Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgångsfaktor. Tre frågeställningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna på motivation i skolan, (b) hur ser eleverna på deras framtida väg till framgång samt (c) ser eleverna andra vägar till framgång utöver den väg som skola och utbildning erbjuder och hur påverkar detta deras motivation att prestera i skolan? Då syftet är av en tydlig subjektiv karaktär, har en kvalitativ metod och teknik tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av två teman; motivation och vägar till framgång. Dessa två ämnesområden innehåller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

SYFTET: Syftet med denna uppsats är att undersöka högstadieelevers föreställningar om hälsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frågeformuleringar:Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hälsoperspektiv?Vad är det som gör att eleverna mår bra i skolan/Vad upplever eleverna själva som viktiga hälsobestämmande faktorer?Hur ser nuläget ut och hur skulle ett önskat läge kunna se ut?METOD: I denna undersökning har vi använt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vårt syfte med hjälp av den fenomenologiska ansatsen som har åskådliggjort elevernas egna föreställningar kring hälsofenomen i skolmiljön. Tjugotvå högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper.

Ett examensarbete bestående av utformningen av en låg- och mellanstadieskola på en tomt i Arninge, Täby. Projektet är realistiskt, här skall det byggas en skola och jag har utgått från det program jag har fått av Täby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrån de behov som skapats av den moderna pedagogiken men också med utgångspunkt från mina egna minnen och känslor kring de första skolåren. Skolan är indelad i olika avdelningar som kan sättas samman två och två, vilket är anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som används av alla elever i skolan finns separat, av samma skäl.

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd på fritidshemmet.I studien har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med personal på fritidshem.Resultatet visar att personalen på fritidshemmet vill få en större kännedom om vilka barn som är i behov av särskilt stöd i skolan för att bättre kunna stödja dem på fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Syfte: Syftet med min studie var dels att få en ökad förståelse för kommunal fristående skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del från ett ledarperspektiv. Mina frågeställningar blev därför: Varför väljer skolledare att driva en kommunal fristående skola, vilka förutsättningar har skolan fått och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag använde utgick från fristående skolors framväxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristående skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin säger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie på Sveriges första kommunala fristående skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter från tre observationer som genomförts genom åren och en intervju med rektorn på skolan.

Den här uppsatsen handlar om män som är i en något ovanlig sits. De är nämligen i underläge numerärt och har dessutom i allt fler fall inte särskilt mycket makt. I en skola där merparten av arbetskamraterna är kvinnor och chefen dessutom är kvinna är det rent logiskt sett inte så lätt att vara "mannen i huset" på det sätt man brukar mena med detta talesätt. Hur klarar männen det?.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Skolan, med skolmaten som instrument, har en enastående möjlighet att i positiv riktning främja goda matvanor hos eleverna. De ansvariga för skolmaten i kommunen bör därför arbeta aktivt med de råd och rekommendationer som finns för bra mat i skolan. Syftet med studien är att belysa vilken syn de ansvariga för skollunchen i en kommun har på råden ?Bra mat i skolan? och hur de följs. Fokus ligger på skolmåltidens betydelse, vilka styrdokument som finns och hur de följs, den pedagogiska måltiden samt matsalsmiljön.

Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats.

Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på.

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati använts och tolkats idag men också historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar på frågor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakåt i tiden också hur den demokratiska fostran väntats gå till samt vad i samhället som påverkat demokratisträvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara på frågorna har en dokumentstudie gjorts, där styrdokument för skolan från slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gåtts igenom. Med hjälp av denna senare litteratur har en allmän historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar två dimensioner av begreppet nämligen form-funktion och kollektiv-individ.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av lärares och elevers förhållningssätt till användningen av film i skolsammanhang. Texten är gjord av blivande lärare för (blivande) lärare. Därför utgår studien från en pedagogisk syn som baserar sig på konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter på två gymnasieskolor intervjuades ? sex lärare och sex elever.

Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett på en kommunal skola i en mellanstor skånsk kommun. Biträdande rektor samt två lärare på skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever från skolår 3 och skolår 6 har medverkat genom att delta i enkätundersökning. Av dessa medverkade fyra elever från respektive skolår även som intervjupersoner. De frågor som vi sökt svar på i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing är: - Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning? - Går det att utläsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna? - Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning? - Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att främja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning? Genom vår undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstå elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda på detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, där jag har tillämpat en hermeneutisk ansats. För att fånga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat på eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio år.

Vårt syfte med detta arbete är att synliggöra vilka konflikthanteringsmetoder sex pedagoger på skolor i en mellanstor kommun i sydöstra Sverige säger sig arbeta med. Pedagogerna är verksamma inom årskurs 1-3 samt fritidshemmet. Syftet är också att redogöra för pedagogernas erfarenheter och åsikter om den konflikthanteringsmetod som möjligtvis används. Vi vill även synliggöra vilka faktorer som kan bidra till konflikter i skolan. De forskningsfrågor vi arbetar utefter är: Vilka konflikthanteringsmetoder används? Upplever pedagogerna att arbetet ger resultat? Vilka slags konflikter upplever pedagogerna finns mellan elev/elev och elev/pedagog i skolan?Arbetet ger en översikt av hur konflikthantering kan se ut i skolan, vilka faktorer som kan påverka konflikter och dess uppkomst samt hur man som pedagog arbetar med konflikthantering i skolan.