Sök:

Sökresultat:

2216 Uppsatser om Enskilt vatten - Sida 48 av 148

Alkoholkonsumtion och episodiskt minne.Kan APOE genen vid olika konsumtionsnivåer ha betydelse?

I denna studie undersöktes om relationen mellan alkoholkonsumtion och episodiskt minne skiljer sig beroende på vilken allele av APOE genen en person har. Undersökningsdeltagarna delades upp i fyra grupper, medelålders män, medelålders kvinnor, äldre män och äldre kvinnor. Utbildningsnivå och ålder inom varje åldersgrupp användes som kovariat. APOE delades upp på ?4 bärare och icke bärare.

Tokig i skönlitteratur : en studie om vilka faktorer som påverkar användandet av skönlitteratur i skolan

Syftet med vår studie är att medvetandegöra och uppmärksamma betydelsen av olika faktorers påverkan när det gäller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. Vår frågeställning är; Vilka faktorer anser lärarna i vår undersökning påverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkäter till verksamma lärare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nå ut till ett större antal lärare och få ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av människors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod.

Nätdroger - Utmaningar för myndigheter, enskilt och inom ramen för samverkan

The aim of this study was to examine how the new established phenomenon of ?Internet drugs? causes challenges to organizations, both individually and in relation to collaboration. The study is based on qualitative semi-structured interviews with representatives from three organizations - one youth police unit, one medical addiction centre and four units working within social services. The theoretical approach that was used is theory about human service organizations, theory about collaboration and new institutional organizational theory. A conclusion is that the current drug classification is problematic and mainly challenging for the organizations that focus on prevention work and early interventions.

Identifierings- och igenkänningssystem för markförband, lösningen för att undvika vådabekämpning?

Syftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och begränsningar med olika tekniska system för att identifiera kontakter på stridsfältet, främst med avseende på att minska risken för vådabekämpningar. Uppsatsen skall också belysa om införande av tekniska system för identifiering av kontakter är den enskilt bästa metoden för att undvika vådabekämpningar. Syftet är att läsaren skall uppnå en förståelse för vad olika typer av system för identifiering kan bidra med för att minska risken för vådabekämpningar. Utöver detta belyses andra nackdelar och fördelar med de olika tekniska systemen förutom just inom området identifiering.Uppsatsen beskriver olika händelser där vådabekämpningar skett och kopplar dessa mot hur olika tekniska system eventuellt hade kunnat minska risken för att vådabekämpningen skulle ha skett. Uppsatsen beskriver också ett antal olika tekniska system för identifiering av kontakter på stridsfältet..

På första parkett : att uppmärksamma det moderna trägolvet

Arbetet har handlat om hur jag som designer kan skapa uppmärksamhet kring golvproducenten Kährs och deras produkter i framtiden. Företaget hade inte några önskemål eller ramar för projektet och jag valde då själv att ta fram en sittmöbel för offentlig miljö, med särskilt fokus på väntrum och hotellobbys. Observationer och intervjuer har utgjort arbetets bas. Jag har även studerat turism och svenskhet för att hitta en knytpunkt mellan företaget, de rumsliga kontexterna och projektets mål.Designprocessen har startats med ITK och idégenereringsmetoder. En skissprocess har sedan löpande genom hela arbetet styrt detta framåt. Efter analys av företaget och den research jag gjort skapade jag en möbel för kortvarigt sittande. Form och uttryck skissades fram utifrån målet att skapa uppmärksamhet kring företaget och deras produkter.Resultatet är en sittmöbel som kan användas enskilt, men är anpassad för att sammanfogas i ett modulsystem.

Granvirkes permeabilitet beroende av dess fysikaliska utformning och applicerat färgsystem

Densitetsmätningar och permeabilitetstest enligt EN 927-5 har utförts för att studera huruvida granvirkes fysikaliska egenskaper i kombination med applicerat färgsystem påverkar permeabiliteten. De egenskaper som studerats är frod- och senvuxenhet, splint- och kärnved samt densitet. Aktuella färgsystem som studerats är alkyd, akrylat och linolja, vilka jämförts med omålad referens. Studien påvisar inget samband mellan virkets densitet och permeabilitet, bestruket eller ej. Det som istället tycks påverka vattenabsorptionen är närvaro av splint-/kärnved samt frod-/senvuxenhet.

Hur ålder och osteoartrit påverkar aggrekanomsättningen i artikulära brosket hos häst

Hälta orsakat av osteoartrit (OA) är ett vanligt problem hos våra hästar. Vid OA ses broskdegeneration, benskleros, synovit och osteofyter. Nedbrytning av brosk ger ett försämrat brosk som är mer känsligt för belastning. Synovialleden är uppbyggd av många unika strukturer med specifika funktioner. Ledens huvudfunktioner är att möjliggöra rörlighet och att fördela det tryck som uppstår vid belastning. Ledkapseln omsluter hela leden och består av 2 lager, ett inre synovialmembran (ledhinna) och en yttre fibrös kapsel.

Kylvattenkemikalier i länsvattnet ifrån världshandelsflottan : En approximativ beräkningsmodell för årliga utsläpp av kylvattenkemikalier ifrån världshandelsflottan

Fartyg använder sig av stora dieselmotorer för framdrift och för att producera elektricitet ombord. Motorerna samt diverse kringsystem har behov av kylning och till detta används kemikaliebehandlat vatten i ett slutet kylsystem. Vid tömning och läckage från systemet tenderar det kemikaliebehandlade vattnet att hamna med länsvattnet. Länsvattnet genomgår en reningsprocess innan det pumpas överbord. Denna reningsprocess är inte utformad för att avskilja kemikalier och dessa tenderar att hamna i havet.

