Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan år 4-9 få fram ett antal tips på lektionsförslag i engelska, som går att genomföra vid ett lektionstillfälle och som innehåller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgången visar att det är viktigt att på alla sätt försöka motivera eleven att lära sig engelska och det genom attvariera undervisningen så mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tänkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast två aktiviteter med och i förslaget Tourist! räckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan således fungera som en idékälla, när man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

This is a thesis about an upper secondary  school library and its role as a pedagogkal resour­ce. My purpose has been to find out about the views and experiences of the staff at the school library and twelve teachers at the upper secondary school  conceming the school library as a pedagogical resource. Fourteen  qualitative interviews have been accomplished, twelve  with teachers and the rest with the staff of the school library. All the interviewees seem to think that their school library has an important function as a pedagogical resource and both the librarian and the teachers have given me some examples of occasions when the library has been used as a pedagogkal resource. This school library is mostly used as a complement to other pedagogical resources but for some longer projects with an investigative character it could sometimes be used as the main source according to the answers in these fourteen  interviews..

Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-undervisning dels är detlärare som valt att inte använda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-undervisningen.

Syftet med uppsatsen var att fördjupa min kunskap om suggestopedi för att se om den möjlihen har goda förslag på vad som skapar bra förutsättningar för lärande. Vidare vill jag undersöka om dessa tankar om suggestopedi som pedgogiskt förhållningssätt finns på skolor idag, och i så fall i vilken form, medveten, omedveten, som helhet eller i delar. Uppsatsen tar även upp elevernas verkliga upplevelse ställt mot lärarens förhållningssätt i klassrummet. I studiens inledning presenteras tidigare pedagogiska strömningar och dessa ställs i diskussionedelen brevid suggestopedin för att se vad som eventuellt är överfört mellan dem och för att se vad som kan vara unikt för suggestopedin. Studien är uppdelad med en teoretisk del och en empisrisk del.

This study concerns art education, and the importance of creativity in learning. The objective is to examine the use of art education in practice, and the school teacher?s position on this practice.The theoretical basis of the study is rooted in a socio-cultural perspective, and concerns the relationships between theoretical concepts as learning, knowledge and art education.The investigation is qualitative and the main research methods are participant observations and structured interviews.The group studied in this investigation consisted of five active educators, who work at different schools and make use of art-based methods in their daily work.My results show that teachers believe that art education can be used by schools as a gateway to the other subjects. Art is regarded as a form of understanding through which pupils explore their surroundings, challenge their ideas and build skills through interaction with others..

Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om frukost och skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska..

Since my experience is that teachers in singing hardly ever talk about when to sing a tone, I have chosen to examine this fact through interviews and earlier research in this matter. The interviewed singing teachers belong to different genres (classical music, pop/rock, jazz and folk music). I asked them to share their thoughts about the word timing, when it comes to music. I also wanted to know if they have any methods when it comes to teaching students to improve their timing. Further on, I have been discussing the results and the literature in order to make clear in what way singing teachers give priority to when a tone is being sung.

The purpose with this essay is to contribute with knowledge on how pedagogues in Swedish schools can prevent cultural clashes between themselves and their pupils and between pupils from different cultural backgrounds.The survey is done with qualitative interviews with three pedagogues.The result shows the importance that the pedagogues are positive to cultural meetings and that they acquire intercultural competence. The result also shows that the interviewed pedagogues acquired competences through direct meeting with students and their parents, courses, lectures and literature.The conclusion of this essay is that if pedagogues obtain more knowledge about their own and other`s culture, it would prevent cultural clashes in school.I believe that if the pedagogue teaches his/her students that there are different ways to think in the world, fewer cultural clashes would occur between the students.Key words: culture clash, education, communication.

Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom lagidrotten och på arbetsplatsen.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollärares syn på fostran och lärande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gått från rekommendationer till klart uppsatta mål att följa. Med större fokus på lärande för de små barnen än tidigare i historien började förskollärare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lärande går. En helhetssyn på omsorg, fostran och lärande ska prägla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lärande ska dokumenteras och den nya läroplanens pedagogiska mål ska nås genom gott samspel mellan vuxen och barn men också betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lära av varandra. Hur har förskollärarens arbete påverkats av styrdokumentets utformning från rådgivande till styrande mål? Går det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnå en förändring i verksamheten för att möta de nya kraven på pedagogiskt arbetsätt i förskolan?Intervju användes som datainsamlingsmetod.

Examensarbetet är en studie om inlärningsstilar där även en jämförelse görs med andra sätt att se på inlärningen. I min litteraturgenomgång går jag igenom hur man tidigare såg på inlärning och hur inlärningsstilar ser på inlärningen idag. Jag har valt att begränsa mig till att skriva om de främsta och mest betydande pedagogiska inriktningarna. I avsnittet om inlärningsstilar utgår jag från Dunn och Dunns inlärningsstilsmodell vilken anses vara den mest omfattande och bäst utforskade av alla modeller. Intervjuerna som genomförts tar i första hand upp lärarnas uppfattning om att arbeta med inlärningsstilar i skolan.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad vårdchefer har för inställning till utvecklingssamtal. För att besvara syftet formulerade jag fyra frågeställningar som har legat till grund för hela min undersökning. Frågeställningarna tar upp syftet med utvecklingssamtalet, vad cheferna anser om att använda sig av utvecklingssamtal, vad cheferna anser om att integrera lönesamtal i utvecklingssamtalet samt vilka orsaker som kan bidra till att man inte vill använda sig av utvecklingssamtal. För att besvara mitt syfte gjorde jag även en intervjuundersökning bland fem avdelningschefer på ett sjukhus. Resultatet visade att majoriteten av cheferna var positiva till användningen av utvecklingssamtal, en av cheferna ställde sig däremot negativ till samtalet då informanten bland annat menade att samtalet kan ersättas av den personliga kontakten med de anställda..

Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen Grupparbete i NO för att läraren ?måste? Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig.