Studiens syfte är att få en ökad förståelse för och kunskap om elever med 20,0 i slutbetyg på gymnasiet. För att uppnå syftet formulerades följande två frågeställningar; Vad krävs, enligt tio respondenter, för att uppnå, vilka är drivkrafterna och vilket värde har det gymnasiala slutbetyget 20,0? samt hur tio respondenter beskriver sin väg till slutbetyget 20,0 på gymnasiet? Metoden som använts är intervju av kvalitativ karaktär. Studiens empiri består av svar från tio respondenter med 20,0 i gymnasialt slutbetyg. Empirin relateras till forskning om betyg och bedömningar, urval, differentiering, kunskap, högpresterande elever etcetera.

Kunskap är en förutsättning för intresse och vice versa och ny kunskap föder oftast förnyat och fördjupat intresse. Kunskap och/eller intresse krävs för att söka en anställning. Dagens gymnasieungdomar har låg kunskap om och bristande intresse för Försvarsmakten, vilket leder till många utmaningar för Försvarsmakten gällande rekrytering till det nya personalför-sörjningssystemet med frivilligt anställd personal istället för värnpliktiga. All personal måste rekryteras i konkurrens med civila arbetsgivare på marknaden, något som inte är så lätt. Spe-ciellt när intresset för soldatyrket inte finns hos ungdomarna.Försvarsmakten strävar efter att vara en myndighet som representerar hela den svenska be-folkningen, men fortfarande är majoriteten av de sökande unga män med nordiskt ursprung.

Denna vetenskapliga essä har som syfte att undersöka ett konstnärligt kunskapsutövande.Utgångspunkt tas i berättelser kring det egna görandet för att därefter lyfta in teoretiskaperspektiv på kunskapsprocesserna. Essän prövar att se på det konstnärliga utövandet som enform av praktisk kunskap och reflekterar kring hur denna kunskapsform kan beskrivas. Texten försöker speciellt fånga det som är svårast att beskriva i en konstnärlig process ? inte det tekniska hantverkskunnandet, inte den teoretiska omgivande diskursen, utan den ickelinjära process där tankar och infall transformeras till en konstnärlig gestaltning. Vikt läggs vid att belysa reflektionsbegreppet och undersöka var, när och hur konstnärenreflekterar i sitt görande.

Huvudsyftet med studien är att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, även om informanterna menade att de saknade kunskap så berättade de något annat, vilket visade på en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgångsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, föräldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder.

Föräldrar vill vara delaktiga i vården av sitt sjuka barn och de har rätt att vara delaktiga. Trots detta finns det rapporterade avvikelser i barnsjukvården där föräldrar upplevt att de inte tillåtits vara delaktiga i den omfattning de önskat. Syftet med denna litteraturstudie, innehållande tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, var att beskriva faktorer av betydelse för föräldrars delaktighet i barnsjukvården. Kvalitativ innehållsanalys genererade ett resultat som visar att kommunikation, genom att skapa relation, ge stöd och kunskap, har betydelse för föräldrars delaktighet. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och med intentionerna i hälso- och sjukvårdens lagar och föreskrifter. Sjuksköterskor inom barnsjukvården behöver öka sin kunskap om kommunikationens innehåll och dess betydelse för föräldrars delaktighet..

Syftet med studien var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar för att få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende patienter från andra kulturer och religioner än sin egen.Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på och förklarar begreppen kunskap och lärande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frågeställningarna valde vi att intervjua fyra förskollärare verksamma i förskolan. Vi använde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet användes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna.

The collective agreement contains many important provisions concerning the relationship between employers and employees. When a collective agreement applies in the workplace, both employers and employees are bound by it. However, only employers of those two, can take part in the collective agreement, and therefore negotiate the content of it.The purpose of this study is to answer the following question: Why are rules that has been interpreted in collective agreements not expressed in writing? Therefore, the Swedish collective agreement system will be examined, and a distinction between types of silent regulations will be made to find causes. The potential for workers to act on a collective agreement with quiet regulations will also be examined.Collective agreements are signed on three levels: central, union and local levels.

Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Bakgrund: Få donationer sker i Sverige idag, det kan därför vara svårt att erhålla och upprätthålla professionell kompetens. Forskning har visat på en uppfattning att potentiella donatorer ibland förbises på grund av organisationsmässiga brister i struktur och riktlinjer. Även bristande kunskap och ett behov av mer utbildning finns beskrivet i flertal studier.Syfte: Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar sin kunskap och beredskap gällande organdonationsprocessen.Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats. En fokusgruppintervju genomfördes som datainsamling, urvalet bestod av intensivvårdssjuksköterskor som var verksamma på en allmän intensivvårdsavdelning. Innehållsanalys användes för att bearbeta materialet.Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier.

Detta examensarbete undersöker vad som utgör effektiv visuell kommunikation. Litteraturstudier om kommunikation och designprinciper har utförts. För att få fördjupad kunskap har ett säljmaterial i form av en broschyr tagits fram åt ett företag där kunskap om effektiv visuell kommunikation applicerats. Detta har utgjort examensarbetets praktiska del. Arbetet har utförts efter Petterssons (2002) modell och resulterat i en broschyr med pop up- funktioner.

På senare år har företag med projektbaserad organisationsstruktur ökat detta tillföljd av den allt hårdare konkurrensen mellan företag. Företagen måste konstant anpassa, förnya och utveckla sina resurser och förmågor för att överleva. Det finns de som menar att vi gjort inträde i en ny epok där kunskap är den främsta tillgången ett företag har. Det har lett till att organisationer nu fokuserar på generering, användning och spridning av kunskap, så kallade kunskapsintensiva organisationer. I projekt, speciellt R&D-projekt, genereras viktig kunskap som kan vara avgörande för företagens framgång, vilket bidragit till att kunskapsspridandet fått en allt större betydelse.Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för vilka mekanismer som bidrar till spridning av den kunskap som genereras inom projekt samt att utveckla förståelsen för kunskapsbegreppen och kunskapsgenererandets betydelse för organisationer.

Mozarts fagottkonsert är ett oerhört viktigt stycke i fagottrepertoaren. Vad behöver jag veta för att kunna bilda mig en egen uppfattning om konserten? Hur spelades den då den skrevs? Hur vill jag tolka den och var hittar jag informationen som ger mig kunskap om mina olika valmöjligheter? Denna uppsats är ett försök att visa hur man på en modern fagott kan framföra Mozarts fagottkonsert på ett informerat sätt med hjälp av den kunskap som finns att tillgå..

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..