Sök:

Sökresultat:

2181 Uppsatser om Entreprenöriell pedagogik - Sida 13 av 146

Vidareutveckling av mikrofonfÀste för hörselkÄpa

Temat för denna essÀ Àr bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lÀrarkollega. Texterna har anvÀnts som impulstexter för essÀn och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmÀnniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella vÀrldar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera. .

Totalintegrering av förskoleklass, skola och fritidshem: ett integreringarbete som omfattar sÄvÀl de olika professionerna som barn i olika Äldrar och de olika verksamheternas specifika pedagogik

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gÀller barnens lÀrandemiljö, i termer av: * Lust att lÀra * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lÀrandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika Äldrar (6-12 Är) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förÀndringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvÀrdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt förÀldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade pÄ att totalintegreringen givit positiva effekter pÄ barnens lÀrandemiljö vad avser lust att lÀra, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

Ett matkoncept utifrÄn fyra informanters upplevelser

PÄ uppdrag av ett företag i Stockholm Àr syftet för denna studie att undersöka hur nÄgra av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget Àr vidare att se hur konceptet har pÄverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förÀndrat deras kostvanor utifrÄn deras egna upplevelser..

En komparativ studie mellan tre matematiska lÀroböcker

Jeppsson, Ricardo & Karlsson, André (2010). En komparativ analys mellan tre matematiska lÀromedel. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Denna studie bygger pÄ en jÀmförelse mellan tre matematiska lÀromedel för Ärskurs ett; Lilla Mattestegen, Matte Mosaik och MÀsterkatten. Uppsatsens syfte Àr att försöka upptÀcka mönster mellan de tre olika lÀromedlen. De frÄgestÀllningar som arbetet bygger pÄ Àr bland annat försöka se vilka skillnader och likheter det kan finnas mellan tre olika lÀroböcker i matematik med utgÄngspunkt i innehÄll, text och bild.

FlersprÄkiga barns sprÄkutveckling: möjligheter och hinder i en Reggio Emilia-inspirerad förskola

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur arbetar pedagogerna pÄ en Reggio Emilia förskola med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska sprÄket hos flersprÄkiga barn? Teorin som jag har anvÀnt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken fÄr barnen rÀtt att anvÀnda sina ?hundra sprÄk?.

SÀrskolan - Inte sÄ speciell men sÀrskild

Vi har gjort en undersökning pÄ en sÀrskola i södra SkÄne, dÀr vi spenderade nÄgra dagar med att intervjua fem lÀrare och observera i verksamheten. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur de pÄ denna skola arbetar, samt se om undervisningen Àr speciell pÄ nÄgot sÀtt. Vi vill Àven ta reda pÄ om sÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker nÄgot samarbete mellan dessa skolformer. VÄra frÄgestÀllningar som vi utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur arbetar ett visst antal lÀrare pÄ en sÀrskola i södra SkÄne? Vilka Àr enligt dem de bÀsta tillvÀgagÄngssÀtten för att stimulera eleverna? Vad Àr speciellt med pedagogiken i sÀrskolan? Skiljer sig undervisningen pÄ nÄgot sÀtt i jÀmförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vÄrt resultat Àr att denna sÀrskola arbetar vÀldigt traditionellt men har ÀndÄ en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen ÀndÄ individualiseras efter varje individ.

?...och den ena Àr rÀtt berömd? En kvalitativ studie om kategoriseringar och makt i sex- och samlevnadsundervisning inom projektet Unga möter unga.

Uppsatsens syfte Àr att göra en intersektionell och normkritisk undersökning av sex- och samlevnadsundervisning inom projektet Unga möter unga. FrÄgestÀllningarna har handlat om hur kategoriseringar kan skapas inom projektet och hur dessa kan förstÄs utifrÄn skillnadsskapande och maktstrukturer, samt hur socionomstudenterna upplevt projektet med tonvikt pÄ kategoriseringar och dess konsekvenser. Undersökningen har utförts genom att granska det metodmaterial som anvÀnds i Unga möter unga, samt genom kvalitativa intervjuer med socionomstudenter som deltagit i projektet. Materialet har analyserats med hjÀlp av intersektionella och socialkonstruktionistiska perspektiv samt normkritisk pedagogik. I vÄrt resultat och analys har vi sett att det i projektet sker ett skillnadsskapande genom hur kategorierna klass, kön, sexualitet och etnicitet framstÀlls, dÀr maktstrukturer (re)produceras genom ett upprÀtthÄllande mellan normen och den avvikande.

