Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mångkulturellt klassrum påverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet består av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lärare i grundskolans tidigare år, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgångs­punkten tas i John Deweys syn på kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element från interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet är väl förankrad hos lärarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus på erfaren­hetens dynamiska aspekt bättre överens­stämma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lärande för eleverna.

Sverige är ett mångkulturellt land och hur vi bemöter olika kulturer i skolans värld är av stor betydelse för hela samhället. Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur sex sfi-lärare arbetar för att främja inlärningsklimatet i det mångkulturella klassrummet. Syftet var också att undersöka hur dessa lärare ser på ämnet svenska som andraspråk som allmänt tenderar att värderas som ett lågstatusämne. För att få svar på dessa frågor utfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare på sfi. Deras tankar kring ämnet och kring sin undervisning har sedan ställts i relation till befintlig forskning inom interkulturell pedagogik.

The purpose of this study is through a teacher perspective gain insight to the knowledge former Sodertorn teacher students possess of intercultural pedagogy and if they use it at work. The studies main perspective is the intercultural perspective, which has been the study's lead perspective. This study also made use out of a sociocultural perspective as it fits with the intercultural perspective and puts its mark in the study.This study has used interviews for data collection. Five former Sodertorn teacher students were interviewed, the interview participants work as teachers. These five teachers? experiences and statements were the focus of this study, the teachers had to demonstrate their intercultural skills and how they use these skills in their classroom.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år ? En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektivSyftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen.Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län.

Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000).

SammanfattningMålet med det här arbetet är att analysera två pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, närmare bestämt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, när det gäller kunskapssyn och då framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).För att samla in data har jag använt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudie innebär att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jämför.När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och? hand på hand-metod?. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och Färdighetskunskap.

Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats. Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripande forskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende av härkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, så ställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningens traditionella innehåll kan utmanas och förändras.

I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsättningar det finns för elever med dyslexi att arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger arbetar ute på skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att få en djupare förståelse har vi tittat närmare på diagnosens betydelse, vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att underlätta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns någon förebyggande pedagogik mot specifika läs- och skrivsvårigheter. Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fått fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i två olika F-6 verksamheter belägna i Svedala kommun. Slutsatsen vi har dragit efter vår undersökning är att det idag finns stora möjligheter för elever att arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi ställer oss ändå något tveksamma inför detta.

Title: Violin technique in folk music education. The purpose of this research has been to examine how violin teachers who are folk musicians teach violin playing techniques. Through litterature studies and qualitative interviews I have studied the relationship between teaching methods regarding violin playing techniques of the two genres folk music and classical music and how the teachers in the study relate to this. Mywork shows that the teachers use a variety of methods and material from both genres which they have come in contact with through different parts of their education.Jag har undersökt hur fyra fiollärare inom genren folkmusik arbetar med fiolteknik med sina elever. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har jag undersökt relationen mellan undervisningstraditioner för teknikövning inom genrerna folkmusik och klassisk musik och hur lärarna förhåller sig till detta.

Syftet med undersökningen är att framhäva pedagogers perspektiv på för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till läsning. Metoden vi valt är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till läsning med hjälp av dator. Pedagogerna fick inte några frågor innan intervjutillfället. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv på läs- och skrivinlärningen, verksamma lärare som arbetar med pedagogiken samt hur användandet av tekniken i strategin fungerar.

Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av äldreomsorgen, statustrappan, immanent pedagogik samt skolverkets läroplan. Syftet var att undersöka elever på vård- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom äldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp där fyra elever från vård- och omsorgsprogrammets sista läsår utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, så som syfte, frågeställning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under två timmar där två fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan.

Detta arbete syftar till att ta reda på hur en 5:e klass uppfattar begreppet demokrati och hur den uppfattningen ändras under ett års tid. Förutom detta diskuteras hur läroplaner och kursplaner från 1969 och framåt tar upp begreppet demokrati..