Stockholms parker : ideal i olika epoker

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Mikrobiologisk riskanalys för drickvattenrening vid Görvälnverket

Enligt dricksvattenföreskrifterna framtagna av Livsmedelsverket (SLVFS 2001:30), ska ett dricksvatten vara ?hälsosamt och rent? vilket avser att det är ?fritt från mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådana antal eller halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa?. WHO (2008) bedömer att den största hälsorisken kopplad till dricksvatten är sjukdomsutbrott orsakade av vattenburna patogener och har satt gränsvärdet på den årliga risken för sjukdom till 1/1000 personer. Det amerikanska naturvårdsverket (USEPA) har satt gränsvärdet för årlig infektion till 1/10 000.  Syftet med det här examensarbetet var att utföra en mikrobiologisk riskanalys för Norrvatten och dricksvattenproduktionen vid Görvälnverket vilka försörjer omkring en halv miljon personer i norra Stockholmsområdet med dricksvatten. Det innebar att studera kritiska punkter i reningsprocessen, undersöka hur känsligt Görvälnverket är mot en försämrad råvattenkvalité och vidare att utvärdera de riskanalysverktyg som använts i studien; MRA (Mikrobiologisk Riskanalys), ODP (Optimal Desinfektions Praxis) och Sea Track, framtagna av Svenskt vatten, Norsk Vann respektive SMHI.

Redovisning av immateriella tillgångar vid företagsförvärv enligt IFRS : resulterar förändringen i en mer rättvisande bild?

När en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att säkerställa ett brukligt djup för sjöfart. Då stora delar av muddermassorna ofta är förorenade av tungmetaller och miljögifter krävs särskilt omhändertagande av dessa. Traditionella omhändertagningsalternativ består av att deponera massorna på särskild avsedd plats på land eller tippa till havs, något som inte tillåts för förorenade sediment. En relativt ny metod är stabilisering/solidifiering (S/S) som innebär att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna användas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vägas mot varandra med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga aspekter.

Restprodukter i tätskikt för deponier med anrikningssand: Utvärdering av grönlutslam blandat med flygaska/anrikningssand

Gruvindustrin och pappersmassabruken frambringar årligen stora mängder restprodukter (Wik et al. 2003). Dessa restprodukter har genom tiderna enbart deponerats vilket kan leda till ansenliga miljöproblem, stora mängder föroreningar samlas på liten yta och kan vid lakning förorena omgivande miljö. Deponering av anrikningssand från gruvindustrin sker idag på två sätt; jordtäckning eller vattentäckning, vilket både kan vara dyrt och svårt att utföra. Den vanligaste metoden är vattentäckning.

Ullhandskrabban (Eriocheir sinensis)- En främmande art i svenska sjöar

SammanfattningRapporten beskriver hur ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) påverkar nya miljöer som den blir introducerad till. Ullhandskrabban har mycket lätt för att anpassa sig till nya miljöer vilket kan vara ett problem då den följer med fartygs barlastvatten till nya vatten och hamnar. Jag jämförde rapporter från olika delar i Europa och USA där ullhandskrabban har hittats. Rapporterna användes sedan som underlag för att jämföra med vad som skulle kunna ske i Sverige.Det troligaste ställe som ullhandskrabban skulle kunna reproducera sig på är i Skagerrak vid kustremsan utanför Göteborg. Enligt mina beräkningar skulle detta vara nästan omöjligt då temperaturen och salthalten är för låga på våren den tid då ullhandskrabbans larver skall utvecklas och nå metamorfos till juvenil krabba.Ullhandskrabban kommer ändå att finnas här i de svenska vattnen.

?Det skulle aldrig hända här? : En vinjettstudie om sex socialsekreterares handlande och beslutsfattande i situationer med hot och våld.

Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut.

Småskalig tappvarmvattenuppvärmning med värmepump : Metodval och kondensorutformning för laddning av en befintlig varmvattenberedare

För att minska energianvändningen i hushåll med direktverkande el, har en luftvärmepump för att värma tappvarmvatten utvecklats. På så vis väntas elförbrukningen och därmed kostnaden för att värma tappvarmvatten mer än halveras.Värmepumpen ska värma vattnet i den befintliga varmvattenberedaren och på så vis avlasta elpatronen från att värma vattnet för hushållets dagliga rutiner. Alternativ för hur varmvattenberedaren ska laddas har tagits fram och utifrån de fyra faktorerna:effektivitet, ekonomi, enkelhet och utrymme, har alternativen betygsatts. Den bästametod för att ladda varmvattenberedaren utses och har därefter dimensionerats.Resultatet visar att av de föreslagna metoderna är det bäst att suga kallt vatten från botten på varmvattenberedaren för att värmeväxla i kondensorn som är en spiralformad rör-i-rörvärmeväxlare med köldmediet i det inre av rören. Vattnet som värmts till 60°C pumpas tillbaka till varmvattenberedaren och in i dess topp för att få bra skiktning.

<- Föregående sida 48 Nästa sida ->