Sökresultat:
3468 Uppsatser om Enskilda skogsägare - Sida 2 av 232
Riskredovisning omkring ekonomisk turbulens: Longitudinell studie av tre bolag inom skogs- och tillverkningsindustrin
Trenden Àr att det stÀlls högre krav pÄ börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom Ärsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett omrÄde som fÄtt större utrymme med Ären eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som sÄvÀl anvÀndare. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan efterstrÀva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan Ären 2006-2012. Ett aktörssynsÀtt antogs dÀr bolagens Ärsredovisning analyserades genom diskurs- och innehÄllsanalys.
MÀtning av kundnöjdhet hos privata skogsÀgare : en fallstudie hos SCA Skog JÀmtland
De senaste Ären har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt pÄ grund av ökad virkesefterfrÄgan frÄn de egna industrierna.
Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav pÄ 2.6 milj ha rÀcker till för försörjningen av industrierna har man anstÀllt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa rÄvara frÄn privata markÀgare. För att sÀtta fokus pÄ hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkÀtstudie pÄ detta. Studien Àr uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkÀtundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad pÄ enkÀten.
Marknadsföring av primÀrvÄrd - en realitet till följd av vÄrdvalsinförandet?
Vi vill med vÄr uppsats studera hur införandet av vÄrdval pÄverkar marknadsföringen inom primÀrvÄrden för bÄde landstingen och de enskilda vÄrdenheterna. VÄra resultat pekar pÄ att landstingen kan ses som informationsspridare, medan de enskilda vÄrdenheterna nu mÄste börja marknadsföra sig för att bli ett attraktivt alternativ pÄ marknaden. Specialisering, samt ett utvidgat tjÀnsteerbjudande, tror vi kan komma bli viktigt för de enskilda vÄrdenheterna vid ett vÄrdvalsinförande..
Jag trivs bÀst i öppna landskap? : Personlighetens samverkan med arbetstillfredsstÀllelse i enskilda kontor repektive kontorslandskap
Vilken kontorsutformning som ger störst arbetstillfredsstÀllelse har lÀnge varit av intresse inom miljöpsykologi. Med syfte att undersöka personlighetens samverkan med arbetstillfredsstÀllelse i enskilda kontor och kontorslandskap genomfördes en enkÀtundersökning. Denna genomfördes pÄ tvÄ olika kontor inom samma statliga myndighet, en med enskilda kontor (n=74) och en med kontorslandskap (n=52). Personlighet testades genom Big Five Inventory och arbetstillfredsstÀllelsen genom egenkonstruerade frÄgor. Fokus nÀr personlighet undersöktes var dimensionen utÄtriktning. Sammanfattat visar resultatet pÄ en hög arbetstillfredsstÀllelse samt att trivseln var högre i enskilda kontor jÀmfört med kontorslandskap.
Moroten som försvann : EffektutvÀrdering av förÀndrat belöningssystem
Bakgrund: En viktig frÄga hos företag rör belöningssystem och hur dessa ska utformas, sÄvÀl hos chefer som hos anstÀllda. Belöningssystem inkluderar allt frÄn lön och bonus till kompetensutveckling. Belöningar finns för att motivera de anstÀllda, men Àr belöningar alltid bra? Det Àr inte bara förÀndringen av belöningssystem som kan leda till negativa reaktioner. En faktor kan vara att implementeringen i sig kan fÄ negativa konsekvenser. Syfte: Huvudsyftet med denna studie Àr att utvÀrdera det nya belöningssystemet och hur det har pÄverkat lastbilschaufförerna inom Södra Skogs Äkeri.
Samspelet mellan en ledares personliga varumÀrke och medarbetarnas syn pÄ organisationskulturen inom banksektorn
Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.
Föryngring med poppel och hybridasp pÄ skogs- och Äkermark
Föryngring med poppel och hybridasp Àr frÀmst förknippat med södra delarna av landet ochhar hittills skett i liten skala. Intresset för trÀdslagen ökade i samband med omstÀllning 90.Efter stormen Gudrun 2005 ökade den föryngrade arealen, förmodligen som en följd av attSkogsstyrelsen dÄ gav bidrag till Äterbeskogning. Det som skiljer poppel och hybridasp frÄnandra trÀdslag och det som gör dem mest intressant Àr deras höga produktionspotential.Kunskaperna om föryngring av trÀdslagen Àr ganska smÄ och en anledning till att trÀdslageninte nyttjas i större omfattning.Syftet med arbetet Àr att följa upp poppel- och hybridaspföryngringar, sammanstÀllaerfarenheter med föryngring av poppel och hybridasp pÄ skogs- och Äkermark samt att genomintervjuer klargöra skillnader mellan olika föryngringsstrategier och koppla dem till resultatenav mina egna inventeringar. Detta ska tillsammans ge en samlad bild av erfarenheterna avföryngring med poppel och hybridasp.Resultaten frÄn fÀltinventeringen visar pÄ liten skillnad i tillvÀxt mellan bestÄnd pÄ skogs- ochÄkermark. TillvÀxten för poppel var högre Àn för hybridasp bÄde i trÀdslagsrena bestÄnd- och iblandbestÄnd.
