Denna uppsats behandlar vilken roll den teknologiska utvecklingen spelat för den ekonomiska tillväxten i Sverige under perioden 1970-1998. Uppsatsen använder Solows enkla tillväxtmodell med tillväxt i arbetskraften och den privata sektorns investeringar som förklarande variabler för att skatta Solowresidualen under perioden. I modellen antas denna representera den teknologiska utvecklingen. Solowresidualens medelvärde analyseras sedan utifrån makroekonomiska händelser under perioden. Medelvärdet används på grund av att ekonomisk tillväxt är ett långsiktigt fenomen och därför kan inte slutsatser dras från enskillda observationer.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stärkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lärandet. Studien fokuserar både lärares och elevers perspektiv genom följande tre frågeställningar: 1. Hur skapas förutsättningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.

Föreliggande rapport tar upp hur ackordslönesystemet har påverkat en mindre grupp yrkesverksamma personer i byggbranschen i Skellefteå. Det som har framkommit under rapporten är till stor del arbetsmiljöpåverkan av både tjänstemän och hantverkare. Ackordet skapar spänningar mellan dessa och hämmar samarbetsförmågan. Fokus ligger till stor del på individens enskilda lön och inte på projektets eller företagets bästa, vilket uppenbarligen är kortsiktig. Tjänstemännen verkar drabbas hårt av detta lönesystem som till viss del verkar kuva och förta dem på deras befogenheter och status, men även hantverkarna verkar tycka att pressen och stressen från deras kollegor skapar osämja på arbetsplatsen.

Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Den här uppsatsen syftar till att analysera personligt varumärkesbyggande på Facebok samt hur jaget kommodifieriats på Facebook. Jag använde mig av Goffmans teorier om självpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumärkesbyggande. Metoden jag använt för att samla in mitt material var kvalitativ då jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 män i åldrarna 22-26. Slutsatsen är att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig själva på Facebook och på så sätt sker personligt varumärkesbyggande.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.

Subjekt-objekt intervjun (SOI) syftar till att bedöma en individs nivå av mental komplexitet. Studier gällande SOIs psykometriska egenskaper är fåtaliga och i huvudsak gjorda i USA. Föreliggande studie syftade till att undersöka indikationer på inter- och intrabedömarreliabilitet samt begreppsvaliditet i en svensk kontext. SOI utfördes på 11 universitetsstudenter mellan 20-33 år. Utöver enskilda bedömningar gjordes två gemensamma för att analysera intrabedömarreliabilitet.

Vårt syfte var att undersöka hur gymnasielärare resonerar kring betygsättning av elever när de arbetar i grupp. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av åtta gymnasielärare. I förhållande till hur vår valda litteratur definierar grupparbete, anser vi att flertalet gymnasielärare hade kunskap om vad ett grupparbete innebär. Den största fördelen med grupparbete som nämndes av flertalet respondenter var att eleverna lär sig samarbeta samt att de lär sig av varandras kunskaper. Nackdelen de fann var främst att grupparbete ofta resulterar i att elever delar upp arbetet emellan sig så att det istället blir små individuella arbeten.

Inom ramen för ISAF genomförs nu en massiv utbildningsinsats i counterinsurgency, detta för att den nya strategin som tillämpas skall få stort genomslag. Den doktrin som används vid utbildning och vid genomförande är den amerikanska FM 3-24. Den bygger på flera andra doktriner, men är som egen helhet ny och relativt oprövad.Syftet med uppsatsen är att undersöka om faktorer i doktrinens operationslinjer bidrar till framgång. Detta görs genom att besvara frågan: I vilken utsträckning var det faktorer som framgår av FM 3-24 ?logiska operationslinjer? som gav framgång vid försvenskningen av Skånelandskapen?Designen för undersökningen är en fallstudie, där operationslinjerna i doktrinen har översatts och operationaliserats och sedan jämförts med ett urval av litteratur om försvenskningen av Skånelandskapen.Resultatet stödjer att utifrån detta enskilda fall leder användandet av FM 3-24 operationslinjer till ökad sannolikhet för framgång.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielärare och om den påverkas av lärarnas inställning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju gymnasielärare i svenska. Undersökningen visar att lärarna anser att grammatik är viktigt och intressant samt kan också konstatera att arbetssättet i grammatik varierar. En del väljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivträning, medan andra har enskilda grammatikmoment.

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar..

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar..

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lågstadiet. Hur lärare tillämpar sin undervisning med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och hur lärarna beskriver att de arbetar utifrån individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades på den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte även att det är svårt att individanpassa till 100 % på grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lärarna varierade undervisningen och lade mer fokus på de elever som hade svårt att uppnå målen.