Sökresultat:
3472 Uppsatser om Enskilda tillgćngar - Sida 6 av 232
Kvinnors upplevda trygghet vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats
Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.
Missnöjeshantering i svenska banker - En fallstudie av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB)
I denna uppsats undersöks hur anvÀndarna pÄ det virtuella nÀtverket facebook vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva samt vad som ger social status dÀrpÄ, och detta ur ett genusperspektiv. Facebook Àr ett socialt virtuellt nÀtverk som baserar dig pÄ relationer förankrade utanför internet, och har pÄ en mycket kort tid nÄtt en stor spridning. Facebook Àr dÀrför en social arena som möjliggör nya möjligheter men Àven begrÀsningar i presentationen av jaget. Uppsatsens resultat baseras pÄ en innehÄllsanalys av statusuppdateringar och bilder frÄn facebook, som analyserats utifrÄn relevant sociologisk teoribildning. De resultat som framkommit ur analysen tyder pÄ att den framstÀllning som görs av anvÀndarna pÄ facebook Àr en idealiserad och ytlig sÄdan, dÀr bÄda könen strÀvar efter att framstÄ som populÀra, framgÄngsrika och lyckade.
Om tiden rÀckte : 5 skolledares tankar om skolutveckling.
Mycket forskning tyder pÄ att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten pÄ skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmÄtt att tillfredsstÀlla det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebÀr i skolutvecklingsmÀssiga sammanhang. Mina intentioner med arbetet var att fÄ en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lÀrande förhÄllandena för pedagogerna ser ut. RÄder det ett fördelaktigt klimat för den lÀrande organisationen. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjun.Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara sÄ mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska..
De internationella musikbolagens redovisning av immateriella tillga?ngar : Vad kan de svenska bolagen tilla?mpa i jakten pa? ra?ttvisande bild?
Purpose:The purpose of this study is to describe and explain the international music company reports of its intangible assets to examine whether similar methods can be applied to the Swedish market.Method:The study was based on a qualitative and abductive research approach. Collected data is mainly from secondary sources in the form of auditor approved consolidated financial statements.Conclusion:The Swedish music companies activate their intangible assets only partially or not at all, despite the fact that assets in the form of music catalogs, rights, contracts and advances are those that generate revenue for the companies. The study has resulted in a description of how the companies are doing on an international level with the IASB and FASB's regulation. With this report, we have found flaws in the way the Swedish companies prepare their accounts according to the current regulations. In the analysis, these shortcomings are highlighted and to what extent these international standards can be applied in the Swedish companies to take a step towards a more accurate picture and a harmonized and comparable accounting..
TeckensprÄkiga barn - Faktorer som pÄverkar det enskilda barnets identitetsutveckling
Det finns ungefÀr 8 000 ? 10 000 teckensprÄkiga barndomsdöva i Sverige idag och det tillkommer ytterligare fler individer som har valt teckensprÄk som sitt första sprÄk. TeckensprÄket blev erkÀnt som dövas första sprÄk 1981 av Sveriges Riksdag och i samband med erkÀnnandet fick barn rÀtt att fÄ undervisning pÄ teckensprÄk. Svenska och internationella undersökningar har pÄvisat att bristfÀllig kommunikation mellan barn och förÀldrar och med den nÀrmaste omgivningen gör att barnet fÄr en dÄlig identitetsutveckling. Detta har i sin tur lett till att individer i vuxen Älder lidit av psykiska problem och i sociala relationer till andra.
Planering i förskolan : NÄgra förskollÀrares syn pÄ planeringsarbetet
Förskolans lÀroplan framhÄller att verksamheten ska planeras utifrÄn de mÄl som finns i lÀroplanen. Hur mÄlen bÀst arbetas mot Àr upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. DÀrför Àr syftet med vÄrt arbete att belysa nÄgra förskollÀrares förhÄllningssÀtt till planeringsarbete. Men Àven att uppmÀrksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och Ätta förskollÀrare har intervjuats pÄ fyra olika förskolor.VÄrt resultat visar att det vanligaste innehÄllet i förskollÀrarnas enskilda planering Àr arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. FörskollÀrarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre Àr till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.
Verbal sprÄkutveckling i förskolan : Vilken roll sprÄkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i tvÄ enskilda fall
Syftet med examensarbetet var att ta reda pÄ vilken roll sprÄkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i tvÄ enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor dÀr vi undersökte vilken förstÄelse av och syn pÄ barns verbala sprÄkutveckling tvÄ utvalda pedagoger har. PÄ vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga sprÄkutveckling och att de anser att sprÄket mÄste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras Àr att pedagogerna medvetet arbetar med sprÄkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan pÄ synen pÄ barns sprÄkutveckling..
Lidingös utveckling: frÄn jordbrukssamhÀlle till villastad
Lidingö kommun ligger i Stockholms lÀn, 15 minuter frÄn Stockholm City och
en knapp km frÄn fastlandet. Lidingö har under ca 100 Är utvecklats frÄn
jordbrukssamhÀlle till en modern villastad. Detta har skett med stort
inflytande frÄn enskilda personer och skeenden. Tyngden i arbetet ligger pÄ
att förklara hur enskilda individer och skeenden kan skapa utveckling och
stark, framtida struktur. Tyngd ligger ocksÄ i att förklara dÄvarande
befolknings tankar, handlingar och viljor samt att koppla dessa med
utvecklingen och den nutida strukturen och uppbyggnaden.
En analys av ett diagnostiskt lÀs- och skrivprov (DLS) ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Studiens syfte Àr att undersöka om DLS (diagnostiskt lÀs- och skrivprov) fungerar som ett redskap för att undersöka elevgruppers och enskilda elevers kunskapsnivÄ i svenskÀmnet. Undersökningen har genomförts med en elevgrupp om 73 elever i skolÄr 7 varpÄ statistik gjorts pÄ deras resultat. Vidare har den genomförts genom att detaljgranska tre utvalda elevers resultat. Bland slutsatserna mÀrks att DLS fungerar vÀl för specialpedagogen i dennes handledande roll gentemot ÀmneslÀrarna och att det Àven Ätminstone vad gÀller rÀttstavning och ordförstÄelse fungerar i den utredande rollen genom att resultatet nogsamt kan analyseras och ge en bild av en elevs fÀrdigheter i svenskÀmnet. LÀsförstÄelsetestet kan enligt undersökningen översiktligt ge en bild av enskilda elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter men bör kompletteras för en djupare analys..
En studie av samrÄdsredogörelsen
Enligt Plan- och bygglagen Àr samrÄdet en obligatorisk del i en planprocess. Efter att ett samrÄd har hÄllits ska de inkomna synpunkterna sammanstÀllas i en samrÄdsredogörelse. SamrÄdsredogörelsen blir dÄ en del av planhandlingarna för det aktuella planomrÄdet. I det hÀr kandidatabetet granskas och undersöks hur en samrÄdsredogörelse skrivs. Det tar sin utgÄngspunkt i Plan- och bygglagen, i bÄde den nuvarande och i regeringens proposition till en ny Plan- och bygglag.
BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt
Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och
sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller
sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver
f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och
samh?llsniv?.
Styrelser och Kreativitet : En studie om styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen
Problemdiskussion: MÄngtalet forskare har argumenterat för behovet av kreativitet i dagens problematiska organisationsklimat och med detta som grund har forskningen om kreativitet fÄtt stor uppmÀrksamhet och utvecklats i nÀra alla tÀnkbara riktningar. Trots detta finns det ett omrÄde som fortfarande Àr mycket outforskat, nÀmligen det om kreativitet och styrelser. DÄ samband pÄvisats mellan styrelser och, de till kreativitet nÀra beslÀktade omrÄdena, innovation samt intraprenörskap uppskattar vi emellertid att styrelsen har en betydelsefull roll ocksÄ i skapandet av kreativitet.Syfte: VÄrt syfte Àr att skapa förstÄelse för styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen.Metod: Studien bygger pÄ en flerfallsdesign och Àr genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv forskningsansats. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktÀr.Slutsats: För bÄda fallföretag tolkar vi att styrelsen spelar en betydelsefull och frÀmjande roll i den kreativitetskapande processen i den enskilda organisationen. Den av styrelsens formulerade roller som Àr av störst vikt i denna process hör vidare till omrÄdet för strategi..
How To Play : En kvalitativ studie av gymnasieelevers anva?ndning av YouTube fo?r att la?ra sig spela gitarr
Studiens syfte Àr att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikÀmnet vid enskilda lektioner pÄ musik- och kulturskolan. För att nÄ syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare pÄ musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i nÄgon utstrÀckning.I resultatet framkommer det att lÀrarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikÀmnet pÄ enskilda lektioner. De menar att genom rytmikÀmnet kan hela mÀnniskan fÄbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lÀra sig t.ex. taktarter, svÄrlÀsta noterade rytmer, ackord och notvÀrden.
Internhyressystemet i Lunds kommun - en studie av hur olika styrverktyg samverkar för att öka kommunnyttan
Syftet Àr att utreda hur internhyressystemets enskilda styrverktyg samverkar och om de tillsammans uppnÄr mÄlsÀttningen att öka affÀrsmÀssigheten och kostnadseffektiviteten ur ett kommunperspektiv. Uppsatsen Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie av Lunds kommun. Detta tillvÀgagÄngssÀtt har vi valt för att kunna göra en djupgÄende analys av den specifika situationen vi studerar. UtgÄngspunkten Àr deduktiv dÄ vi utifrÄn tidigare teoretiska kunskaper har valt att studera den aktuella problematiken, men inslag av induktiva angreppssÀtt finns i uppsatsen. För att uppnÄ affÀrsmÀssighet och kostnadseffektivitet Àr det viktigt att de enskilda styrverktygen utformas sÄ att de samverkar med varandra pÄ ett sÀtt som stödjer de övergripande syftena med internhyressystemet..
Utvecklingssamtalet i förskolan : en intervjustudie om innehÄll, planering och vÀrdering
Enligt Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte vÀrderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ÀndÄ vÀrderingar och kontroller pÄ barnet som individ. I förskolan uppmÀrksammas vÀrderingsdilemmat frÀmst inför utvecklingssamtalen. För att inte vÀrdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i Àmnet som kan stÀrka oss och andra förskollÀrare i yrkesrollen. Vi har valt att göra en deskriptiv studie med Ätta intervjuade förskollÀrare dÀr vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera deras syn pÄ, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska ocksÄ studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte vÀrdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet. Resultaten som framkommit Àr olika syn pÄ syftet med utvecklingssamtalet och dÀrmed olika syn pÄ vilket tidsperspektiv som frÀmst ska belysas pÄ samtalet. Studiens resultat visar ocksÄ att förskollÀrarna blandar nya och gamla synsÀtt pÄ barnet.