Dagens företag och organisationer måste ständigt förändra och förnya sig för att kunna överleva. Många av de studier som genomförts, visar att implementeringar av strategiska beslut i företag och organisationer ofta misslyckas och implementerings-arbetet beskrivs av många forskare som en konst snarare än en vetenskap. Förändringsarbetet och i synnerhet implementeringsfasen är det som fokuseras i detta arbete. Det finns många olika orsaker till varför implementeringsarbeten misslyckas, men genomgående så lyfts den interna kommunikationen fram som en ytterst kritisk faktor. Detta är orsaken till att vi på djupet studerat detta ämnesområde.

Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas.

Vår ambition med uppsatsen var att se om det finns ett orsakssamband mellan projekt InPUTs verksamhet och flyktingars förändrade levnadsvillkor efter ett permanent uppehållstillstånd (PUT). Uppsatsen är en kvalitativ studie kombinerad med kvantitativ statistik, under arbetet har vi triangulerat metoderna för att underlätta analysen. Vi har använt en frågeguide med några teman, och samlat in vårt material i en halvstrukturerad intervjuform. Vi har förutom nio flyktingar intervjuat fyra personal från projekt InPUT samt en personal från Rosengrenska Stiftelsen. Uppsatsens ska belysa vilka faktorer som på individ-, grupp-, och samhällsnivå påverkar flyktingars liv samt söka härleda om projekt InPUT är en av framgångsfaktorerna. I uppsatsen ämnar vi även undersöka vad mer som samverkar för att flyktingar skall få en bra tillvaro med goda levnadsvillkor i Sverige. För att kunna göra kopplingar till våra begrepp förändringsprocesser och levnadsvillkor har vi använt oss av teorier från socialt arbete med inriktning mot systemteori.

Föräldraskattningsformuläret The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III) är en modifierad form av MacArthur-Bates Communicative Development Inventorys tredje form (CDI-III), och har tagits fram som ett forskningsinstrument för undersökning av språkförmågan hos barn i åldersgruppen 2;6-4;0 år.Det är av stor betydelse att barn i riskzonen för att utveckla en språkstörning upptäcks i tid för att språket ska kunna stimuleras under gynnsamma utvecklingsfaser. Kliniskt verksamma personer har givit uttryck för ett behov av ett material som kan ge en överblick av ett barns språkförmåga inför vidare språkutredning. Behovet av ett sådant material bidrog till att validiteten hos SCDI-III behövde undersökas, vilket utgjorde grunden för föreliggande studie. Syftet var att validera det redan normerade föräldraskattningsformuläret SCDI-III med etablerade språktest för att undersöka om det kan användas för att identifiera barn som ligger i riskzonen för språkstörning.Fyrtioen barn (21 flickor och 20 pojkar) i åldersgruppen 3;0-3;11 med svenska som modersmål, och 41 vårdnadshavare deltog i studien. Barnens grammatiska förmågor undersöktes med valideringsinstrumenten SIT (Språkligt Impressivt Test) och Gramba (Grammatiktest för barn) och deras lexikala förmågor undersöktes med BNT (Boston Naming Test) och PPVT-III (Peabody Picture Vocabulary Test).

Det har blivit allt vanligare att företag inrättar belöningssystem. Anledningen till att företag väljer att använda sig av dessa system är på grund av att konkurrensen blir allt hårdare. Det är det viktigt att försöka höja medarbetarnas motivation i arbetet, få personalen att vara mer lojal och viktiga nyckelpersoner att stanna kvar. Motivationen kan ses som en process och behandlar tre begrepp. Genom att använda belöningssystem kan motivationen för att uppnå företagets mål öka.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.MetodStudien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan.

I den här studien synliggörs lärares åsikter om huruvida en högre ämneskunskap påverkat deras sätt att undervisa inom de naturorienterande ämnena. Studien berör lärare från grundskolans årskurs 4-6. Fokus ligger på lärarnas förhållningssätt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvägagångssätt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frågeställningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju använts. Sex lärare som undervisar inom de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4-6 har valts ut.

Både nationella och internationella utvärderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i ämnet matematik dalar. Många elever uppfattar ämnet som svårt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta är enformiga och mestadels består av elevernas eget arbete läroböckerna. Denna studies syfte är att undersöka vad eleverna själva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssätt inom ämnet, samt hur de skulle vilja förbättra den matematikundervisning de får idag. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätstudie med 117 elever från årskurs sju och åtta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att många elever uppfattar matematiken som svår och det är inte ett av de ämnen eleverna tycker mest om i skolan.

I alla tider har man byggt modeller över saker som skall byggas för att på så sätt åskådliggöra det som skall skapas. Dessa modeller hjälper till att förstå och formulera problem och lösningar, hur sammanhangen är och vilka beståndsdelar som skall ingå. Beroende på vilken typ av produkt som skall konstrueras, kommer olika modeller att få olika betydelse. En utvecklare har ofta en inre bild, en mental modell, av vilken typ av system som skall utformas. Denna bild kan vara detaljerad eller bara en avlägsen idé.

