Min uppsats Àr en textanalytisk studie som undersöker och vÀrderar de ansprÄk pÄ det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hÀlft och i dokument som formulerats av aktörer pÄ fÀltet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte Àr att ta fram och pröva begrepp med vars hjÀlp man kan undersöka och kvalificera en lÀrarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lÀrarutbildning. Jag anvÀnder mig av Bourdieus fÀltbegrepp. Det Àr min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fÀlt under 90-talet. De tvÄ aktörer pÄ fÀltet som jag sÀrskilt fokuserar Àr Statens KulturrÄd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lÀrande.

HÀlsa och idrott Àr idag mer eller mindre en del av alla svenskars vardag vilket sÀtter pressaktörer pÄ marknaden. Ett brett utbud och bra service förvÀntas oavsett vilken anlÀggning sombesöks vilket stÀller mycket höga krav pÄ bÄde anlÀggningar och aktörer. I mÄnga fall saknarkommuner resurser för att prioritera frÄgan och en lösning pÄ problemet kan vara offentligprivatsamverkan (OPS) dÀr en kommun ingÄr en samverkan med en privat aktör. DÄ det vidstudiens början saknades forskning kring hur identiteter kan samsas inom ett varumÀrkeÀmnar denna studie att undersöka hur tvÄ parter som ingÄtt OPS kan kommunicera sinidentitet pÄ ett enhetligt vis för att skapa ett enat uttryck.DÄ studien syftar till att undersöka tvÄ parter som ska rymmas inom ett varumÀrkeundersöktes teorier kring vad som ligger till grund för en stark identitet och image och hurobalans mellan flera identiteter kan upptÀckas och ÄtgÀrdas. DÄ en kvalitativ studie med enblandad metod av fallstudie och tvÀrsnittsstudie utfördes har datainsamling skett genomkvalitativa intervjuer, en kvalitativ enkÀt samt genom att studera upphandlingsdokument.Studieobjektet Arena Grosvad valdes för fallstudien eftersom det ansÄgs vara ett lÀmpligtstudieobjekt dÄ det Àr en idrottsanlÀggning som Àgs av en kommun men drivs av en privataktör genom OPS.

Information Àr en oumbÀrlig tillgÄng i all affÀrsverksamhet och Àr ofta nyckeln till organisationers tillvÀxt och framgÄng. Korrekt information vid rÀtt tidpunkt kan betyda skillnaden mellan vinst och förlust, framgÄng eller misslyckande. Eftersom affÀrsvÀrlden idag Àr integrerad och dÀrigenom sÄrbar Àr det viktigt att verksamheter skyddar sig mot angrepp. InformationssÀkerhet identifierar och skyddar organisationens tillgÄngar samtidigt som verksamhetens utveckling och fortlevnad sÀkerstÀlls. För att visa kunder och övriga intressenter att informationssÀkerhetsarbetet har en central del i organisationen kan ett ledningssystem för informationssÀkerhet implementeras och certifieras.

ProblemomrÄde: En ny lÀroplan, LgrsÀ11 (Skoverket, 2011a) för grundsÀrskolans inriktning trÀningsskola togs i bruk 1 juli, 2011. I och med denna ska eleverna i trÀningsskolan för första gÄngen kunskapsbedömas. I samtal med en rektor pÄ en trÀningsskola vÀcks vÄrt intresse eftersom rektorns syn pÄ kunskap och lÀroplanens begrepp om detsamma verkar skilja sig Ät. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogerna i trÀningsskolan ser pÄ kunskap i sin verksamhet och hur de tycker att den stÀmmer överens med vad lÀroplanen menar att kunskap Àr. Vidare syftar den till att undersöka förutsÀttningarna för att kunna göra en adekvat bedömning utifrÄn lÀroplanen och vilka verktyg pedagogerna har fÄtt för att kunna utföra sitt uppdrag. Teoretisk ram: Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella teori som betonar vikten av lÀrande och utveckling genom samspel.

SmÄföretagen har stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling och vÀlfÀrd. De utgör en viktig del i nÀringslivets mÄngfald, i innovationsutvecklingen och för sysselsÀttningen i samhÀllet. SmÄföretagare upplever dock en hel del problem och utmaningar relaterade till ledarskapet, dÄ de bÄde ska klara av det omfattande dagliga arbetet och företagets lÄngsiktiga planering. Detta kan inverka negativt pÄ den fortsatta samhÀllsutvecklingen. För att finna eventuella lösningar pÄ denna problematik har författarna till denna studie valt att studera ett relativt nytt forskningsfÀlt inom ledarskapsforskning som lyfter fram det vÀxande antal organisationer dÀr ledarskapet delas mellan tvÄ eller flera personer.

SmÄföretagen har stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling och vÀlfÀrd. De utgör en viktig del i nÀringslivets mÄngfald, i innovationsutvecklingen och för sysselsÀttningen i samhÀllet. SmÄföretagare upplever dock en hel del problem och utmaningar relaterade till ledarskapet, dÄ de bÄde ska klara av det omfattande dagliga arbetet och företagets lÄngsiktiga planering. Detta kan inverka negativt pÄ den fortsatta samhÀllsutvecklingen. För att finna eventuella lösningar pÄ denna problematik har författarna till denna studie valt att studera ett relativt nytt forskningsfÀlt inom ledarskapsforskning som lyfter fram det vÀxande antal organisationer dÀr ledarskapet delas mellan tvÄ eller flera personer.

Vi vill genom denna studie belysa nÄgra specialpedagogers handledning. Vi har trÀffat respondenterna och detta Àr deras skildring av sin handledning. UtifrÄn vad de sÀger har vi försiktigt tolkat det de sagt för att fÄ en bild av den handledning de bedriver. VÄrt huvudsyfte var att beskriva och kartlÀgga vilken handledning specialpedagoger genomför i förskola och skola. De frÄgestÀllningar vi fokuserat pÄ Àr vilka typer av handledning anvÀnder specialpedagogerna. Vilka modeller och metoder de förlitar sig pÄ.

