En skola för alla ? Pedagogers Erfarande om lärande, utveckling och delaktighet för integrerade särskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade särskoleelevers lärande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgången belyses vårt syfte utifrån olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förståelse för läsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrån en fenomenografisk forskningsansats, vilken är en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhållningssätt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas Erfarande/uppfattningar visar på olika betydelsefulla områden som är viktiga för elevgruppens lärande, utveckling och delaktighet. Dessa områden är tid, resurser/stöd, gruppen, språk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?  Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där förskollärarna ges möjlighet att berätta fritt om Erfarandet kring deltagandet i leken. Intervjuerna är därför av kvalitativ karaktär. Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med deltagandet, till exempel tidsbrist. I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas Erfarande av deltagandet i leken.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där för-skollärarna ges möjlighet att berätta fritt om Erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna är därför av kvalitativ karaktär.Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas Erfarande av deltagandet i leken.

Föreliggande studie syftar till att undersöka om och hur barn erfar ett naturvetenskapligt innehåll i sammanhang av saga och lek. Intresset riktas mot vilka effekter en fantasifylld lärandeakt har för barns Erfarande av ett fysikaliskt innehåll som är inbäddat i saga och lek. Det handlar om barns olika sätt att urskilja och erfara ett fysikaliskt lärandeobjekt och synliga skillnader i barns Erfarande av lärandeobjektet.Studiens teoretiska ram är variationsteori. I studien används också utvecklingspedagogik som en del av variationsteorin. Variationsteorin tar utgångspunkt i hur den lärande erfar sin omvärld.

Vi som genomfört denna undersökning är två lärarstudenter med inriktning mot naturorienterade ämnen. Under utbildningens gång har vi funderat och diskuterat mycket om laborationens betydelse i undervisningen och om våra egna erfarenheter av företeelsen under vår egen skolgång. Hur vi blivande lärare använder oss av laborationer och vilken uppfattning elever har av laborationens mål, är något som vi har funderat över under vår utbildning. Anledningen till varför vi har valt vårt område, är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning ibland fått uppfattningen att elever har svårt att uppfatta meningen med laborationer och att vi ibland har haft problem att nå fram med våra egna mål till dem. Eftersom laborativt arbete är en viktig del i undervisningen, känns det extra viktigt att skaffa kunskaper som gör att vi kan använda arbetssättet på ett tillfredställande sätt.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att få kunskap om skolledares skilda Erfarande och hanterande av den egna skolans kultur. En intervjustudie med fem skolledare utfördes med utgångspunkt från följande teman:? begreppet skolkultur, ? skolledare i förhållande till skolkultur ? pedagogen i förhållande till skolkultur ? skolutveckling i förhållande till skolkultur.Teori: Den teoriram som låg till grund för studien har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv. Detta genom att av skolledare ta del av deras skilda sätt att erfara och hantera den egna skolans kultur. Det centrala har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats.

Inom den svenska förskolan arbetar en mängd personer, vilka till största delen tillhör två olika yrkesprofessioner, förskollärare och barnskötare. Gemensamt för dessa är att de tillsammans skall genomföra det uppdrag som beskrivs i läroplan för förskolan, Lpfö-98. I min egen yrkesverksamhet som förskollärare har jag mött andra förskollärare och barnskötare, med deras olika sätt att tolka och genomföra uppdraget som finns i Lpfö-98. I dessa möten har jag blivit medveten om hur pedagoger inom olika yrkesprofessioner tänker kring uppdragets innehåll och utförande. De möten och mina funderingar kring detta är bakgrunden till denna studie.Syftet med studien är att söka efter hur verksamma pedagoger, med olika yrkestillhörighet, inom förskola 1-5 år erfar samt beskriver att de omsätter Läroplan för förskolan, Lpfö-98.Syftet är också att analysera om det föreligger några likheter eller skillnader i Erfarande hos dessa två yrkesprofessioner och i så fall beskriva hur de gestaltar sig.Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med förskollärare och barnskötare, vilka arbetar inom förskola med barn från 1 ? 5 år.

Denna studie handlar om lärande på ett yrkesgymnasium där de utbildar sig till lastbilschaufförer och där de varierande tränar i simulator och fysisk trafik. De tränandes Erfarande i de olika lärsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lärmiljöerna som två olika träningssituationer där olika saker tränas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svårigheter där miljön hindrar från att gå in på detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar på skärmar, som man inte kan i den fysiska träningssituationen.

Projektet behandlar det sublima i relation till arkitektur; både som händelse, diskurs och institution. Genom ett event som dynamisk förskjuter arkitekturens parametrar och sätter dessa i kontinuerlig förändring i relation subjekt-tid och objekt-rum. Ett gränsöverskridande Erfarande av arkitektur..

