Kriser och allvarliga händelser sker på svenska företag varje år. Krisplanernas förekomst inom privata företag är låg jämfört med den offentliga sektorn, vilket kan medföra att kriberedskapen hos privata företag inte är så god som den skulle kunna vara. Syftet med denna studie är att fånga uppfattningen av hur man på olika nivåer i privata företag beskriver förekomst, användande och implementering av krisplaner. De roller som studien undersöker är chef, mellanchef samt medarbetare. Totalt har sju stycken kvalitativa intervjuer genomförts och analyserats utifrån innehållsanalys med meningsbärande enheter, koder och kategorier.

Ämnet för examensarbetet är barns sexualitet och hur förskollärare förhåller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet är att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhållningssätt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollärare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förväntas vi få en uppfattning om det förhållningsätt som råder på de två förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur kriminalvårdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var går gränsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhållande till de intagna på en kriminalvårdsanstalt? Studien bygger på åtta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvårdare på en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en främre och en bakre region på kriminalvården.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Föryngring med poppel och hybridasp är främst förknippat med södra delarna av landet ochhar hittills skett i liten skala. Intresset för trädslagen ökade i samband med omställning 90.Efter stormen Gudrun 2005 ökade den föryngrade arealen, förmodligen som en följd av attSkogsstyrelsen då gav bidrag till återbeskogning. Det som skiljer poppel och hybridasp frånandra trädslag och det som gör dem mest intressant är deras höga produktionspotential.Kunskaperna om föryngring av trädslagen är ganska små och en anledning till att trädslageninte nyttjas i större omfattning.Syftet med arbetet är att följa upp poppel- och hybridaspföryngringar, sammanställaerfarenheter med föryngring av poppel och hybridasp på skogs- och åkermark samt att genomintervjuer klargöra skillnader mellan olika föryngringsstrategier och koppla dem till resultatenav mina egna inventeringar. Detta ska tillsammans ge en samlad bild av erfarenheterna avföryngring med poppel och hybridasp.Resultaten från fältinventeringen visar på liten skillnad i tillväxt mellan bestånd på skogs- ochåkermark. Tillväxten för poppel var högre än för hybridasp både i trädslagsrena bestånd- och iblandbestånd.

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring våld i nära relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring ämnet, samt att även synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå från diskurserna. Detta har således utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjälp av metoden diskursanalys..

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för små privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför små privata aktiebolag. Vi undersökte vårt problemområde genom en litteraturstudie och en enkätundersökning samt intervjuer med företrädare för små privata aktiebolag inom Luleå kommun. De båda empiriska undersökningarna gav oss många intressanta resultat.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

En tredjedel av Sveriges skogsägare är över 65 år men bara 12 procent tänker genomföra ett generationsskifte inom de närmsta åren. Generationsskiften anses vara en svår och komplex fråga på grund av de många aspekterna; ekonomi, juridik och mjuka frågor. Att arbeta med generationsskiften kan vara ett sätt för virkesköpare att skapa nya kontakter och säkra den framtida virkesförsörjningen. Arbetet syftade till att kartlägga den allmänna inställningen och erfarenheter vid generationsskiften hos SCA Skogs virkesköpare i Västerbottens förvaltning. Deras tankar och funderingar om vilket kompetensbehov och arbetssätt som finns idag undersöktes för att identifiera och utveckla bra arbetssätt vid generationsskiften.

Forskningen om utdelningspolicy hos aktiebolag brukar vara inriktad på att förstå hur publika aktiebolag tänker vid sina utdelningsbeslut men de publika aktiebolagen är endast 0,36 procent av alla registrerade aktiebolag i Sverige. I denna uppsats har vi därför velat utreda hur utdelningspolicy ser ut hos privata aktiebolag. Det är två viktiga faktorer som skiljer de privata aktiebolagen från de publika, skattesituationen och förhållandet mellan bolag och ägare. Eftersom de flesta privata aktiebolag ägs av ett fåtal ägare som dessutom är aktiva i verksamheten beskattas ägarna vid utdelning enligt de så kallade 3:12 reglerna och bolaget kallas för ett fåmansföretag. Från och med årsskiftet har 3:12 reglerna förändrats till att bli mer gynnsamma för fåmansföretag som är arbetskraftsintensiva genom att ägarna kan erhålla högre utdelningar till en lägre kapitalskatt än tidigare.

Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland..

Syfte: Gällande förvärv av kommunala hyresrätter har de flesta diskussioner som uppmärksammats, enligt vår uppfattning, rört ombild¬ningen från hyresrätt till bostadsrätt. Det är även det som teoretiskt finns beskrivet. Därför anser vi att vår studie kan bidra till att belysa fenomenet och öka vetskapen, om att hyres¬rätterna kan byta ägare och de facto byter ägare utan att upplåtelseformen ändras. Vårt syfte är därför att studera hur fastighetsköp gjorda av privata fastighets¬ägare från kommunala fastighetsföretag går till.Metod: Vi har i vår uppsats delat hermeneutikernas synsätt då vi är medvetna om att vår inställning och tolkning av studien kommer att påverka vårt resultat. Vidare har vi tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt där vår studie grundar sig på intervjuer.