Studien visar pÄ hur informell kunskap blir synliggjord genom anvÀndandet av validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhÀllsutveckling stÀlls det höga krav pÄ moderna, flexibla metoder för det livslÄnga, livsvida lÀrandet. Detta krÀver att utbildningsanordnare Àr uppdaterade och förÀndringsbenÀgna i sitt ledarskap. Det Àr ocksÄ viktigt att lyfta blicken och informera sig om vad som hÀnder och sker i vÀrlden. För att kunna uppfylla dessa krav har det krÀvt förÀndringar i nationella styrdokument.

Studien syftar till att kartlÀgga ledarnas pÄverkan pÄ medarbetarnas upplevelse av motivation och arbetstillfredsstÀllelse i en lokal organisatorisk integrationsprocess. Eftersom fallorganisationen, Air France KLM, befinner sig i Sverige, men samtidigt pÄverkas av sina tvÄ huvudkontor i Frankrike respektive i Holland, utsÀtts organisation-en för institutionell dualitet, vilken pÄverkar den lokala kontexten. ForskningsfrÄgan fokuserade pÄ hur lokala integrationsprocesser och hur dess ledarskapsstrukturer pÄver-kar medarbetarnas motivation. Det vill sÀga: Hur kan de lokala ledarna pÄverka medar-betarens upplevelse av motivation i en lokal kontext i ett multinationellt företag?UtifrÄn denna problematik kan det vara av intresse att försöka koppla ihop den traditionella forskningen om motivation med det nya samhÀllets globala förutsÀttningar.

Studien visar pÄ hur informell kunskap blir synliggjord genom anvÀndandet av validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhÀllsutveckling stÀlls det höga krav pÄ moderna, flexibla metoder för det livslÄnga, livsvida lÀrandet. Detta krÀver att utbildningsanordnare Àr uppdaterade och förÀndringsbenÀgna i sitt ledarskap. Det Àr ocksÄ viktigt att lyfta blicken och informera sig om vad som hÀnder och sker i vÀrlden. För att kunna uppfylla dessa krav har det krÀvt förÀndringar i nationella styrdokument.

Trots att anlÀggningsprojekt har bedrivits under lÄng tid och att ett flertal studier utförts inom omrÄdet, Àr det Àn idag vanligt förekommande att projekt av denna typ misslyckas. Studier tyder pÄ att bakomliggande orsaker kan vara att anlÀggningsprojekt involverar flera aktörer och kompetenser som ska samverka, Àr svÄra att standardisera, har strikta tidsramar samt rymmer en stor osÀkerhet i planeringen av dess budget och genomförande. Mineralkoncernen LKAB har en lÄng erfarenhet av att arbeta i projekt och bedriver tvÄ av Sveriges i dagslÀget största anlÀggningsprojekt. Ett av dessa Àr Kiruna Under Jord 1365 som avser byggnation av en ny huvudnivÄ i berget Kiirunavaara. Projektet Àr budgeterat för 12,4 miljarder kronor, involverar omkring 500 personer och berÀknas pÄgÄ i tio Är.

ProblemstÀllning: Low tech-komponenter anses enligt teoretiska rekommendationer ofta som icke kritiska. Dock har de egenskaper som en gÄng ansÄgs synnerligen low tech förmodligen förÀndrats och blivit mer komplexa i takt med att underliggande krav inom high tech-miljöer har ökat. Det Àr befogat att diskutera och kanske omdefiniera de eventuellt senare omprioriterade komponenterna, vilka i aggregerad form representerar en produkt pÄ systemnivÄ. Hur borde processen för den eventuella omprioriteringen genomföras och vilka krav kommer att pÄverka företaget? Den ökade komplexiteten kring produktegenskaperna kan ocksÄ innebÀra att leverantörer försöker bli unika, vilket implicit pÄverkar Sony Ericsson.

Stora företag tenderar i allt större utstrÀckning att decentralisera för att organisationen skall bli mer flexibel. I en decentraliserad organisation kan affÀrsenheter med hjÀlp av den detaljerade kunskapen om de lokala marknaderna finjustera företagsstrategin till den lokala miljön. Strategisk ekonomistyrning behövs för att ett företag skall kunna ha möjlighet att styra en strategi i en önskvÀrd riktning. En balanserad strategisk ekonomistyrning Àr önskvÀrd om ett företag vill uppnÄ tillvÀxt och vinst samtidigt. Uppsatsen handlar om Connex affÀrsomrÄde norr och verksamheten i Norrbotten dÀr tre hierarkiska nivÄer finns representerade.

VÄrt samhÀlle utvecklas snabbt och blir i takt med utvecklingen allt mer komplext och sÄrbart, nya riskkÀllor har tillkommit och det Àr viktigt att rÀddningsarbetet vid en insats kommer igÄng snabbt och blir sÄ effektivt som möjligt. I 1 kap 3 § Lagen om Skydd mot Olyckor stÄr det att: ?RÀddningstjÀnsten skall planeras och organiseras sÄ att rÀddningsinsatserna kan pÄbörjas inom godtagbar tid och genomföras pÄ ett effektivt sÀtt?. Tornedalen i norra Sverige karakteriseras av glesbefolkade trakter och stora landytor vilket medför att avstÄnden mellan nÀrmaste rÀddningstjÀnst och olycksplats kan bli stora. Detta kan leda till att utgÄngen av hÀndelsen blir mindre lyckosam pÄ grund av lÄng tid innan rÀddningstjÀnsten anlÀnt.