Sammanfattning  I examensordningen (SFS 2008:132) gÀllande speciallÀrare stÄr det bland annat beskrivet att speciallÀrare ska vara kvalificerade samtalspartners och rÄdgivare i frÄgor som rör sprÄk, - skriv och lÀsutveckling.   DÀrför Àr   syftet med den hÀr studien att undersöka vad högstadielÀrare i So har för erfarenheter av att i sin undervisning undervisa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur de bemÀstrar de svÄrigheter de möter i sin strÀvan att tillgodose dessa elevers behov.  I den hÀr studien har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk forskningsansats för att försöka fÄnga So-lÀrares upplevda erfarenhetsvÀrld av att undervisa elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. NÀr man anvÀnder sig av en fenomenologisk ansats innebÀr det att försöka sÀtta sig in i och att försöka förstÄ de undersökta personernas upplevelser och erfarenheter utifrÄn deras perspektiv och den vÀrld de befinner sig i. Det empiriska materialet Àr insamlat via intervjuer frÄn sex So-lÀrare.Resultatet visade, för att upprÀtta hÄlla intresset och för att bemÀstra de svÄrigheter de möter med att undervisa elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter varierar lÀrarna sitt arbetssÀtt, det blir dÄ möjligt för eleverna att ta till sig kunskaperna pÄ olika sÀtt. För att eleverna i lÀs- och skrivsvÄrigheter ska kunna förstÄ textmassan i So, lÀser lÀrarna högt för eleverna och de anpassar textmaterialet till dem pÄ olika sÀtt.Resultatet i den hÀr studien visade ocksÄ att inte nÄgon av respondenterna hade erfarenhet av stöd i klassrummet av speciallÀrare. Det som visat sig i studien Àr att specialpedagogiska resurser Àven behövs i samhÀllsorienterade Àmnen pÄ högstadiet.

Trafikverket vill ta reda pĂ„ hur de skaimplementera BIM (Building information modeling) som ett arbetssĂ€tt i sinorganisation vid projektering, byggande och förvaltning. Syftet med det hĂ€rexamensarbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur Trafikverket kommunicerar med BIM-modelleridag och hur man kan utvecklas.Det Ă€r fĂ„ mĂ€nniskor i anlĂ€ggningsbranschen som idag har erfarenhet av att arbeta med BIM. Även i de projekt som jobbar med BIM idag sĂ„ behövs det alltid en BIM-samordnare som hĂ„ller i trĂ„darna. För att fĂ„ ett bra slutresultat sĂ„ mĂ„ste kommunikationen i ett projekt fungera bra. En förutsĂ€ttning för detta Ă€r att alla inblandade parter har samma mĂ„l med projektet, t.ex.

Personer som saknar förmÄga att uppleva emotioner tar sÀmre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer Àr förÀndringar i kroppens inre tillstÄnd som upptrÀder dÄ vi stÀlls inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion Àr att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lÀr vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som nÄgonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien Àr att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

Under den verksamhetsförlagda delen av lÀrarutbildningen har vi trÀffat ett flertal lÀrare. Gemensamt för dem har varit att de mÄste förhÄlla sig till de krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ dem i deras yrkesroll. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare konkret gör för att fÄ verksamheten att fungera i relation till dessa yttre faktorer. Vi har intervjuat verksamma, utbildade lÀrare med yrkeserfarenhet. Forskning pekar pÄ att lÀrare genom decentralisering fÄtt ett ökat antal arbetsuppgifter.

Syftet med studien var att undersöka hur svenska elitjuniorer i höjdhopp arbetar medmÄlsÀttningar utifrÄn dagens forskning. De flesta sÀtter upp mÄlsÀttningar men fÄförstÄr hur de pÄ bÀsta sÀtt kan anvÀnda sig av dessa. MÄlsÀttningar kan hjÀlpaindividen till en högre motivation som i sin tur frÀmjar en högre intensitet under enlÀngre tidsperiod i den relativt tuffa trÀningen som en elitidrottare Ätar sig. Dock finnsocksÄ risken att mÄlsÀttningar verkar hÀmmande pÄ prestationen om de anvÀndsfelaktigt. Vilket betyder att det antagligen krÀvs en god kunskap och erfarenhet för attlyckas.

I den hÀr studien har jag undersökt hur förskollÀrare kan anvÀnda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens sprÄkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan sprÄk och musik. Jag har undersökt fem förskollÀrares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollÀrare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och sprÄk har mycket gemensamt, bÄda innehÄller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. FörskollÀrare anvÀnder musik, sÄng, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

UtvÀrdering och optimering av underhÄllsprogram utförs för att sÀkerstÀlla att ett flygbolags flotta underhÄlls optimalt. Det vill sÀga med högsta möjliga sÀkerhet till lÀgsta möjliga kostnad. Vid introduktion av en ny flygplanstyp baseras underhÄllsprogrammet pÄ tillverkarens och myndighetens krav och rekommendationer. Men efter en tid har en stor erfarenhet angÄende flygplanens tillförlitlighet och problem vunnits. Denna erfarenhet kan sedan anvÀndas till att utvÀrdera hur effektivt underhÄllet Àr.Syftet med detta projekt Àr att sammanstÀlla erfarenheter frÄn utfört underhÄll som sedan kan anvÀndas för att utvÀrdera underhÄllsprogrammet, vilket i sin tur kan leda till en optimering.Projektet har genomförts i tre delar.

Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ om pedagogerna pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor arbetade medvetet med sprÄkutveckling utifrÄn bilder pÄ vÀggarna i innemiljön. Syftet var Àven att undersöka om barnen pÄ avdelningarna fann det intressant att kommunicera med andra barn och pedagoger om de bilder som fanns pÄ vÀggarna och i sÄ fall i vilka situationer samtalen Àgde rum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av relevant litteratur inom Àmnet, observationer i verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. En upptÀckt som vi gjorde i vÄr undersökning var att ingen av pedagogerna anvÀnde sig av bilder pÄ vÀggarna som ett sprÄkutvecklande verktyg. I vÄr undersökning visade det sig att barnen föredrog att samtala om de bilder som de hade en gemensam erfarenhet kring..

Cancer Àr idag den grupp av sjukdomar som mÀnniskor mest befarar att drabbas av och sjukdomarna ökar kontinuerligt. Detta innebÀr att varje verksam sjuksköterska nÄgon gÄng i sitt yrkesverksamma liv sannolikt kommer att ansvara för omvÄrdnad av en patient med cancer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med cancer. Elva studier analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att utvecklas genom vÀrdefulla möten, att sakna tid och rum, att kÀnna sig sÄrbar och emotionellt drÀnkt samt att önska erfarenhet och stöd.

Att bemöta mÀnniskor Àr en konst. Att bemöta med respekt och vÀrdighet bör ingÄ i förskollÀrarens kompetens. Men verkligheten ser inte alltid ut sÄ. Vad Àr det dÄ som bidrar till att en pedagog skapar möten med god kvalité medan en annan signalerar i sitt bemötande okunskap och en ovilja att bemöta med respekt. Syftet med undersökningen var att bidra till förstÄelse av bemötandets konst utifrÄn erfarna pedagogers berÀttelser om vad som format deras syn pÄ bemötande och sÀtt att bemöta andra.

Inledning Under hösten var det mĂ„nga elever pĂ„ skolan dĂ€r jag arbetar som hade svĂ„rt för att nĂ„ upp till kunskapskraven i SO-Ă€mnena. DĂ„ det i dessa Ă€mnen stĂ€lls stora krav pĂ„ god lĂ€s- och skriv-förmĂ„ga fann jag det intressant att studera hur Ă€mnena ter sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„rig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-Ă€mnena kan te sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„-righeter. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur kan nĂ„gra SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser mĂ„luppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande mĂ„luppfyllelse i SO i elevernas IUP och Ă„tgĂ€rdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lĂ€rare av SO-undervisningen?? Hur resonerar lĂ€raren kring begreppsbildning?? Hur resonerar lĂ€raren kring lĂ€sförstĂ„else?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet dĂ€r elevernas förutsĂ€ttningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter Ă€r av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har pĂ„verkat mig.MetodDĂ„ studiens problem utgick frĂ„n personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av framgÄngsrika interventioner för deprimerade klienter ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter med 4-20 Ärs erfarenhet av att arbeta inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgÄngspunkt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar rörande erfarenheter av framgÄngsrika interventioner. Det utskrivna materialet analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ett medvetet förhÄllningssÀtt till klienterna: en medveten anpassning av klienternas aktiviteter och ett medvetet val av klienternas aktiviteter.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva nÀrstÄende och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg. Fyra frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: Hur beskrivs kronisk sorg? Vilka tÀnkbara faktorer kan utlösa kronisk sorg hos mÀnniskor? Hur hanterar mÀnniskor kronisk sorg? Hur beskrivs behovet av stöd till mÀnniskor med kronisk sorg? Studiens resultat baserades pÄ 25 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i huvudfynden, att kronisk sorg Àr en naturlig reaktion pÄ en förlust med klar orsak, kronisk sorg och depression var relaterade till varandra, det fanns genusskillnader i kronisk sorg, kÀnslor framkallade kronisk sorg, förlust och brist pÄ kontroll som utlösande faktor, att acceptera och fÄ kontroll över sin situation, socialt stöd var viktigt för hantering av kronisk sorg, empati förstÄelse och tid som betydelsefulla faktorer, samt behov av information och kunskap. Slutsatserna var att kronisk sorg Àr en smÀrtsam erfarenhet för individen och att sjuksköterskor mÄste vara medveten om att den Àr normal, för att kunna ge en god omvÄrdnad..

Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklÀrare stÀllde sig till Gardners intelligenskategorier som inlÀrningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrÄn elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den frÀmsta informationskÀllan för att besvara mina tre frÄgestÀllningar. Slutsatsen blev att elever Àr olika och mÄste fÄ vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrÄgade lÀrarna. Intelligensteorier Àr inget som majoriteten intresserar sig för i nÄgon större utstrÀckning, utan de litar till sin erfarenhet och anvÀnder snarare sina egna beprövade teorier nÀr de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmÄgans plats i matematikundervisningen, nÄgot som vÀcker tankar kring den egentliga kunskapen om Àmnet. .

Vid infektionssjukdom och/eller vid infektionskÀnslighet kan patienter behöva vÄrdas bakom stÀngdadörrar; i isoleringsvÄrd. Detta innebÀr att patientens avskiljs inom sluten vÄrd pÄ sjukhus frÄn övrigavÄrdtagare samt allmÀn omgivning för att förhindra att smitta sprids eller att sjÀlv bli smittad. Tidigarestudier visar pÄ mycket ensam tid pÄ vÄrdrummet samt begrÀnsning i mÀnskliga möten. UtifrÄn kvalitativforskning ska litteraturstudien beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas i isoleringsvÄrd för att skapaökad förstÄelse för den denna grupps omvÄrdnadsbehov. Sju artiklar i studien behandlar patienter medsmittsam infektionssjukdom och fyra artiklar behandlar patienter i skyddsisolering medinfektionskÀnslighet.