor.

SammanfattningI denna studie undersöker jag vilken syn bistÄndshandlÀggarna och enhetscheferna har pÄ avlönad anhörigvÄrd och hur denna anhöriganstÀllning pÄverkar situationen för de anhöriga. Jag vÀljer i min studie att fokusera pÄ konsekvenser av anhöriganstÀllning för en person som vÄrdar sin anhörig och som ingÄr i begreppet invandrare. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas Äsikter med utgÄngspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM ? KÀnsla Av SAMmanhang och Social utbytesteori.Resultaten visar pÄ en utbredd negativ syn pÄ anhöriganstÀllning hos myndighetspersoner, detta grundar sig pÄ deras mÄngÄriga erfarenhet av anhöriganstÀllning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets lÄga status, men mitt resultat visar ocksÄ pÄ den stora brist av information kring anhöriganstÀllning som rÄder i Uppsala.

Det opraktiska Àr det enda praktiska i lÀngden syftar till att ge en bild av vad och hur lÀrare tÀnker kring lÀrande i allmÀnhet och sitt eget lÀrande i synnerhet. UtgÄngspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poÀngskurs, i vilken 134 lÀrare deltagit. Med hjÀlp av en enkÀt, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika mÄnga pargrupper, skapades ett material, som hÀr presenteras som en tematisk berÀttelse. LÀrarna utgÄr frÄn sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lÀrande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berÀttelser. De ser att de finns i en lÀrande organisation, i vilket arbetslaget utgör bÄde möjligheter och hinder.

BakgrundUtifrÄn den forskning som finns belyser flera lekforskare att leken kan vara betydelsefull för barnens utveckling, sociala kompetens och identitet. Forskningen visar ocksÄ att rolleken ger barnen möjlighet att testa pÄ olika roller och detta frÀmjar barnens identitetsutveckling dÄ de sÄ smÄningom hittar sig sjÀlva med hjÀlp av den hÀr leken.SyfteSyftet Àr att undersöka pedagogers resonemang kring rollek och dess betydelse för barns identitetsutvecklingMetodJag har utfört en intervjustudie, dÀr nio intervjuer genomfördes med respondenter pÄ tvÄ förskolor i Halland och tvÄ förskolor i SmÄland. Alla respondenter var kvinnor med varierande erfarenhet mellan 2 Är och 30 Är.ResultatResultatet visar att pedagogerna anser att barns lek har en pÄverkan pÄ deras liv. Det pÄverkar hur de blir som medmÀnniskor, det hjÀlper barnen att bearbeta erfarenheter och upplevelser och dÀrigenom hittar barnen sig sjÀlva. Det framkom ocksÄ att pedagogerna anser att genom att testa olika roller fÄr barnen möjligheten att hitta sig sjÀlva och bli medvetna om vem dem Àr.

Syftet med litteraturstudien var att kartlÀgga sjuksköterskans och patientens syn pÄ egenvÄrd vid typ tvÄ diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt anvÀndes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar lÄg till grund för resultatet.

Detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ har sin utgÄngspunkt i den vÀlfÀrdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade lÀnder stÄr inför i form av en Äldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i Äldrarna. Idag lÀmnar mÄnga arbetslivet redan kring 65 Ärs Älder, trots att det Àr ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsÀtta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer utforska hur Àldre kvinnor inom vÄrdyrken ser pÄ sin arbetssituation, yrkesmÀssiga sjÀlvbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa Àr intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lÀmna arbetslivet inom nÄgra Är.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmÀnsjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk sjukdom nÀr de ligger inne pÄ somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anstÀllda pÄ SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehÄllsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans kÀnslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvÄrar vÄrdandet, sambandet mellan kropp och sjÀl, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 mÄste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. EgenvÄrdsÄtgÀrder som hÀlsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller Àr av stor vikt för att uppnÄ god hÀlsa. TonÄringar och unga vuxna genomgÄr psykiska och fysiska förÀndringar vilket periodvis kan försvÄra egenvÄrden.Syfte: Att beskriva tonÄringars och unga vuxnas upplevelse av egenvÄrd och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar och sammanstÀlldes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 mÄste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. EgenvÄrdsÄtgÀrder som hÀlsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller Àr av stor vikt för att uppnÄ god hÀlsa. TonÄringar och unga vuxna genomgÄr psykiska och fysiska förÀndringar vilket periodvis kan försvÄra egenvÄrden.Syfte: Att beskriva tonÄringars och unga vuxnas upplevelse av egenvÄrd och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar och sammanstÀlldes till ett resultat.

The aim of this study was to examine the experience, knowledge and attitude to mandatory reports of mistreatments amongst first line managers and assistance nurses in municipal elderly care. The following questions were at the center of the analysis: how do the different professional groups view having to report their own organization? How can various factors affect the mandatory reporting of mistreatments? What knowledge do the different professional groups have of mistreatments and mandatory reporting? A qualitative research method was used to examine these questions in the form of semi structured interviews and a small document study. The interviews were carried out with assistance nurses and first line manages in elder care, we interviewed four respondents from both professional groups. The interviews were then transcribed and coded with help of a content analysis.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till anvÀndningen av pedagogisk handledning En studie av tvÄ stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap LÀrande och samhÀlle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till anvÀndning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vÄrt arbete Àr att studera tvÄ stadsdelar med olika förutsÀttningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens anvÀndande. Den teoretiska referensram vi anvÀnt oss av Àr systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i nÄgon form.

Inom Svensk missbruksvÄrd Àr 12-stegsprogrammet allmÀnt accepterat. Socialsekreterare och behandlare rekommenderar sina klienter att besöka AA- och NA-möten för att fÄ hjÀlp med att hÄlla sig nyktra. Socialstyrelsen skriver att deltagande i AA tycks öka förutsÀttningarna för ett positivt utfall. Att programmet som till stora delar Àr andligt till sin karaktÀr rekommenderas och blir prejudicerande för missbruksvÄrd i ett av vÀrldens mest sekulariserade lÀnder vÀckte vÄrt intresse. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om det finns ett samband mellan graden av överlÄtelse och graden av nykterhet.

Syftet med litteraturstudien var att kartlÀgga sjuksköterskans och patientens syn pÄ egenvÄrd vid typ tvÄ diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt anvÀndes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar lÄg till grund för resultatet.

Stressrelaterad ohÀlsa Äterfinns bland de vanligaste orsakerna till sjukfrÄnvaro i Sverige enligt statistik 2009. För att namnge stressrelaterad ohÀlsa anvÀnds bl a utbrÀndhet, utmattningssyndrom och utmattningsdepression. Den förstnÀmnda benÀmningen anses som en olÀmplig felaktigt förmedlande direktöversÀttning ifrÄn det engelska ordet burnout medan den andra och tredje benÀmningen anvÀnds och fungerar som erkÀnda begrepp. Det utmattade tillstÄndet innebÀr en mÀngd fysiologiska och psykiska besvÀr dÀribland den basala emotionen rÀdsla och komplexa emotionen Ängest. Syftet med undersökningen var att djupstudera dessa emotioner i samband med utmattningssyndrom.