Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.

Vårt syfte med arbetet var att få en uppfattning beträffande elevers kunskap om stress och upptäcka stressituationer i skolmiljön, samt finna åtgärder mot dessa. Utgångspunkten var larmrapporter om en ökad stress i samhället och då framförallt bland yngre. Vi valde att göra en fenomenologisk studie genom intervjuer och en enkätundersökning i "här och nu" situationer. Resultatet visade att stress är ett abstrakt begrepp som eleverna endast till viss del kunde relatera till sin vardag. Det framkom faktorer som är stressande i skolmiljön.

Sverige är ett mångkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mångkulturella. Syftet med undersökningen är att studera hur lärare arbetar i de mångkulturella skolorna. Vilket förhållningssätt har lärare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svårigheter/möjligheter stöter lärare på? Hur fungerar kontakten med hemmet/föräldrarna? Krävs det att lärare har ett annorlunda arbetssätt i den mångkulturella skolan? Det är några frågor som studien ger svar på.Litteraturgenomgången visar tydligt att lärares förhållningssätt till elever och åsikter är av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lärare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rättvis undervisning utifrån varje enskild elevs behov.Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lärare på en mångkulturell skola.

AbstraktFöreliggande arbete beskriver en kombinerad enkät- och fokusgruppsundersökning påen högstadieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Syftet med undersökningen äratt med hjälp av dessa metoder, ta reda på hur pojkar resonerar kring sin inställningtill skolan, och utifrån detta, svara på ifall pojkarna ger uttryck för en antipluggkultur,och i så fall, hur det manifesterar sig.Dessa undersökningar ligger till grund för en diskussion, där slutligen dessa slutsatserkunde dras: De flesta elever anser att skolan är viktig, samt att flickor tenderar attprestera bättre än pojkar, som i större utsträckning låter och stör mer. Dessa åsikterverkar pojkarna under fokusgruppsintervjuerna dock inte helt hålla med om, då derassvar stundtals antydde det motsatta. Pojkarnas enkätsvar skiljer sig åt från de svar somges under intervjuerna, därav kan man ana en viss påtryckning från gruppen om attbland annat hålla varandra om ryggen, samt att svara på ett sätt som upprätthållerderas maskulina fasad.Pojkarnas resonemang speglar stundtals attityder som är nära sammankopplade till enantipluggkultur, men vid närmare granskning ter sig deras svar mer vara kopplade tillen uppgivenhet kring ämnen som för deras del inte bär någon större relevans..

Syftet med studien är att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna använder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien är den stora förekomst av mobbning som finns i skolans värld och hur försöken till att bekämpa mobbningen går till. Metoden för studien bygger påintervjuer gjorda me dtvå rektorer från två kommuner. I intervjuerna ställdes frågor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvänder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur faktorer i skolan stressar tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet. En kvantitativ studie utfördes. Resultatet av studien visade att tjejerna känner sig mer stressade än killarna, att lektionerna i stort upplevs som bra men att de inte är varierande i sitt upplägg. Studien visade att eleverna upplevde stress av att det är för mycket prov och inlämningsuppgifter som kommer samtidigt, samt att rasterna är för korta. Kritik framkom på att lärare samarbetar mindre bra.

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm.

Många barn är idag både stressade och spända och klimatet på skolorna blir allt hårdare. Finns det någon metod som förhindrar att denna negativa utveckling fortsätter? Att i skolorna arbeta med kompismassage tror jag till viss del kan hjälpa. Massage och fredlig beröring frigör "lugn-och-ro-hormonet" oxytocin, som bland annat gör oss mindre aggressiva och får oss att slappna av.I mitt examensarbete har jag undersökt vad några elever och pedagoger tycker om massage i skolan och vilka effekter de har kunnat se av denna. Resultatet har jag sedan jämfört med forskningsresultat jag funnit i litteraturen..

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Studien visar hur några lärare och elever i skolår 5, 7 och 9 i intervjuer beskriver musikens roll i skolan och vad den kan ha för betydelse för lärandet. Litteraturgenomgången behandlar musikens roll i utbildningen genom historien och i de senaste läroplanerna, olika musikpedagogiska idéer samt forskning om musik och lärande. Teoretiska utgångspunkter är resonemang av Säljö, Marton och Booth och teorin om habitus. Resultaten från intervjuerna pekar på att musik kan ha många olika roller i skolan i olika sammanhang. Rollerna kan ses i termer av egenvärde och mervärde.

Studiens syfte är att i två skolor undersöka hur sex pedagoger använder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrågeställningen är: hur kan musik användas pedagogiskt för att stimulera estetiska såväl som utomestetiska lärandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar på tydliga samband mellan musik och inlärning där musiken både direkt och indirekt förstärker förmågor hos eleverna. I litteraturen pågår en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmåga att förstärka utomestetiska läroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frågor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lärande eftersom olika läroprocesser blir informella.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför några föräldrar väljer att resa från Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola där. I intervjuerna ville jag få reda på hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lärarna, skolans ledning men framför allt av föräldrarna i jämförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod på en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats på mitt arbete och har därför använt mig av öppna intervjuer med två lärare där jag ville få dem att beskriva hur de arbetar med metoden på skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att även få barnens syn på hur de läser i skolan samt några observationer. Det resultat jag fick fram var att man använder tre av de fem faserna i LTG-metoden på skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera läsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats är att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssätt för både lärare och elever eftersom man utgår från barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter.

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av särskilt stöd i skolan där vårt syfte är att undersöka hur en grupp pedagoger ser på tiden när det gäller att hjälpa alla elever, hur pedagogers synsätt på en skola kan skilja sig åt, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev är i behov av särskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre små avsnitt om de vanligaste svårigheter elever i behov av särskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi åtta pedagoger på en skola i Blekinge för att få svar på vårt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna på skolans resurser skapar bekymmer både för lärare och elever.

Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lärarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor. Uppsatsen har utgått ifrån de erfarenheter och upplevelser vi fått från vår VFT. Då vi båda har gått en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda ämnet. Detta har lett till följande forskningsfrågor: ? Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov? ? Hur ser eleverna på deras relation till lärarna?.