Denna uppsats syftar till att försöka reda ut om det från några pedagogers sida finns enavsikt med att visa spelfilm i skolan för sina elever och om deras elever uppfattar dennatänkta avsikt. Uppsatsen är i mångt och mycket teoriprövande. De teorier vi använder ossav är fenomenografin som ger oss en grund att stå på ifråga om Erfarande, variationsteorinsmetodologiska tillvägagångsätt fungerar som en modell för genomförandet av undersökningen och verksamhetsteorin lär oss hur institutionella traditioner och koder kan påverka sättet individer erfar ett fenomen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och med hjälp av djupintervjuer har vi intervjuat lärare och elever. Resultaten i vår uppsats pekar påatt det fanns en avsikt med att visa spelfilm för eleverna.

BakgrundStudien behandlar ämnet barns matematiserande i utomhusmiljö. I arbetet ligger fokus på miljöns roll för barns lärande. Vi har även beskrivit barns erfarenheter och Erfarande utifrån teorin utvecklingspedagogiken. Fler centrala begrepp som teorin behandlar är även variation, metakognition och lärandets objekt.SyfteSyftet med vår studie är att studera om barn stimuleras matematiskt av enmatematikinspirerad utomhusmiljö.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med observation, fältsamtal och intervju som redskap. I studien deltog elva barn i åldrarna 4-6 år samt två pedagoger.ResultatResultatet visar tecken på att det finns olika faktorer som påverkar barns matematiserande som miljön, pedagoger och material.

Studien undersöker huruvida förståelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrån pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet är att studera hur kroppen präglar mötet mellan verk och åskådaresamt hur betraktarens eget Erfarande av kroppen kan fungera som utgångspunkt förförståelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förståelsen. Analyserna präglas av ettfenomenologiskt tänkande som vetenskapliggör människans erfarenheter.

Syftet med studien är att beskriva arbetslösa ungdomarnas upplevelser av vardagen ? deras subjektiva Erfarande av det som är av central betydelse för dem ? för att fördjupa kunskapen och få ett bättre underlag för samhällets framtida kontakter med arbetslösa ungdomar. Det empiriska underlaget utgjordes av en intervjustudie som genomfördes bland sexton arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år, som varit arbetslösa mellan 3-18 månader. Resultaten visar att de flesta ungdomarna var missnöjda med sin livssituation som arbetslösa. Beskrivningar av vardagen som tråkig, ensam, meningslös, stressande och deprimerande var frekvent återkommande i intervjuerna.

Under 2008 beslutade regeringen att lärare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla ämnen eleven undervisats i, från årskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn på lärande och bedömning ute på skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lärande ur ett lärarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollärare.

Utgångspunkten i uppsatsen är, att om en kommunikation av ett budskap inom en organisation skall ha förutsättningar att lyckas, måste budskapet:1. först och främst bli mottaget, d v s uppfattas av en tänkt mottagare.2. därefter tolkas korrekt, d v s avsändarens och mottagarens förståelse måste stämma överens.3. sist, men inte minst, väcka engagemang, d v s vilja att ta till sig budskapet, samt skapa självförtroende, d v s tro att kunna omsätta budskapet i praktiken.Tre metoder analyseras utifrån ett lärandeperspektiv vilket bygger på fenomenografiska principer om att förmedla lärande samt Erfarande av lärande genom att skapa variationens arkitektur och bygga relevansstruktur. De tre metoderna som analyseras är:1. Ifråga om att mottagande - den duala annonseringsmodellen.2. Ifråga om förståelse - Ongstads triadiska positioneringsmodell.3. Ifråga om att väcka engagemang och självförtroende att formulera en aktivitet - Palmers multimodala coachningsmodell.Det visar sig att samtliga metoder bör kunna användas för att förmedla lärande enligt det i denna uppsats valda fenomenografiska lärandeperspektivet. En slutsats som dras är, att en möjlig brist och förklaring till att kommunikation inte alltid fungerar, är att mottagaren som en människa med personliga egenskaper och problem glöms bort. Om fokus istället läggs på att utforma kommunikationen så den stämmer överens med hurdan människan (mottagaren) är, är det tänkbart att chansen ökar att få fler åhörare vilka förstår och tar till sig ett förmedlat budskap.Eftersom de tre analyserade metoderna rör olika aspekter av människan, bör användning av samtliga tre tillsammans bidra till att underlätta ett budskaps passage genom de barriärer som hindrar mottagande, förståelse och formulering av aktivitet..