Exporten har en betydande roll i dagens samhälle och verklig påverkan på landsbygden och dess framtida möjligheter till överlevnad i ett urbaniserande och teknikfokuserat Sverige. Det är dock inte helt enkelt som enskilt, mindre företag att exportera sina produkter. Detta arbete syftar till att lyfta fram framgångsfaktorer hos livsmedelsföretag som redan är väletablerade på den internationella marknaden och som under en tid har bedrivit en framgångsrik exportverksamhet. Det är en kvalitativ studie och det empiriska materialet är baserat på tre semistrukturerade telefonintervjuer med livsmedelsföretag från Halland och Skåne. Begreppen resurs, nisch och ??Dynamic capabilities?? samt ramverket VRIO har varit viktiga vid analysen.

Problem och syfte: Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen ICF bygger på ett helhetstänkande där människors hälsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslår en mall för kartläggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprättande av individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. Syftet med undersökningen är att utvärdera hur lärare upplever att mallen skapar förutsättningar för ett gemensamt språk.Metod: Undersökningen är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lärare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvärldsintervju.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Språket är en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielärare i en svensk kommun.Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare anser att språket är viktigt i matematikundervisningen. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilken betydelse de anser att det har.

Bakgrund: En rehabiliteringsplan bör vara enskilt anpassad efter individen och beskriver personens rehabilitering. Den ska innehålla mål, rehabiliteringsinsatser och uppföljning. Mottagningen för Neurorehab vid ett sjukhus i Norrbotten använder sig av rehabiliteringsplaner för att för att uppnå patientcentrerade mål. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilka upplevelser patienter har i samband med bedömning och upprättande av en rehabiliteringsplan samt tillämpning av den tre till sex månader efter utskrivning. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex deltagare som har fått en rehabiliteringsplan upprättad.

Demenssjukdomar drabbar i allt högre grad en åldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkar omvårdnaden. Syftet var att undersöka på vilket sätt olika typer av musik kan ha en positiv effekt på demenspatienter och därmed underlätta och förbättra omvårdnadsarbetet. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Som teoretisk referensram valdes Katie Erikssons omvårdnadsteori.

Småbolag är ofta beroende av att få externfinansiering för att överleva. Den enskilt viktigaste typen av finansiering är lån från bank. Innan en bank lånar ut pengar till bolagen sker en kreditbedömningen där bankerna tar hänsyn till flera olika informationstyper. Informationstyperna som kreditbedömare undersöker kan delas in i tre övergripande sorter. Redovisningsinformation, Information för marknadsbedömning och Information för personbedömning.

Syftet med studien är att analysera effekter av integration på prisskillnader inom mejerisektorn i Europeiska unionen (EU15 ). Studien syftar alltså till att klargöra huruvida antalet år som medlem i EU har påverkat prisutjämningsprocessen samt vilken effekt införandet av den gemensamma valutan, euro, har haft. Undersökningen sker utifrån prisdata på mejeriprodukterna; mjölk, smör, ost och ägg inhämtad från EIU. Priskvoten beräknas och jämförs mellan varje enskilt medlemsland i förhållande till EU12. Härutöver har en multipel regressionsanalys utförts i ekonometriprogrammet Eviews.

Problem och syfte: Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen ICF bygger på ett helhetstänkande där människors hälsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslår en mall för kartläggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprättande av individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. Syftet med undersökningen är att utvärdera hur lärare upplever att mallen skapar förutsättningar för ett gemensamt språk.Metod: Undersökningen är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lärare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvärldsintervju.

Art.39 är grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken säkerhetsrådet går från att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkställande organ. Konceptet ?threat to the peace? är det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framställa de centrala förutsättningarna för tillämpningen av art. 40-42, öppnar art.

Detta utveklingsarbete går ut på att genom den syntetiska läsinlärningsmetoden lära eleverna bokstäver med hjälp av den kinestetiska lärstilen.Arbetet utförs i en år 1 genom en försökslektion som innebär att jag som lärare lär ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi därefter tränar på genom olika moment, både enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet består av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn.Arbetet utvärderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan.Resultatet visar att alla eleverna lärt sig Z på olika sätt. Några elever har lärt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna.Min främsta slutsats är att alla elever lär sig läsa och skriva men på olika sätt. Därför gäller det som lärare att gå igenom bokstäverna från grunden och låta barnen arbeta på olika sätt, med alla sinnen och framförallt få se, höra, göra till varje bokstav..

Klimatförändring är en fråga som under senare år har fått mer och mer medial uppmärksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre än någonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer så fortsätter svenskarnas kollektiva klimatpåverkan ändå att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpåverkan och klimatanpassning framställs i två Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat på ett tvetydigt sätt där samhällets gemensamma påverkan verkar vara förenad med brist på enskilt ansvar. Individen är den aktör som oftast utpekas som förväntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte på något sätt krävs. De synsätt som präglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering där fortsatt konsumtionsökning, tillväxt och grön teknikutveckling förväntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förändringar behöver göras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om introduktionsersättning ger möjligheter till ökat självbestämmande och därmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänning-ar. Här redovisas även definitionen av vem som ses som en flykting och några korta bestånds-delar i Svensk flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism där vi urskiljer självbestämmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger på intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners flyktingverksamhet.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar med palliativ vård påverkas psykiskt av sitt arbete samt hur de hanterar detta.Frågeställningar - På vilket sätt påverkas de som arbetar med palliativ vård psykiskt av det dagliga mötet med döden? Vilken hjälp finns till de som arbetar med palliativ vård, och hur fungerar den idag? Vilken hjälp önskas av de som arbetar med palliativ vård?Metod - Studien bygger på fem intervjuer som genomförts med personer som arbetar med palliativ vård. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För att komplettera intervjumaterialet har även enkäter delats ut till personal på den palliativa avdelningen på berört sjukhus.Resultat - Studien visar att de som arbetar med palliativ vård påverkas både positivt och negativt av detta. Den mest givande hanteringsstrategin för att hantera negativ psykisk påverkan enligt undersökningsgruppen visade sig vara spontana samtal med kollegorna.

Familjeskogsbruket har sällan någon anledning att bekymra sig om grundläggande förändringar av verksamhetens inriktning.I ett slag har dock situationen förändrats för skogsägarna i de stormdrabbade områdena. Den uppkomna situationen gör att många olika beslut måste tas som kommer att forma skogsfastigheten i flera decennier. Det finns därför ett behov av att kunna styra skogsgårdens verksamhet så att varje enskilt beslut bildar ett enhetligt mönster mot ett gemensamt mål. Ett sätt att göra det på är att använda teorierna kring strategisk management och applicera dessa på familjeskogsbruken.Denna rapport har utgått från gängse metodik vid strategiframtagning och målsättningsarbete. Olika metoder och verktyg beskrivs till sitt innehåll och syfte.