BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppväxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjälper unga att få en egen lägenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda på detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda på i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. Därefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för barn med adhd samt till en skola med en särskild pedagogisk inriktning för dessa barn.

Det här är en systematisk litteraturstudie. Vi har använt oss av sökmotorerna DIVA, ERIC, LIBHUB, LIBRIS, Google och SWEPUB. Majoriteten av vår litteratur är publicerad av Svenska forskare på Engelska. Litteraturstudien har som syfte att beröra IKT inom skolans värld för personer med både fysiska och psykiska funktionshinder. Studien innehåller tre olika perspektiv, Lärare, elev och förälder.

Med den här uppsatsen har jag velat diskutera relationen mellan utomhusdidaktik respektive inomhusdidaktik som utgångspunkt för undervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ovan nämnda didaktiker fördjupa kunskaperna i utbildningsmetodik för lärare i allmänhet och biologilärare i synnerhet.Studien utgår från två frågeställningar som jag genom intervjuer med två representanter för utomhusdidaktik och två representanter för inomhusdidaktik har försökt besvara.Resultatet av denna studie visar att utomhusdidaktik och inomhusdidaktik kan vara mycket lika i sina fokus på de didaktiska frågorna. Ett undantag är var-frågan som är av större betydelse för utomhusdidaktiken. Studien visar även att utomhusdidaktik berör många fler ämnen än biologiämnet.En viktig slutsats är att undervisningen i skolan ofta saknar verklighetsförankring. Utomhusdidaktik och science-center-didaktik, som representerar inomhudidaktik i denna studie kan båda hjälpa skolan att konkretisera den ofta teoretiska undervisningen och bidra till en ökad förståelse hos eleverna..

SAMMANFATTNING I vårt examensarbete kommer vi att skildra olika pedagogers syn på barn i behov av särskilt stöd och deras skolgång. Syftet med detta är upptäcka och belysa skillnader och likheter mellan pedagogerna i den ?stora? skolan och pedagogerna på resursskolorna. Vårt syfte är även att ta del av olika pedagogers verklighet och därigenom skapa beredskap inför vårt kommande yrke som pedagoger. I vår undersökning intervjuade vi fyra pedagoger från den ?stora skolan? och fyra pedagoger från resursskolan.

De ungas psykiska ohälsa är ett vanligt ämne i dagens mediala debatt. Studier har på senare år klargjort att denna ohälsa ökat de senaste årtiondena. Andra studier diskuterar möjliga åtgärder till den psykiska ohälsan medan ett fåtal av dem vänder sig till de verkliga experterna i frågan, nämligen ungdomarna själva. Syftet med denna studie är fyrfaldigt: (1) att få en ökad förståelse för hur förstaårsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stävja och motverka psykisk ohälsa; (2) att diskutera om stödet överensstämmer med elevernas efterfrågan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen och att (4) ta reda på eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkätform och ställdes till förstaårsgymnasister i Östersunds kommun.

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram.

Uppsatsens syfte är att utreda vad som hänt med utvecklingen inom Tornedalens skolväsende vad gäller språkfrågan efter det att en utredning på uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 färdigställts, fram till starten av Pello kultur- och språkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och språkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens språk, meänkieli och svenska. Pello kultur- och språkskola är det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens språk ständigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lärare blandas i en för språket positiv miljö.

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

Syftet med vårt arbete är att undersöka huruvida konflikter kan uppstå i undervisningen av historiska händelser. Vidare ville vi besvara frågan varför eller varför inte det uppstår konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jämför vi två olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartät skola. Detta undersökte vi via enkäter och intervjuer.

Elever med Asperger syndrom har till följd av sin diagnos ofta svårigheter med theory of mind, central coherens, exekutiva funktioner, perception och socialt samspel med flera. Dessa svårigheter har för eleverna, i olika stor utsträckning, negativa konsekvenser i skolan. Syftet med studien är således att belysa hur elever med Asperger syndrom upplever det pedagogiska stöd som de tagit del av i specialutformat gymnasieprogram, inom kommunal gymnasieskola. Metoden som använts är öppet riktad intervju samt kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra teman:-          Elevens tankar och känslor ? om studierna och den egna personliga utvecklingen-          Bristande koncentration ? om den egna förmågan och omgivningens påverkan-          Social interaktion ? om umgänge och samarbete med andra elever i skolmiljön-          Stödets betydelse i skolvardagen ? om pedagogiken och skolpersonalenUtifrån dessa teman kan slutsatsen dras att eleverna i stor utsträckning är nöjda med sin studiemiljö och utbildning samt anser att skolan bidragit till deras personliga utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar i år 3 till 9 på en skola, medvetet arbetar med läsning och tränar elevers läsförståelse och läsförmåga. Syftet var även att se hur läsundervisningen på skolan förhåller sig till Frank Smiths och Caroline Libergs teorier om läsning. Undersökningen genomfördes i två delar, dels genom enkätstudie och dels genom läroboksanalys av två läroböcker som används på skolan. Enkäten besvarades av fyra klasslärare och nitton ämneslärare på skolan. Resultaten visade att majoriteten av lärarna har formell utbildning om hur läsförmågan utvecklas, men flertalet anser att deras kompetens inte räcker till för att hjälpa eleverna att bli bättre läsare.

Syftet med denna kvalitativa studie är att på tio skolor i Malmö undersöka skolpersonalens upplevelser utifrån de nio teman Allergirond i skolan utgör. Ökningen av astma och allergi har under de senaste decennierna varit alltför snabb för att kunna sättas i relation till förändringar i det genetiska arvet.I stället har ökningen samband med förändringar i miljö och livsstil, antingen genom ökad kontakt av allergener eller genom minskad kontakt med faktorer som tidigare skyddat mot allergiutveckling. Till följd av detta har ett tvärsektoriellt samarbete kring allergifrågor inletts i Malmö. I detta samarbete har Malmö skolor erbjudits att ingå i ett projekt som har till syfte att öka kunskapen kring astma och allergi samt att aktualisera egenkontrollen. Vi har i uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö fått möjlighet att introducera och genomföra allergirond på tio skolor i Malmö genom intervjuer av skolpersonal.

Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn i hur vi bemöter begåvade barn i skolan. Detta är gjort genom litteratur studier och genom intervju frågor till lärare och elever. I litteraturstudien behandlas bland annat Howard Gardners sjuintelligenser och hur han ser på begåvning. Olika typer av inlärningsmetoder behandlas även i litteraturstudien. Studiebesök där lärare och elever intervjuas redovisas i metod delen.