LÀroböcker i bildÀmnet : Fem bildlÀrares uppfattningar om lÀroböcker

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur bildlÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder sig av lÀroböcker för att förankra teoretiska och praktiska arbetsmoment och hur de anser att detta pÄverkar elevernas lÀrande i bildÀmnet. Detta har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer utifrÄn en kunskapsteoretisk stÄndpunkt dÀr tyngden har legat pÄ att fÄ en förstÄelse av hur bildlÀrarna upplever sin sociala verklighet. Resultatet av den hÀr undersökningen visar att bildlÀrarna anvÀnde sig av lÀroböcker men oftast efter att först ha bearbetat innehÄllet. Anledningen var för att lÀroböckerna i sin helhet inte ansÄgs kommunicera sitt innehÄll vÀl samt för att lÀroböckerna ansÄgs hÀmma eleverna av olika anledningar. LÀrarna valde sjÀlva ut vilka lÀromedel de skulle anvÀnda och kunskapsresultaten ansÄgs bli bÀst om de varvade teori och praktik Àven under de teoretiska momenten.

Orden "dagis" och "förskola" i 1968 Ärs Barnstugeutredning : En textanalytisk studie om balanserandet mellan omsorg och pedagogik

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (?1968 Ärs Barnstugeutredning?). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names ?day care? (?dagis/daghem?) and ?kindergarten? (?lekskola?) with the name ?preschool? (?förskola?).

Sex och samlevnad för normala elever

Syftet med detta examensarbete Àr att normkritiskt granska ett av de vanligaste lÀromaterial som anvÀnds i sex- och samlevnadsundervisning pÄ högstadiet, Sex & sÄnt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhÄller sig till den mÄngfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger pÄ en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kÀrlek och sex. För att synliggöra hur normer och vÀrderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val anvÀnds analysredskap frÄn den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet frÄn den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, sprÄkhandlingar, satskonstruktioner och ordval pÄ olika sÀtt bidrar till att bÄde bryta och upprÀtthÄlla begrÀnsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien Àr att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhÄllningssÀtt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

Kulturspridning pÄ konstomrÄdet

AbstractINSTITUTION:Institutionen förpedagogik:Avdelningen förbild, musik och kulturpedagogikADRESS: VĂ€xjö Universitet351 95 VĂ€xjöTELEFON: 0470 ? 70 80 00HANDLEDARE: Margareta Wallin WictorinTITEL: Kulturspridning pĂ„ konstomrĂ„detSpreading culture within the sphere of artFÖRFATTARE: Johanna LiljaADRESS: Brunnsgatan 18A331 33 VĂ€rnamoTELEFON: 0370 ? 144 88TYP AV UPPSATS: C- uppsats, 60 poĂ€ngVENTILERINGSTERMIN: Ht 2005I uppsatsen diskuteras svensk kulturpolitik och kulturspridning geografiskt samt socialt utifrĂ„n Bourdieus teorier om mĂ€nniskans relationer till det kulturella omrĂ„det. Även det konstpedagogiska omrĂ„det behandlas, som hĂ€r utgĂ„r ifrĂ„n Anna ? Lena Lindbergs teori om konstpedagogens roll. Konstpedagogiken utgör en central del vid spridning av konst och kultur.

Arbetsledares upplevelse av stress

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förstÄelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers pÄverkan pÄ deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att fÄ fram fakta pÄ hur stress och stressorer pÄverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, anvÀndes för att ta reda pÄ hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer pÄverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists anstrÀngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan

ABSTRAKTChristina KilpelÀinen?Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan??To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school?Antal sidor: 42Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förstÄelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen pÄ ett individuellt sÀtt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett nÀrsynt barn med glasögon eller en hörselnedsÀttning med hörapparat. Jag vill ha svar pÄ vad neuropsykiatriska symtom innebÀr och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan.

Pedagogikens betydelse för elevers matematikinlÀrning i grundskolan : - Montessori jÀmfört med traditionell undervisning

Sammanfattning/ AbstractSyftet med det hÀr examensarbetet och undersökningen Àr att dels ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jÀmfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklÀrarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlÀrningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya lÀroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen Àr intervjuer med fyra matematiklÀrare pÄ de tvÄ deltagande skolorna. DÀrtill att göra observationer i tvÄ klasser pÄ vardera skolan.

Den kompetenta yrkesla?raren - hur yrkesla?rare pÄ Restaurang- och livsmedelsprogrammet ser pÄ yrkeskompetens

Anledningen till att jag valde att go?ra en studie om yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa la?rare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansa?g dessa yrkesla?rare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fo?rdelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer ja?mnt fo?rdelad? Syftet med denna studie var att underso?ka yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? sin yrkeskompetens. Anledningen till begra?nsningen att endast anva?nda mig av la?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror pa? att det a?r inom detta omra?de jag sja?lv a?r verksam, och da?rmed a?ven intresserad av.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->