Sökresultat:
4939 Uppsatser om Enskilda privata skogsägare - Sida 59 av 330
Var hör jag hemma? : Tillhörighet och organisationskultur efter personalövertagande
Organisationskultur Àr de djupa strukturerna hos en organisation som Àr rotade i medlemmarnas delade vÀrderingar, övertygelser och antaganden och som manifesteras i beteenden och artefakter. En viss kÀnsla av tillhörighet behövs för att medlemmarna ska dela dessa vÀrderingar och vara en del av organisationskulturen. Syftet med studien var att undersöka hur skillnaden i organisationskultur upplevs efter ett personalövertagande av ett outsourcingföretag. Fem vaktmÀstare pÄ tre arbetsplatser som varit med om personal-övertagande intervjuades och en induktiv tematisk analys genomfördes. Respondenterna upplevde kulturförÀndring efter personalövertagandet men i varierande grad beroende pÄ arbetsplats, de som tidigare varit anstÀllda inom landstinget upplevde större förÀndring Àn de som redan arbetade pÄ privata företag.
HudkrÀmer - vad innehÄller de? : Med fokus pÄ barns hÀlsa och miljö
Titel: HudkrÀmer ? vad innehÄller de? Med fokus pÄ barns hÀlsa och miljö.Syfte: Att undersöka vad rÄvarorna i tvÄ olika hudvÄrdsprodukter för barn utgörs av samt deras pÄverkan pÄ huden och miljön.Bakgrund: Idag anvÀnds 100 000 olika kemiska Àmnen i produkter. Deras reglering Àr begrÀnsad till dess enskilda effekter men ingen vet hur deras kombinerade verkan Àr eller hur mÄnga som konsumenter kommer i kontakt med. Vid allergier försvÄras utredningen i sjukvÄrden, om den alls Àr möjlig att göra, pga. den stora mÀngden av kemiska Àmnen.
Företagisering av vÄrden
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft pÄ vÄrden samt fÄ en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod anvÀndes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal frÄn olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fÄtt fram har analyserats med hjÀlp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management.
Produktkalkylering inom omrÄdet fjÀrrvÀrme pÄ ett kommunalÀgt energibolag
En verksamhet strÀvar efter att uppnÄ en viss effektivitet. För att det ska vara möjligt mÄste verksamheten styras, det vill sÀga planeras, samordnas och kontrolleras. Företag kan idag vÀlja att jobba med olika styrmedel. Ett av det mest anvÀndbara styrmedlet Àr produktkalkylering. Produktkalkylering anvÀnds bland annat för att bestÀmma pris pÄ produkter, lönsamhetsberÀkning, kostnadskontroll och produktval.
Riskkapital och exit : PÄverkar riskkapitalbolagens Àgarstruktur valet av exit?
Vi vill undersöka huruvida det finns ett samband mellan riskkapitalföretagets Àgarstruktur och deras val av exit genom en positivistisk studie med en deduktiv ansats. MÄlet Àr att öppna vÀgen för mer djupgÄende forskning kring exits i Sverige genom att undersöka ett antal potentiella samband. Riskkapitalisterna delas upp i tre grupper baserat pÄ deras Àgarstruktur: privata, koncernbundna samt offentliga riskkapitalister.UtifrÄn befintlig teori pÄ omrÄdet har vi utformat nio hypoteser som kan delas in i fyra grupper. Den första gruppen testar huruvida sambandet mellan Àgarstruktur och val av exit existerar, den andra gruppen testar sambandet mellan portföljbolagets bransch och val av exit, nÀsta grupp testar huruvida det finns ett samband mellan investeringslÀngden och val av exit respektive Àgarstruktur och slutligen testar vi om det finns ett samband mellan portföljbolagets potential och deras val av exit.För att samla in nödvÀndig data för att testa dessa hypoteser utgick vi ifrÄn FörvÀrv och Fusioners data över alla exits i Sverige frÄn 2003 till och med första halvÄret 2006. Databasen fick kompletteras med ett antal variabler: omsÀttningstillvÀxt, typ av exit, Àgarstruktur samt bransch.
Att HÄlla andan vid liv : En komparativ studie av begreppen bruksanda och Gnosjöanda
Att hÄlla andan vid liv handlar om tvÄ olika andor i tvÄ olika regioner. TvÄ regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna Àr sÄ markant. Dessa regioner Àr dels brukssamhÀllets sÄ kallade bruksanda och dels den smÄföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen rÀknas Àven grannkommunerna VÀrnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benÀmningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen Àr indelad i fyra sfÀrer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhÀlleliga sfÀren.
Avknoppningar av kommunala verksamheter - i behov av nya regler?
Begreppet avknoppning anvÀnds genomgÄende för att beskriva en form av privatisering som inte sÀllan innebÀr att en verksamhet övertas av tidigare anstÀlld personal, som fortsÀtter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen sÄvÀl civilrÀtt som offentligrÀtt. I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag Àr förbjudet sÄvida inte synnerliga skÀl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebÀr ett sÄdant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan pÄkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebÀr att domstolen kan upphÀva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkstÀlla beslutet innan prövningen har gjorts.
