Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Denna uppsats är allmän och offentlig handling.Författaren har upphovsrätten och uppsatsen får intebegagnas annat än för enskilt bruk utan författarens tillstånd..

Syftet med det här arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehållet i en text vi läst och om jag som författare kan använda särskilda tekniker för att öka chansen att läsaren kommer ihåg.Mitt arbete grundar sig främst på tidigare forskning och studier gjorda på människors minne av text. Några av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete är Wolfe och Wodwyk?s (2010) jämförelse av narrativ och förklarande text, Meyer?s (1999) ?structure strategy? och Radvansky och Zwaan?s (1998) teori om ?situation model? och ?textbase model?.För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjälpa Sveriges allmänhet att förbereda sig inför ett elavbrott.Utöver litteraturstudier har jag även gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med målgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister.Min slutsats är att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för läsaren, meningsfullt innehåll är det mest effektiva för att läsaren ska minnas informationen.

Den här uppsatsen handlar om hur inrikespolitiken i Tyskland påverkar det tyska utrikespolitiska handlandet. Den tar sin utgångspunkt i det tyska beslutet att inte delta i insatsen i Libyen och att lägga ned den tyska rösten i Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd..

Vittnesmål används idag som ett av de viktigaste bevisen i brottsmål. Samtidigt är felaktiga vittnesmål den främsta orsaken till att personer blir oskyldigt dömda (Wells & Olson, 2003). Forskning visar att det är svårt att bedöma vittnens tillförlitlighet. Det är dock klart att de flesta förmågor går att förbättra med träning och feedback. Syftet med studien är därför att undersöka om direkt feedback samt information om faktorer som kännetecknar korrekta vittnesutsagor har betydelse för förmågan att bedöma utsagors tillförlitlighet.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med att introducera skönlitteratur vid klassgemensam läsning. Uppsatsen tar också upp vilka eventuella konsekvenser lärarnas val av introduktion kan få för elevernas läsutveckling. Undersökningen baseras delvis på teorier kring hur elevers möjlighet att påverka valet av skönlitteratur kan påverka deras inställning till vad de läser, men i första hand grundar sig uppsatsen på forskning kring kontexten vari skönlitteraturen placeras och hur den påverkar elevernas läsning. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolans år 7?9.

In the democratic process, of discussion and decision making, there is a need of reliable and authentic information. Archives are authentic and reliable information and also provides long term accessibility. But the public archives potential isn´t utilized enough at a societal level. The public archives are organized in a decentralised manner, and there are no common accesspoint at a national level. In the thesis this issue of accessibility and use at a societal level, is discussed in terms of collective memory.

Detta är en undersökning om hur elever själva visar vad de har lärt sig och hur de vill lära sig. Eleverna är de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade språkbegreppet genom lek och fantasi lär av varandra. Här menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lär av varandras erfarenheter. Det är i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgänglig. När barn leker underlättas dessa övergångar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginär värld med hjälp av en pivå, det vill säga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjälpa Pinki, som är en tillfällig besökare här hos oss, att lära sig matematik.Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade språkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning?De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer från en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lära mig hur eleverna ser på matematik genom att låta eleverna berätta för varandra.

Chockreklamen bryter igenom mediebruset och fångar effektivt åskådarens uppmärksamhet på grund av dess gränsöverskridande karaktär. På så vis ger det ett starkare intryck och budskapet stannar kvar längre i vårt minne. Genom förträngning försvinner den negativa delen av budskapet och kvar finns den positiva delen i form av märkes- och produktkännedom..

Detta är en retrospektiv studie som behandlar barns lärande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i årskurs 5 utifrån ett temaarbete som genomfördes i klassen under våren 2006. Klassen arbetade då med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mål var att fördjupa ämnesinnehållet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjälpa barnen att behålla sina kunskaper på längre sikt och att analysera vilka faktorer som är viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

Projektet utgår från två böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och Ojämlikhetens nya geografi av David Harvey. De två böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berättelsen har fått stå som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det är mer än bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstår byggnaden..

I följande rapport presenteras en empirisk undersökning om metaforens påverkan på inlärning och aktivt minne. Syftet med undersökningen är att utröna om metaforen underlättar och förenklar dessa processer. Avsikten är också att göra en jämförelse mellan metaforer och bokstavliga uttryck. Först presenteras teorier kring metaforens karaktär och betydelse i språket. Vad är en metafor? Vad har den för syfte? Vad innebär det att yttra en metafor? Är metaforen en fråga om språk eller tanke? Efter detta presenteras syfte, genomförande och resultat av undersökningen.

Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid.Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..