SammanfattningDen här rapporten beskriver arbetet att ta fram försöksmaterial i form av 3D-modeller med tillhörande animationer till det Internetbaserade rådgivningsverktyget för läkemedelsprodukter AssistansPlus*. Utöver detta ger rapporten en inblick i hur framtagning av 3D-medierat material för Internet, inom området rådgivning och presentation, kan se ut generellt.Viktigt att tänka på vid arbetet med modeller och animationer till AssistansPlus är att de måste anpassas till W3D formatet, som 3D spelaren i verktyget är utvecklad i. De viktigaste var här att veta vad som följde med vid en export till formatet W3D (animerandet måste ske på ett relativt analogt sett, vissa bildformat för texturerna fungerar bättre än andra etc.). Rapporten innehåller en checklista som ska fungera som en guide vid framtida framtagning av material till verktyget. Filstorlek är av stor vikt i arbete med 3D för Internet och var därför en viktig del också i uppdraget.Att begränsa filernas storlek genom att använda så få ytor som möjligt, genom att stiliseramodellerna och genom att göra texturer så bra som möjligt i förhållande till filstorleken, var viktiga delar arbetet.

Geparder minskar i antal och dödligheten hos ungarna är väldigt hög. Syftet med denna litteratursstudie är att ta reda på varför gepardungar dör och vad som är de största orsakerna. Geparder är utsatta för predatorer på två sätt; rovdjur kan stjäla deras byten eller döda geparder. Därför är studien främst inriktad på vilda geparder. Anatomin skiljer sig mellan geparder och andra kattdjur eftersom de är världens snabbaste landlevande däggdjur. De föder många ungar och har en hög reproduktionsförmåga.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål har utvecklats för att kunna säkra de hot som finns för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrågor i planeringsobjekt för att bidra till att på sikt uppnå dessa miljömål. Idag finns kritik och problem gällande miljömålen då många mål anses vara svårtolkade och diffusa. Målen blir därför svåra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömålen inte finns reglerat idag finns en debatt gällande vilken status miljömålen har i dagens samhälle.

InledningEn välsmakande och hygieniskt säker mat är viktig för patientens medicinska behandling och välbefinnande. Det ligger i sakens natur att man som patient ofta är svag eller nedsatt och därmed extra känslig för infektioner. Livsmedelshygien är på ett sjukhus en fråga om patientsäkerhet med temperaturen som den enskilt viktigaste faktorn. Brickdukning har som system för att distribuera maten inom ett sjukhus många fördelar men en nackdel är svårigheten att upprätthålla rätt temperatur. Mätningar på det studerade sjukhuset visade stora variationer och betydande avvikelser från tillåtna temperaturer, varför ett förbättringsprojekt genomfördes för att förbättra och stabilisera temperaturerna.SyfteFörbättringsarbetet studerades med syfte att beskriva de fenomen som den involverade personalen upplevt vara betydelsefulla för förbättringsarbetets resultat och hur patienternas upplevelse av maten förändrades under tiden för förbättringsarbetet.

Rapporten handlar om att sätta upp en plan för implementering av ett mer strukturerat underhållsarbete på Valmet ABs gjuteri i Karlstad. Arbetet görs i kursen examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik på Karlstads universitet under våren 2014.Valmet har nyligen köpt upp gjuteriet på Lamberget i Karlstad. Där är det ett mycket eftersatt underhåll och finns i nuläget inte någon bra struktur på hur de arbetar med underhåll. Underhållsverksamheten är i behov av att systematiseras och integreras i Valmets övriga underhållsorganisation.Syftet med arbetet är således att utarbeta en plan för att strukturera underhållet på Valmets gjuteri i Karlstad.Arbetet är indelat i tre faser.- Nulägesanalys genom dels intervjuer av underhållspersonal samt kartläggning av utrustning- Skapa en målbild över hur man vill arbeta med underhåll, genom studiebesök hos andra liknande verksamheter, diskussioner med ledningen samt litteraturstudier.- Upprättande av plan för hur man ska ta sig dit. Vilka aktiviteter som skall utföras samt i vilken ordning, där bland annat lämpliga mätetal ska tas fram.Arbetet är baserat på metodiken TPM (total productive maintenance), det handlar dock inte om ett fullständigt införande av TPM utan begränsat till valda delar.Utifrån intervjuer med underhållspersonalen på gjuteriet samt observationsstudier och en kartläggning av maskinparken har en nulägesanalys gjorts.

Bakgrund: Förutsättningar förändras snabbt i dagens samhälle där utvecklingenav tjänstesektorn minskat betydelsen av det industriella samhälle som tjänat oss allaväl genom decennier. Detta ställer stora krav på redovisningens aktualitet och ökarbetydelsen av immateriella tillgångar eftersom den nya tidens företag i mindre utsträckninghar fysiska tillgångar för att ta position på konkurrensutsatta marknaderoch skapa värde för sina intressenter.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det historiska sambandet mellan omsättningoch tillgångar fortfarande är giltigt för företag som verkar i dagens klimatsamt i vilken utsträckning företag kan välja att finansiera sin verksamhet via den egnabalansräkningen eller genom resultaträkningen. Krävs det kapital i dagens samhälleför att ett företag skall kunna öka omsättningen?Avgränsningar: Uppsatsen omfattar 84 företag som varit noterade på OMX NasdaqStockholm Large Cap och Mid Cap samtliga år mellan 2006 och 2013 där sambandetmellan omsättning, tillgångar och kostnader observeras.Metod: För att besvara uppsatsens frågeställning om sambandet mellan omsättning,tillgångar och kostnader används ett kvantitativt förhållningssätt. Resultatetbaseras på regressionsanalys där definierade statistiska modeller bygger på tidigareakademisk forskning och kunskap.