ABSTRACTThe aim of this study was to describe various methods of treatment and effects of treatment of ADHD, and to investigate wheater there is an association between adults with ADHD and obesity. Method:  Literature review. Twelve quantitative scientific articles were found in the data bases PubMed, Cinahl and MedLine.  Result: ADHD is a cognitive impairment that can lead to serious complications such as obesity. Studies show that drug treatments of adults with ADHD have positive effects in terms of reduced symptoms, increased efficiency and improved quality of life, but drugs can also cause side effects in form of loss of appetite and insomnia. For adults with ADHD and obesity drugs that affect metabolism have a significant impact on patients ability to lose weight.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerade familjeterapeuter inom Barn och- ungdoms psykiatrin (BUP) upplever sin egen och sin arbetsplats kunskap gällande barn som upplevt familjevåld. Syftet var vidare att titta på hur legitimerade familjeterapeuter genomför bedömningar och behandlingar på BUP när de träffar barn som kan ha upplevt eller som har upplevt familjevåld. Frågeställningar har varit hur legitimerade familjeterapeuter upplever sin egen respektive sin arbetsplats kunskap gällande målgruppen barn som upplevt familjevåld? Ytterligare frågeställningar har varit hur bedömningar görs samt hur behandlingen ser ut som erbjuds av legitimerade familjeterapeuter på BUP?  I studien har 38 legitimerade familjeterapeuter svarat på en enkät med fasta svarsalternativ. Enkätstudien har vidare kompletterats med 13 telefonintervjuer med semistrukturerade frågor för att möjliggöra att respondenterna fått delge sina åsikter på ett friare sätt.

By limiting our horse?s freedom of movement, we restrict their opportunity to forage, which is one of their most important needs. If their need of forage is not fulfilled it can lead to frustration, which might manifest itself in abnormal behaviour, like the oral stereotypies for example crib-biting. It is a held belief that the horse swallows air while crib-biting, which they don?t, and that swallowed air causes colic, and the belief that other horses can copy the behaviour, leads to the use of many methods to prevent the behaviour.

Invandrar kvinnor lider av större ohälsa än svenskar och invandrar män. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter är viktigt för att utveckla och bibehålla fysisk hälsa, mental hälsa och livstillfredsställelse. Vidare är delaktighet och inflytande i samhället en grundläggande förutsättning för hälsa. Många arbetsterapeuter har pga. okunskap, svårigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund.

Syfte: Att beskriva och analysera sjuksköterskors kunskap, användning av och inställning till avledning som en smärtlindrande omvårdnadsmetod vid procedursmärta hos barn. Metod: Fyrtioen sjuksköterskor, varav sexton specialistutbildade, från tre olika pediatriska slutenvårdsavdelningar besvarade en enkät som sedan analyserades med hjälp av innehållsanalys samt i statistikprogrammet SPSS där t-tester och Spearman?s rangkorrelationskoefficient beräknats. Resultat: En stor andel utav sjuksköterskorna hade hört talas om avledning och använde sig regelbundet av metoden. Två tredjedelar, främst specialistutbildade, hade hög kunskap kring avledning och ansåg sig använda metoden i hög utsträckning. Flertalet, främst specialistutbildade, var positivt inställda till metoden. Specialistutbildade sjuksköterskor hade högre kännedom och kunskap än grundutbildade sjuksköterskor.

Arbetsterapeuter är uppmärksammade för att utföra observation i aktivitet vid bedömning av klientens förmågor. Arbetsterapeuter verksamma inom slutenvården med strokepatienter utreder klienters förmåga i utförande av aktiviteter i det dagliga livet [ADL]. Som stöd till utredning i det praktiska arbetet kan observation användas för att se klientens utförandekapacitet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av faktorer som kan påverka observation vid aktivitetsutförande. En kvalitativ ansats valdes som metod och datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Syfte: Den här uppsatsen avsåg att genom en deskriptiv litteraturstudie beskriva vad litteraturen säger om hur estetiska inslag i vården kan främja hälsa.Metod: Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl och Discovery samt via fritextsökningar, vilket resulterade i 16 artiklar.Resultat: Artiklarna tar upp viktiga aspekter gällande hur estetik kan användas som ett komplement till, eller substitut för många olika läkemedel såsom analgetiska preparat samt lugnande och ångestdämpande. Konvalescensen kunde förkortas enbart genom att se till att det fanns fönster med en utsikt samt släppte in solljus. Estetik kunde påverka det psykiska tillståndet, lindra depressioner, rädsla och oro samt höja känslan av glädje och välmående. Avsaknaden av exempelvis naturligt ljus kunde förvärra patientens tillstånd. Estetik visades även kunna skänka copingstrategier till exempelvis barn som inte ännu hunnit utveckla några egna positiva sådana.Slutsats: Estetik kan vara ett potent redskap som ej bör förbises inom vården.

Missbruk av alkohol och droger ökar i Sverige och missbruket begränsar aktiviteter och sociala interaktioner. I utförande av dagliga aktiviteter och delaktighet i sociala sammanhang kan miljön påverka främjande eller hindrande. Syftet med denna studie var att förstå och beskriva hur personer med substansmissbruk upplever den sociala miljöns främjande och hindrande aspekter för missbruk och dagliga aktiviteter. Genom elektronisk och manuell sökning har 7 biografier inkluderats i studien. Biografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex kategorier: ?De viktigaste personerna i familjen är barnen?, ?Öppenhet och ärlighet från vännerna?, ?Kärleksförhållanden påverkar missbruket?, ?Att bli sedd som människa av andra?, ?Medmänsklighet och förståelse från professioner i vården? och ?Arbetskamraternas stöd är viktigt?.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha olika svårigheter som påverkar de dagliga aktiviteterna i vardagen. Aktivitetsbalans är ett begrepp som ofta används inom arbetsterapi och beskriver en individs uppfattning av att ha en tillfredsställande mängd av aktiviteter och rätt variation mellan olika aktiviteter. Det förekommer inga studier om aktivitetsbalans kopplat till personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vad författarna har noterat. Syftet med examensarbetet var att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den metod som användes var en kvantitativ icke ? experimentell tvärsnittsstudie.

Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjänstpersonal för att främja delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i Jämtlandslän, som ansvarar för åtgärder som inriktas mot personer i deras hem där samarbete med hemtjänst ingår. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete är en process som bygger på ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation är en förutsättning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara på varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsätter kontinuitet och återkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan arbetsterapeuter och hemtjänstpersonalen vilket innefattar att arbeta nära varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.