Uppsatsen behandlar den framgångsrika affärsformen merchandising utifrån ett rättsligt perspektiv. Den för denna uppsats relevanta betydelsen av begreppet kan formuleras enligt följande; Merchandising är metoder för att åstadkomma försäljning och marknadsföring av artfrämmande produkter, genom att utnyttja det kommersiella värdet i en immateriell tillgång. Karakteriserande för merchandising är det sekundära utnyttjandet av den immateriella rättigheten, vilket innebär att merchandisingprodukten tillhör en annan varusfär än den som ursprungligen förknippats med det immateriellt skyddade objektet. Merchandising bygger på licensiering och affärsformen för med sig särskilda fördelar. För licensgivaren kan merchandising generera inkomster i form av försäljningsroyalties och samtidigt ge tillgång till en ny produktmarknad, till en relativt låg kostnad och risk.

Sammanfattning:Audionomyrket har utvecklats från ett assisterande till ett självständigt yrke. Framsteg inom forskning berörande audiologi ställer höga krav på audionomens kompetensutveckling. Internationellt har det undersökts hur kompetensutveckling kan förbättras, genom bildandet av frivilliga eller obligatoriska kompetensutvecklingsprogram, för att ge en säker patientvård och en tillfredsställande yrkesutveckling. I Sverige ansvarar varje audionom enskilt för sin kompetensutveckling. Det finns i dagsläget inga studier som undersöker svenska audionomers inställning till att införa liknande kompetensutvecklingsprogram som finns internationellt, vilket är motivet bakom studien.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förbättringar vid framtagning av arbetsmetoder för arbete på vattenkraftsmaskiner. Målet är att klarlägga hur leverantörer av elektromekanisk utrustning arbetar med projektgenomföring och ge rekommendationer hur dessa gynnas av förbättrade arbetsmetoder.Författaren har valt att undersöka följande frågeställningar under projektets genomförandesfas ute på anläggning:1. Vilka arbetsmetoder främjar ett framgångsrikt montagearbete på anläggning?2. Hur kan dessa arbetsmetoder stärka projektgenomföringen för leverantörsorganisationen som utför detta montagearbete?Den emperiska informationen har tagits fram med en kvalitativ metod som baserar sig på sex stycken semistrukturerade intervjuer med sex personer.

Politiker och tjänstemän, forskare, skolledare och lärare ? alla älskar grupparbeten och därmed kollektivt lärande. För den enskilde eleven blir det däremot problem när det som huvudsakligen ska bedömas är processen, eftersom betygen ska sättas individuellt och lärarens möjlighet att få insyn i processen är begränsad. Skillnaden mellan ett MVG och ett G i en kurs på 200 poäng är så mycket som 1,6 meritpoäng av slutbetygets maximala meritvärde på 20. Ett betyg i en enskild kurs kan alltså få stor betydelse för en elevs möjlighet att i framtiden kunna komma in på en populär eftergymnasial utbildning. Detta examensarbete har undersökt nya metoder för att bättre säkerställa en likvärdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten på Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevdes av eleverna jämfört med våra traditionella sätt att mäta kunskaper och prestationer.

Bakgrund: Testmaterialet Bedömning av Subtila Språkstörningar (BeSS) togs fram för att bedöma subtila språkliga svårigheter hos bland annat personer med neurodegenerativa sjukdomar. Testet har sedan använts bland annat i dyslexiutredningar då subtila språkliga svårigheter kan förekomma även vid dyslexi.  BeSS saknar dock referensmaterial för flera åldersgrupper vilket behövs för att logopeder ska kunna göra tillförlitliga bedömningar med materialet. Mål: Att låta gymnasieungdomar genomgå BeSS och sammanställa ett referensmaterial. Att se om det föreligger några prestationsskillnader mellan deltesten och könsskillnader. Metod: I studien deltog 28 gymnasieungdomar, 16 flickor och 12 pojkar, vilka testades enskilt med BeSS. Deltagarna fick inte ha några kända språkliga svårigheter eller läs-/skrivsvårigheter. Övriga krav var att deltagarna gått i svensk skolklass och fått svensk undervisning på svenska under minst 8 år. Resultat: Det totala medelvärdet för testgruppen (alla deltesten sammanräknade) var 172 poäng av 210 möjliga med standardavvikelsen 14,5.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter går till väga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhämtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvården i Västmanlands och Gävleborgs län. Resultatet visar att: det är få av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det är lättare att nå fram och få en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de är intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrån varje enskilt fall och hur många som är närvarande beror på vad som arbetsterapeuten vill informera om.

Uppsatsen handlar dels om hur det ser ut i dagens  klassrum och hur lärare upplever att de själva och eleverna påverkas av klassrummets fysiska miljö. Dels om hur lärares tankar och idéer gällande ett idealt klassrum. Syftet med studien var att jämföra det nuvarande klassrummet med lärares visioner av ett idealt klassrum utifrån ett didaktiskt perspektiv. I arbetet med insamling av data gjordes fyra kvalitativa intervjuer med lärare verksamma på mellanstadiet samt observationer av deras klassrum. Resultatet visade att  klassrummens planlösningar var slående lika.

Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik ? ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen ? ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen.För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2005 har redovisning av goodwill visat sig vara ett problematiskt område rörande redovisning av förvärv och nedskrivningar. Studier har visat kopplingar till att tillsynen har inverkan på nedskrivningar. Den svenska tillsynen som sköts av börserna har kritiserats av både börsens övervakningschef såväl som av Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Studier har visat att ett starkt tillsynsorgan bidrar till en jämnare tillämpning av IFRS.Syfte: Syftet med uppsatsen är att nå klarhet i hur den svenska redovisningstillsynen uppfattas av Large Cap-bolag i Sverige och hur tillsynen påverkar bolagens redovisning av goodwill.Avgränsningar: Studien har avgränsats till svenska börsnoterade bolag på Large Cap-listan som redovisar goodwill.Metod: Primärdatan är insamlad genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med alla respondenter förutom med en person som intervjuades via ett mejlformulär. Primärdatan har sedan indelats i kategorier och analyserats med hjälp av tidigare studier inom området.Resultat och slutsatser: Uppfattningen av redovisningstillsynen hos de tillfrågade respondenterna är att tillsynen är bristfällig i sättet granskningen utförs.

 Titel:                                   Rydaholmsmetoden ? förtjänster och kritiska punkter Engelsk titel :                     The Rydaholm Method ? benefits and critical points Författare:                         Anders Persson, Monica Aldrin Handledare:                      Christer Jacobson Antal sidor:                       58 Nyckelord:                         lästräning, motivation, ordavkodning,Rydaholmsmetoden, specialpedagogiskt perspektiv.Det här arbetet är en flermetodologisk studie med syfte att tydliggöra vilka förtjänster och kritiska punkter det pedagogiska arbetssättet Rydaholmsmetoden har. Arbetet innehåller två delstudier där den ena är intervjuer genomförda med pedagoger vilka i nuläget arbetar med metoden och den andra en intervention genomförd med fem elever i år två under fem veckors tid. Delstudiernas resultat redovisas var för sig. Metoden är framtagen av specialläraren Carl-Erik Pettersson som också har sammanställt det färdigproducerade arbetsmaterialet. Målet med Rydaholmsmetoden är att utveckla den del av läsningen som handlar om avkodning av skriven text.

Inom bedömningen av skadeståndsansvar för bolagsledningen och aktieägare enligt 29:1 och 29:3 Aktiebolagslagen, genomförs en oaktsamhetsprövning. Utan oaktsamhet eller uppsåt kan inte ansvar göras gällande.Vad som utgör oaktsamhet saknar direkt definition i lag, utan har bedömts av domstolarna i varje enskilt fall. Då oaktsamhet liksom lagöverträdelser, och åsidosättande av uppdrag, väger tungt vid en ansvarsbedömning, behöver bolagsledningen utöver allmän kunskap om aktuella regler även veta vilken aktsamhet som krävs för att undvika ansvar.I Skatteförfarandelagen 59:12-14 finns liknande ansvarsbestämmelser. Bestämmelserna anger att en företrädare för bolaget kan bli personligt ansvarig för den juridiska personens skatter och avgifter. En ansvarsförutsättning är att det föreligger grov oaktsamhet.

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sådan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omständigheter som kännetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet är ett av de mest grundläggande begreppen inom mervärdesskatteområdet och mervärdesskattedirektivet. Begreppet är av väsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida någon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervärdesbeskattning. Definitionen återfinns i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sådan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Här inbegrips både gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken.

Distriktsjuksköterskan träffar kontinuerligt patienter som är intresserade avlivsstilförändringar för att må bättre och förebygga sjukdom. Genom ett hälsosamtal omlevnadsvanor till exempel tobaksrökning, fysisk inaktivitet, osunda matvanor och högalkoholkonsumtion utgår man från individens egen motivation till förändring för bättrehälsa. Metoden i samtalet kallas för motivational interviewing (MI). Tidigareforskningar visar att MI är en metod som motiverar patientens inre vilja till förändringoch är effektivare jämfört med traditionell rådgivning. Att kunna skapa en bra miljö ochrelation under samtalet och att ha förståelse om patientens egen hälsokännedom har storbetydelse för en effektiv livsstilsförändring.

Parodins tillåtlighet beror på hur den rättfärdigas, som självständigt verk eller som bearbetning med varierande förfoganderätt som följd. Rättfärdigandet är beroende av hur fritt parodin utformas i förhållande till sin förlaga vilket gör att tillåtligheten måste avgöras i varje enskilt fall. Till skillnad från idag när parodin anses tillåten enbart på den grund att det är en parodi bör utgångspunkten vara de hänsyn till helheten som vanligen tas vid en intrångsbedömning. De främsta skillnaderna i förhållande till den normala bedömningen bör vara en större tillåtlighet att använda utdrag ur förlagan och en starkare presumtion om parodiskaparens medvetenhet om att det kan röra sig om en intrångssituation.Det blir särskilt tydligt att parodiundantaget behöver regleras i lagstiftningen genom att Infosocdirektivets krav på att begränsa parodins inverkan på den ekonomiska rätten i förlagan inte har fått genomslag i domstolspraxis. Det här är tvärtom en aspekt som hittills utelämnas helt och hållet i svensk rätts syn på parodin.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tillvägagångssätt lärare använder sig av när de väljer ut böcker, varför de läser högt och vad eleverna tycker om deras val. För att undersöka detta intervjuades fyra lärare från två olika skolor samt tre elever från varje intervjuad lärares klass, sammanlagt tolv elever. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer. Dessa skedde enskilt med lärarna och i grupper om tre med eleverna. Resultatet som framkom i undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare låter sig inspireras av andra, t ex bibliotekarier, kollegor och egna barn, när de väljer högläsningsböcker.