Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda på vilka elever som lärare, och vissa politiker, ser som begåvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete består av en teoridel, där jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begåvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begåvade elever och elitskolor/elitklasser samt särskild undervisning i Sverige. Detta för att få en bild av hur vissa politiska partier ser på ämnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fått av min undersökning där jag intervjuat åtta grundskollärare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion där jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fått från den praktiska delen.

Syftet med denna undersökning är att mot bakgrund av en analys av befintlig forskning kring empowerment föra en kritisk diskussion med fokus på makt och människosyn. Litteraturstudie är vår valda metod, och utgångspunkten är en kritisk analys i granskningen av litteraturen. Vi har rekonstruerat tidigare forskning för att undersöka vilken syn som finns på empowerment som framförs i litteraturen. I litteraturgenomgången framkom att makt är en grundläggande beståndsdel i empowerment. Detta medförde att vi valde att hädanefter studera empowerment ur ett maktperspektiv.

Vi vet att fysik aktivitet har positiv effekt på vår hälsa. Idag finns det ett yrkes grupp som har kunskap att kunna hjälpa oss individer att må bra genom motion. Denna yrkesgrupp, de personliga tränarna, ska bland annat vägleda, inspirera och motivera oss individer i vår träning och fysiska utveckling. Enligt våra intervjuade personliga tränare har det blivit mer tillåtet för oss ?vanliga? människor att ha en personlig tränare, det är inte bara för stjärnor längre.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka fyra pedagogers tankar om högläsningsbokens betydelse i undervisningen. Hur väljer de bok, hur bearbetas eventuellt boken och vilket syfte har de med sin högläsning?Metod: Fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-4 har intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och bandspelare har använts som arbetsmetod. Intervjufrågorna som rör högläsning har delats in i dessa områden: valet av högläsningsbok, fördelarna med högläsning och hur boken bearbetas.Resultat: Undersökningen har visat att pedagogerna har ett syfte med sin högläsning.

Mobbning är ett stort problem inom skolan. Att aktivt arbeta mot mobbning är därför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan. Jag har valt att koncentrera mitt examensarbete på hur man kan arbeta för att förebygga mobbning ute i skolorna. I litteraturstudien tar jag upp olika sätt att arbeta mot mobbning i en klass eller på en skola. Det bästa sättet att motverka mobbning är att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen.

En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vårt bakgrundsavsnitt närmar vi oss en begreppsförklaring så väl som en spegling av det utomhuspedagogiska fältet. Detta görs ur ett historiskt såväl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:Vår studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som särskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi använder oss av kvalitativa intervjuer, på så vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vänt oss till åtta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och därmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi är intresserade utav.RESULTAT:Vårt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden ställer höga krav på pedagogen. Det egna engagemanget är nödvändigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik.

Den svenska hästboken för barn och ungdomar förändrades kraftigt i övergången mellan femtiotal och sextiotal. Den största förändringen var att den övergick från att vara pojkbok till att bli flickbok. Samtidigt började den distansiera sig från de översatta böckerna av framför allt anglosaxiskt ursprung genom att sträva mot en mycket hög grad av realism. Den här studien baserar sig på analyser av arton böcker skrivna av sex författare, med syfte att undersöka vilka förutsättningar de skildrade protagonisterna har för att ägna sig åt hästar och ridning, hur de får sin kunskap, och i vilken utsträckning de undervisande inslagen är inriktade på att lära ut saker till läsaren. Syftet har även varit att försöka spåra hur ridsportens omvandling från överklassysselsättning till folksport, samt barnbokstrender i stort, speglas i hästböckerna..

Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

I dagsläget läggs många skolor på landsbygden ner. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare på dessa skolor ser på framtiden för sin skola. I studien finns lärares reflektioner över hur det pedagogiska arbetet särskiljer sig på en landsbygdsskola. De reflekterar även över i vilken utsträckning åldersblandad undervisning kan vara en möjlighet för skolor att fortsätta bedriva verksamheten. Den största orsaken till att skolor läggs ner är att elevantalet har sjunkit och kommunerna behöver tänka ekonomiskt. Dessutom måste skollagen att ?utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet? (URL 6, 2008) uppfyllas oavsett om det är en stor eller liten skola.

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn på stress. Vad de tror orsakar stress, hur man känner sig och om man kan göra någonting åt det. Genom enkätundersökningar i en fyra, en sexa och en åtta har jag fått fram barnens tankar om stress. Jag har också läst mycket intressant litteratur inom området för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angående barn och stress. Litteraturen har jag också användt som grund till den empiriska studien.

Uppsatsen ämnar undersöka hur lärarstudenter upplever särbegåvade elevers situation i skolan, samt hur lärarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus på behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. Frågorna grundas i forskning som visar att särbegåvade barn och elever ofta kräver en delvis annorlunda pedagogik och särskild uppmärksamhet i skolan för att inte tappa sina förmågor eller sin lust att lära. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nästan 400 lärarstudenter bedömt åtta påståenden om särbegåvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lärarstudenterna till stor del är positivt inställda till särskilt stöd för särbegåvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krävs för att tillgodose de särbegåvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

Syftet med detta examensarbete äe att försöka ta reda på vad lärare har för uppfattning angående ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan påverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. Arbetet består av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien består av sex intervjuer med lärare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.I diskussionen jämförs svaren från de intervjuade lärarna med arbetets syfte och litteraturstudien. Resultatet visar att ledarskap innebär att vara tydlig, det ska inte finnas något tvivel om vem som är ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritär.

Syftet med denna uppsats är att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen med hjälp av queerpedagogiska teoretiska synteser. Resultaten från teoriutvecklingen är följande: - Queerteoretikern Butlers begrepp subversivitet kopplas till Piagets begreppspar ackommodation/assimilation. - Det queerteoretiska begreppet performativitet kopplas till Vygotskijs teori om språket som redskap för förändring, samt till hans teori om det kollektiva minnet. - De av Kumashiro sedan tidigare skapade fyra strategierna för förändring, inspirerade av Freires frigörande pedagogik samt poststrukturella teorier. Några slutsatser dras om hur en ny sex- och samlevnadsundervisning bör se ut.