Att jobba i motvind? : Enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relationer
I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring Àmnet, samt att Àven synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ frÄn diskurserna. Detta har sÄledes utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjÀlp av metoden diskursanalys..
Finansiell Bootstrapping : en kvalitativ studie om entreprenörens möjlighet att kringgÄ extern finansiering
Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.
RÀttslig reglering av enskilda vÀgar med fokus pÄ kostnadsansvarets utformning och tillÀmpning
De enskilda vÀgarna utgör ungefÀr 75 % av alla vÀgar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanlÀggningarinnehÄller vÀgar. Drift och underhÄllskostnader för enskilda vÀgar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har andelstal i gemensamhetsanlÀggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfÀllighetsföreningarför vÀgÀndamÄl fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 dÀr tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts pÄ frÄgor som rör enskilda vÀgar och kostnader, ersÀttningarsamt Àndrade förhÄllanden för dessa. Ett antal samfÀllighetsföreningar för vÀgÀndamÄlhar undersökts och kontaktats för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmÀnhet anses som rÀttvist. I hÀlften av föreningarna hadeförutsÀttningarna Àndrats pÄ sÀtt som gjorde att andelstalen Àndrades.
Hur pÄverkar styrelsen och ersÀttningsutskottet nivÄn och strukturen pÄ VD:s ersÀttning? : En studie av svenska börsnoterade bolag
Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.
Kvalitet pÄ vÀgdata : inventering av skogsbilvÀgars standard samt jÀmförelser med lokal bedömning och SNVDB.
During 2006 SNVDB (the national road data base for forestry) is being introduced to Holmen Skog. This data base contains all information about Holmen Skogs road systems. The information will then be used in different kinds of optimisation models which only produce correct and reliable results if the input data are of the adequate quality.
Today there are reasons to believe that road data is of various qualities. The forest roads are often in a bad condition and have to be improved before a planned harvest. The cost of maintenance and construction of new roads is a large part of the total harvesting cost.
Kunskapsspridning via intranÀt - en fallstudie av SEB Enskilda Banken
Företag har börjat inse att deras samlade kunskap blivit allt viktigare, vilket vÀcker ett intresse för att studera hur ett kunskapsintensivt företag utnyttjar sitt intranÀt för kunskapsspridning. För att belysa denna problemstÀllning utnyttjas SEB Enskilda Banken i Malmö som fall. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att utreda i vilken utstrÀckning SEB:s intranÀt pÄverkar spridningen av kunskap pÄ SEB Enskilda Banken i Malmö.I uppsatsen anvÀnds en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Undersökningen bestÄr av en fallstudie pÄ SEB Enskilda Banken i Malmö. Insamlingen av data har frÀmst skett genom personliga intervjuer med förvaltare och chefer inom enheten.
Föroreningen av Ăstersjöns vatten : Enskilda avlopp och Ă„tgĂ€rder för en lĂ„ngsiktig uthĂ„llig vattenanvĂ€ndning
I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nĂ€t. Hur enskilda avlopp Ă€r uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnĂ„ ett uthĂ„lligt samhĂ€lle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska strĂ€va efter en uthĂ„llig samhĂ€llsutveckling. En strĂ€van som kommuner som Söderköping har nĂ€r dom försöker fĂ„ mĂ€nniskor att byta till hĂ„llbara VA-system.Med dom hĂ€r funderingarna som bakgrund och ett antal frĂ„gestĂ€llningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som gĂ„r igenom Ăstersjöns problematik och Ă€ven relevant information om enskilda avlopp.
FörvÀntningar pÄ enskilda skogsÀgare : betrÀffande ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvarstagande
Skogsbruket i Sverige har under Ärhundraden varit en viktig framgÄngsfaktor för enskilda skogsÀgare, samhÀlle och skogsindustri. Skogen Àr en viktig del av det svenska kulturlandskapet med stor betydelse för friluftsliv och ekosystemtjÀnster (www,Skogstyrelsen. 2009). Sveriges skogsindustri stÄr för 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) och Sverige Àr en vÀrldsledande exportör av skogsprodukter, med ett exportvÀrde av 128 miljarder SEK (www,Skogsbarometern, 2010).Idag Àgs cirka 50 % av Sveriges totala skogsareal av enskilda skogsÀgare (LRF Konsult SkogsbyrÄn, 2010). Intresset för att Àga skog har ökat, dÄ privatpersoner ser skog som en lönsam och ekonomiskt lÄngsiktig investering.