För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

Syftet med denna studie var att ta reda på skillnaderna i elevernas kunskap beroende på om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lärarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebära svårigheter och orättvisor. Genom att ta reda på om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende på bedömningsform, kan jag skapa bättre förutsättningar för en rättvis bedömning i min kommande lärarprofession.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Varje år dör ungefär 150 kvinnor i Sverige på grund av cervixcancer. Ändå har dödsfallen minskat sedan cellprovtagning infördes som svensk prevention. Trots detta är det endast 80 % av de kvinnor som blir erbjudna cellprovtagning som deltar i denna typ av kontroll. Kvinnors kunskapsnivå om hur cervixcancer kan förebyggas genom att gå på regelbundna cellprovtagningar påverkade deltagandet i dessa undersökningar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors kunskap om cervixcancer.Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på 9 vetenskapliga originalartiklar.  Texten analyserades enligt Forsberg och Wengström (2008) och Fribergs (2006) riktlinjer för analys av artiklar vid en modifierad systematisk litteraturstudie.Resultat: Studien tar upp kunskapsläget hos kvinnor om cervixcancer under kategorierna, HPV och sambandet med livmoderhalscancer, prevention och faktorer som har samband med kunskapsnivån av cervixcancer.

Avståndet till lantbruket har idag blivit allt större. Bakgrunden till detta arbete var att jag ville ta reda på vad svenska folket kan och tycker om svenskt lantbruk. Detta är något som LRF sedan kan ha nytta av i deras arbete.Jag satte ihop en enkät med blandade frågor om lantbruk som jag sedan delade ut. Som avgränsning valde jag att undersöka lärarstudenters kunskap eftersom de efter sinutbildning når ut till många människor och kan sprida kunskap vidare. Jag besökte två universitet och en högskola för att göra undersökningen, nämligen Göteborgs universitet,Högskolan Väst i Vänersborg och Karlstads universitet.

Kunskap är en kritisk resurs i dagens företag och komplexiteten ligger i att den är en osynlig tillgång bunden till individer samt att hanteringen av kunskap innebär ett mångfacetterat arbete. Det är mycket som påverkar kunskapshanteringen och det är ledningen som har det övergripande ansvaret för att uppnå en god sådan genom att avsätta resurser samt skapa förutsättningar för god kunskapshantering. Ledningen har även ansvar för att kommunicera vikten av och målen med kunskapshantering samt agera goda föredömen. Kritiskt är även att utveckla belöningssystem, anpassade efter företagets specifika krav, för arbetet med kunskapshantering samt tillhandahålla tekniska verktyg. Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på och visa hur man inom företag kan samla in, bearbeta och sprida kunskap.

Sjuksköterskans arbetsmiljö innebär ständig kontakt med bakterier och andra mikroorganismer. I denna miljö utgör händerna det viktigaste arbetsredskapet, men är samtidigt den största källan till smittspridning. Noggrannhet när det gäller handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskans kunskap om handhygien utifrån Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes med urval av 21 sjuksköterskor.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, vilket kan medföra hinder med att sköta den dagliga munhygienen. I omvårdnaden i bostad med särskild service för vuxna ingår skyldighet att stödja funktionsnedsatta med deras personliga behov.Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendeassistenters kunskap om munhälsa. Ytterligare ett syfte var att undersöka boendeassistenters inställning till munvård samt faktorer som påverkar deras inställning till munvård.Material och metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittstudie baserad på en enkät med 31 strukturerade frågor samt en öppen fråga.  Enkäten besvarades av 43 boendeassistenter i en kommun i södra Sverige.Resultat: Resultatet visar att majoriteten (n=34) av boendeassistenterna anser att de boende behöver dagligt stöd med munhygienen. Det största hindret är att de boende inte vill ha hjälp med munhygienen. En stor del (n=31) av boendeassistenterna anser att de har tillräcklig kunskap om munvård för att stödja de boende med den dagliga munhygienen.