Storebror ser dig!: kartlÀggning av den personliga integriteten
Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp i dagens samhÀlle. En orsak till detta Àr att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer pÄtrÀngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlÀgga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjÀnst/teknik Àr acceptabel och vilken Àr alltför krÀnkande ur individens perspektiv? Var drar de grÀnsen för sin personliga integritet? TvÄ enkÀter lades ut pÄ testplats Botnia vid olika tidpunkter.
RevisionsbyrÄers kvalité: en studie om Going Concern-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress
TrÀffsÀkerheten pÄ Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett Àr lÄg, 40 procent, men enligt tidigare studier Àr den lÀgre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyrÄerna i vÀrlden, Big four, marknadsför sig med sin branschkÀnnedom och flera studier pekar pÄ att de har högre revisionskvalité Àn mindre byrÄer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns nÄgon skillnad pÄ kvalitén mellan de fyra största och de mindre byrÄerna. Syftet med denna studie Àr att pröva om stora byrÄer har högre kvalité Àn medelstora och smÄ byrÄer och om det finns skillnader mellan de enskilda byrÄerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mÀter vi i form av GC-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress (eget kapital understiger hÀlften av aktiekapitalet).
Hur sker den interna styrningen pÄ vÄrdcentraler i Kronobergs LÀn?
Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden, nÀrmare bestÀmt av vÄrdcentraler med olika huvudmannaskap. Det Àr viktigt att undersöka hur styrningen och organisering Àr uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgÀngliga bör anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vÄrd för alla patienter. Detta dÄ kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krÀvs.FrÄgestÀllning: 1. Hur anvÀnds finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat Àgda vÄrdcentraler i Landsting Kronoberg?2.
Bloggen ett strategiskt verktyg? : En studie av tre offentliga ledares kommunikation via webben
Denna uppsats fokuserar pÄ att fÄnga upp en relativt ny och vÀxande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förstÄelsen för vad en blogg Àr.Ett utmÀrkande drag för bloggen, som Àr en uppdaterad webbplats vars startsida karaktÀriseras av ett antal daterade texter i omvÀnd kronologisk ordning, Àr att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav pÄ kÀllkritik av innehÄllet. Bloggen beskrivs gÀrna som en form av ?grÀsrotsjournalistik? men den anvÀnds ocksÄ som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor KÄre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de anvÀnder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation Àr.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna anvÀnder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det pÄ lite olika sÀtt.Margot Wallström anvÀnder sig av sin privata sfÀr som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.
I Skuggan av Spotify : Har streaming av musik förÀndrat synen pÄ artisten?
StreamingtjÀnster har förÀndrat hur mÀnniskor lyssnar pÄ musik och upptÀcker ny musik. Det har ocksÄ underlÀttat för mindre artister att nÄ lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förÀndrat hur artister nÄr ut och upprÀtthÄller relationen med sina fans. FörsÀljningen av fysiska album nÄr rekordlÄga nivÄer och streaming av musik gör sÄ att lyssnaren fokuserar pÄ den enskilda lÄten snarare Àn artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker dÀrför en oro för att lyssnaren inte lÀngre bryr sig lika mycket om artisten.Dessa genomgÄende förÀndringar i musikbranschen vÀcker frÄgan hur lyssnaren förhÄller sig till artisten och vilken relevans artisten har nÀr lyssnaren upptÀcker ny musik och lyssnar pÄ musiken i sina spellistor.
Unga och arbetet. : Viktiga egenskaper hos arbetet och kommunikationsvÀgar i rekryteringsprocessen
Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..
Effektivisering av en produktionslinje för designade trÀgolv vid KÀhrs
AB Gustaf KÀhrs grundades 1857 i Nybro och 1947 blev KÀhrs först med att fÄ patent pÄ ett trÀgolv. Enligt KÀhrs Àr deras affÀrsidé att erbjuda miljövÀnliga och högkvalitativa trÀgolv för privata, offentliga och kommersiella miljöer. Under de senare Ären har marknaden för robustare och mer formgivna trÀgolv vuxit. DÀrför har KÀhrs pÄ kort tid byggt upp en ny linje för designprodukter. Det finns ett behov av att utvÀrdera och analysera linjen ur ett produktionstekniskt perspektiv med hjÀlp av olika LEAN verktyg.
Hur pÄverkas vÀgsamfÀlligheter vid Àndrade förhÄllanden? : en jÀmförelse av enskilda vÀgar i Sverige och Finland
Enskilda vÀgar förvaltas av annan Àn stat eller kommun, oftast utgör vÀgen en gemensamhetsanlÀggning dÀr en samfÀllighetsförening har ansvaret. Enligt tidigare lagstiftning grundades vÀgsamfÀlligheter, dessa Àr idag likstÀllda med samfÀllighetsföreningarna men mÄnga vÀgsamfÀlligheter anvÀnder fortfarande gamla andelstal. I vissa fall Àr dessa högst oskÀliga, vilket lett till att vÀgsamfÀlligheten beslutat om nya andelstal utan LantmÀteriets medverkan. Detta kan leda till att uppgifter inte förs in i fastighetsregistret. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva och analysera det svenska systemet rörande enskilda vÀgar och vÀgsamfÀlligheter ur ett internationellt perspektiv samt att undersöka vad medlemmar i dessa föreningar har för Äsikter om bÄde nuvarande och en eventuell förÀndring.