Under år 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger på Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan då i ett dåligt skick. Tanken är nu att olika åtgärder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhålla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats är att ta fram underlag som skall hjälpa fastighetsägaren att besluta om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas och vilka åtgärder som är nödvändiga och om lägenheterna skall kvarstå som hyresrätter eller om de ska omvandlas till bostadsrätter. Med hjälp av en teknisk beskrivning på huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jämföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hänsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna.Arbetet har bestått i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden där allt från grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en åtgärdsplan tas fram. Därefter har uppvärmningsbehovet grundligt redovisats för att på så sätt kunna uppskatta både vad det gäller drift- och energikostnader och även för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Under år 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger på Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan då i ett dåligt skick. Tanken är nu att olika åtgärder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhålla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats är att ta fram underlag som skall hjälpa fastighetsägaren att besluta om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas och vilka åtgärder som är nödvändiga och om lägenheterna skall kvarstå som hyresrätter eller om de ska omvandlas till bostadsrätter. Med hjälp av en teknisk beskrivning på huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jämföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hänsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna.Arbetet har bestått i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden där allt från grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en åtgärdsplan tas fram. Därefter har uppvärmningsbehovet grundligt redovisats för att på så sätt kunna uppskatta både vad det gäller drift- och energikostnader och även för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Bakgrund och problem: Intäktsredovisning är ett av det viktigaste och svåraste områdenainom redovisning. Speciellt vid Entreprenaduppdrag där avtal sträcker sig över långa perioder.Det kan vara svårt att utläsa ett företags prestationer om inte dessa uppdrag redovisassuccessivt med utförandet. Ett projekt mellan IASB och FASB ämnar till att skapa engemensam standard om intäktsredovisning men de har fått kritik och stött på motstånd.Syfte: Studien syftar till att ge en inblick i hur intäktsredovisning av Entreprenaduppdrag gårtill i praktiken samt belysa hur några svenska byggföretag ser på detta. Vidare syftar studientill att undersöka hur en förändring av intäktsredovisningen kommer att tas emot avEntreprenadbranschen och hur redovisningen påverkas av olika institutionella faktorer.Metod: Sammanlagt nio respondenter har intervjuats. En redovisningschef och enekonomichef på två mindre företag har intervjuats, Tuve Bygg respektive Tommy Byggare.Controllers på tre av de största företagen i branschen har intervjuats, NCC, Peab och JM.

Missnöjet inom vården beror främst på de långa väntetiderna och bristfällig tillgänglighet till vårdcentralerna. Frågan är om det verkligen är mer resurser som är lösningen på problemen eller om intresset istället bör riktas mot de system och ramar som vårdpersonalen har att verka inom? Att använda ett styrmedel som fokuserar på rätt faktorer och inte bara det ekonomiska, kan möjligtvis hjälpa vårdcentralerna att bli mer flexibla, förbättra tillgängligheten och öka kvaliteten på vården.I denna uppsats studeras KvaLita Närsjukvård AB (KvaLita NSV), en privat vårdorganisation som driver ett antal vårdcentraler på Entreprenad åt landstinget. KvaLita NSV:s ekonomistyrning bedrivs med ett balanserat styrkort som styrmedel. Tanken med balanserat styrkort är att företaget ska ses ur fler perspektiv än enbart det finansiella.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka miljömedvetenheten i tre kommuner gällande skolmaten. Våra frågeställningar: Vilka klimatsmarta val gör kommunerna när det gäller skolmaten? Vem fattar beslut huruvida skolmaten skall vara ekologisk eller inte och vilka faktorer styr dessa beslut? Vilka ekologiska val prioriteras gällande skolmaten? Vilka hinder och möjligheter finns för att öka andelen ekologisk skolmat?MetodI studien har kvalitativa intervjuer genomförts. Tre kostchefer/kostekonomer intervjuades i tre kommuner; Danderyd, Täby och Sundbyberg.ResultatI Danderyd och Sundbyberg lagas skolmaten i större utsträckning i egna tillagningskök på skolorna, vilket dels ger större andel hemlagad mat, dels färre transporter. Alla tre kommuner arbetar för att minska transporterna samt tar tillvara på matrester.

Dipart Entreprenad AB har ett affärsområde som är specialiserat på byggservice och det är verkligen något som de satsar på. Byggserviceverksamhet är något som många företag ute i den svenska byggbranschen håller på med, men i olika stor uträckning och med skillnad i kvalité på utfört arbete. Affärsområde är under ständig utveckling, detta för att både klara beställarnas men även samhällets förväntningar. I och med detta måste företaget förbättra och kartlägga det nuvarande arbetet med olika ramavtalskunder, för att vara mindre känslig för uppsägningar och ge högre kundnöjdhet.Denna rapport kommer hjälpa Dipart att hitta utvecklingsmöjligheter och se saker från en ny synvinkel, men även för att kunna uppfylla beställarnas förväntningar inom byggservice. Vilket i sin tur skall ge företaget chansen att följa med i utvecklingen men även ge en förutsättning för att ligga i framkant i branschen.Syftet med denna rapport är att upprätta en grund för processer speciellt för SigtunaHem, kolla samarbetet mellan entreprenörer och beställare samt lyfta fram svaga aktiviteter inom byggservice.Arbetsmetoden vi använt för att ta fram denna rapport är granskning av dokumentation.