Ett av målen med Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG) på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är att erbjuda intensivvårdskunnande och expertis för att höja kunskapsnivån på respektive vårdavdelning. Syftet med denna undersökning var att utvärdera om sjuksköterskorna på vårdavdelningarna upplevde att MIG fungerade som ett tillfälle till bedsideundervisning. En strukturerad intervju genomfördes med ett eget utformat frågeformulär, 47 sjuksköterskor deltog i undersökningen. Det framkom i resultatet att MIG förmedlade kunskap till vårdavdelningarna. Resultatet visade även att sjuksköterskor som arbetat i mindre än fem år upplevde att MIG var ett tillfälle till bedsideundervisning, i högre utsträckning än sjuksköterskor som arbetat i fem år eller mer.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kunskap överförs mellan olika individer i en organisation i form av feedback. Vidare vill vi studera hur den organisatoriska kontexten, med betoning på organisationsstruktur samt organisationskultur, möjliggör och begränsar överförandet av kunskap i form av feedback. Metod: Vi har tillämpat en kvalitativ ansats på vår uppsats där intervjuer har använts för att nå kunskap om det valda ämnet. Fallföretaget NIBE Industrier AB utgjorde vårt undersökningsobjekt. Teoretiska perspektiv: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier kring kunskapsöverföring såsom organisationsstruktur och organisationskultur samt feedback.Empiri: Empirin består av insamlat material från fallföretaget NIBE Industrier AB där nio intervjuer med anställda från organisationens olika avdelningar gjorts Resultat: Feedback har visat sig vara en viktig typ av kunskapsöverföring på den berörda organisationen där bland annat kunder har visat sig vara betydelsefulla kunskapskällor.

Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

Sammanfattning Kunskap skaffas genom att tänka, känna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det är en metod där individen tränar sig i att på ett kreativt sätt uttrycka sina tankar och känslor. Resultatet av detta blir ökat självförtroende och individen blir en självständigt tänkande person. Jag ville prova att använda mig av rollspel, som baseras på teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika ämnen för att få en helhetssyn.

Bakgrund: HIV är ett globalt problem med cirka 30-36 miljoner människor som har sjukdomen. Generellt har människor med HIV-smitta sämre hälsa och känsla av sammanhang, behovet av information har hälsorelaterad påverkan på patienter.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans kunskap och dess betydelse i vården av patienter med HIV-smitta.Metod: Studien består av en litteraturöversikt innehållande tretton artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats.Resultat: Sjuksköterskor har viljan och anser att de behöver lära sig mer om sjukdomen. Positiva attityder gentemot patienter hör samman med bättre kunskap. Utbildning om HIV minskar rädsla och ger sjuksköterskor större förståelse för diskriminering och stigmatisering.Slutsats: Kunskapen hos sjuksköterskor har betydelse i vården av patienter med HIV-smitta, den visar sig i attityder och ställningstaganden samt rädsla och stigma. Kunskapen minskar rädslan hos sjuksköterskor, vilket leder till en god vård för patienterna.

Bakgrund: Trycksår har varit känt sedan ca 2000 f.Kr. ändå kvarstår problemet. Det är idag ett utbrett problemområde inom vården då patienter ständigt drabbas av nya trycksår trots att välbeskrivna preventionsåtgärder och riktlinjer finns att tillgå. Främst drabbade är äldre, personer som har någon form av rörelsehinder, är sängliggande eller stillasittande stora delar av dygnet. Trycksår innebär ett stort lidande för den drabbade patienten, främst i form av konstant smärta.

Användning av mjukvaruverktyg när reverse engineering utförs är ett måste för att få ett användbart resultat enligt Hainaut (2002). Kudrass m fl (1997) visar på brister som kan uppstå när mjukvaruverktyg används. Gemensamt för de forskare som har studerats i detta arbete är att de hävdar att företag saknar kunskap för att utföra reverse engineering med mjukvaruverktyg. Har forskarna rätt i att det saknas kunskap eller har företagen mer kunskap än vad forskarna tror? Då dessa forskare har en klar koppling till tillverkning av mjukvaruverktyg så är eventuellt inte deras påstående opartiska och därför är det intressant att se om deras påstående stämmer med verkligheten.

Denna undersöknings syfte har varit att utreda när och hur subkulturen klubbkultur växte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som då definierade kulturen och hur detta skiljer sig från idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sägs genomsyras av en universal jämlikhet, på olika sätt, såväl inkluderat som exkluderat människor från att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena åttiotalet och tidiga nittiotalet, men också genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, målar detta arbete med hjälp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur växt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och på vilka sätt kulturen både exkluderade och inkluderade. Resultatet berättar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades från att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-själv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det så kallade mainstreamsamhället utan även mot andra klubbkulturer..