Det blir idag allt mer viktigt med kulturella erfarenheter i byggbranschen, då svenska byggföretag i allt större utsträckning arbetar med internationella aktörer. Utländska beställare, entreprenörer och konsulter etablerar sig på den svenska marknaden. Ett mångkulturellt projekt kan ge upphov till svårigheter som kulturkrockar, bristande kommunikation och skilda affärssätt och arbetsmetoder. Konsekvenserna av detta kan leda till försenade projekt i kombination med kostnadsökningar och ett icke tillfredställande klimat hos involverade aktörer.I detta examensarbete analyseras upphandlingsprocessen i Projekt X ur ett mångkulturellt perspektiv. Projekt X innefattar rivning och nybyggnad av en av Sveriges största bankverksamheters kontor i Stockholms innerstad.

I ett bredare perspektiv är uthyrning av arbetskraft en del av en större förändring av arbetsmarknaden. Förändringen kännetecknas av en ökning av så kallade atypiska arbetsformer så som projektanställningar, uppdragsavtal, Entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, består i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte är utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillämpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ändå allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anställning har.Uppsatsen behandlar även problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhället i stort. Ett exempel är den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga Entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Byggbranschen är, jämför med andra branscher konservativ. Förändringar, förbättringar och effektivisering sker men inte i den utsträckning och takt det borde. Under mitten av 1980-talet utvecklades en ny samarbetsform i USA och Storbritannien, som kom att kallas för Partnering.Vårt huvudsyfte med denna rapport är att se hur tillämpning av samarbetsformen partnering är inom småhusprojekt. Partnering är ett begrepp som används där man har gemensamma mål, öppenhet med öppna böcker och stor tillit för byggherrens bästa. Att försöka definiera partnering i Sverige har inte varit angeläget eftersom stora variationer i arbetssätt gjorts till respektive projekt.

Nationella krav på minskad mängd deponiavfall ökar succesivt. Som en konsekvens av detta har avfallshanteringsföretaget Sysav lagt märke till att mineralullsisolering har blivit en allt större andel av det deponerade materialet. Sysav startade 2009 ett projektarbete tillsammans med Malmö Återbyggdepå, Icopal Entreprenad AB och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Projektets syfte var att utröna om det finns möjlighet att bygga upp en marknad för avsättning av återvunnen mineralullsisolering Syftet med denna rapport som ingår i det större projektet är att praktiskt beskriva och utvärdera hur det går till att producera lösfyllnadsisolering av återvunnen mineralullsisolering och att testa metodiken för att tillföra återvunnen lösull till ett vindsbjälklag.Följande frågeställningar skulle särskilt behandlas i examensarbetet: - Hur fungerar produktionsmetodiken för återvunnen mineralullsisolering praktiskt?- Medför det skillnader i lösullsinstallationen när man använder återvunnen mineralull jämfört med att använda isolering med homogen kvalitet?- Hur ser densitets- och tjockleksvariationer ut i den installerade isoleringen?- Påverkas stalluften med hänsyn till dammhalt under installationen?För att undersöka dessa frågor gjordes en teknisk studie i samband med ett fullskaleförsök på ett vindsbjälklag ovan ett slaktsvinstall.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga Entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Enligt information från Vägverket har upphandlingar av anläggningsEntreprenader ofta få anbudsgivare, samtidigt som det ofta förekommer stora spridningar i anbudspriser. Vägverket ser även en ökad koncentration till de stora bygg- och anläggningsföretagen. För Vägverket som är en stor beställare inom anläggningsbranschen är det önskvärt att konkurrensen stimuleras, och att ett omvandlingstryck främjas på marknaden där mindre företag har möjligheten att växa, och där nya företag har möjligheten att etablera sig och konkurrera med de befintliga företagen inom branschen. Det finns därmed ett behov av en ökad förståelse för vilka faktorer som driver på den grundläggande strukturen inom anläggningsbranschen, och vilka faktorer som eventuellt påverkar anbudskonkurrensen i Vägverkets upphandlingar av Entreprenader. Syftet med denna studie är därför att med en lämplig metod utföra en konkurrensanalys inom anläggningsbranschen.

Byggavtalet AB 04 återfinns inom Entreprenadrättens område, ett område vars särdrag bland annat utgörs av bristen på lagregleringar. Istället bildar avtalen i den så kallade AB-familjen en systematik som fungerar såsom reglering som används och accepteras av de flesta parter på området. Ryggraden, och stommen, i denna systematik utgörs av avtalet AB 04 för generalEntreprenader och delade Entreprenader, och ABT 06 för totalEntreprenader. De övriga avtalen (bland andra AB-U 07, ABT-U 07, ABM 07 och ABK 09) innehåller liknande typer av regler och är utformade för att fungera tillsammans i en kontraktskedja. Under Entreprenadarbeten används som regel byggavtalet AB 04 mellan såväl byggherre och entreprenör, som entreprenör och dennes underentreprenörer.Ansvarsfördelningen för en skada på tredje man regleras genom 5:13 i AB 04, och skada på sådana som inte är tredje man i 5:11.