Studiens syfte är att studera utbytesstudenters rumsliga relation till fem utvalda besöksattraktioner med tyngdvikt på vad för sorts tankar, känslor, värderingar och mening som dessa genererar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa enskilda intervjuer samt en fokusgruppintervju med utbytesstudenter, där fotografier på fem uppvisade besöksattraktioner i Stockholm har presenteras. Dessa besöksattraktioner var Stadshuset, Ericsson Globe/Skyview, Kungliga Slottet, Vasamuseet samt Gröna Lund. Våra underliggande frågeställningar har behandlat besöksattraktionernas fysiska utformning, vad dessa representerar samt vad utbytesstudenterna finner om dess geografiska placering i förhållande till hur staden är utformad. Den teoretiska genomgången behandlar platsens och rummets dimensioner samt semiotik.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur pedagogerna i grundskolans tidigare år arbetar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning och hur de arbetar med eleverna för att förhindra att läs- och skrivsvårigheter uppstår. Studien bygger på intervjuer med 6 pedagoger vilka alla arbetar i grundskolans tidigare år.Undersökningen visar att pedagogerna anpassar sin undervisning efter varje enskild elevs förutsättningar och behov, och att metoder och olika material anpassas efter den enskilda eleven. Rim, ramsor, sånger och kommunikation eller dialog mellan läraren och eleven används för att öka elevernas språkförståelse. För att upptäcka och förebygga att läs- och skrivsvårigheter uppstår användes olika tester som undersöker elevernas språkliga medvetenhet och fonologi. Testerna ger pedagogerna insyn i vad eleven kan och hur de ska gå vidare i sin undervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om en implementering av svensk kod för bolagsstyrning påverkar företagets värde (approximativa Tobins Q). Dessutom hoppas vi ge svar på huruvida enskilda bolagsstyrningsvariabler från tidigare studier påverkar företagets värde. Arbetet använder sig av en kvantitativ metod för insamling av data till regressionsanalysen. Studien omfattar de svenska bolag som infört koden och lika många referensföretag som inte implementerat koden. De variabler som ingår i analysen, förutom företagens approximativa Tobins Q, är antal styrelseledamöter, antal utländska styrelseledamöter, bransch, nettoomsättning, antal anställda, företagets ålder, balansomslutning samt huruvida företaget implementerat svensk kod för bolagsstyrning eller ej.

Syftet med denna uppsats är att belysa individualiseringen i ämnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. Frågeställningen som vi utgått ifrån är:Hur arbetar fyra låg- och mellanstadielärare för att individualisera sin undervisning i det mångkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebär en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen är en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lärare. Vårt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Examensarbetets syfte är att lyfta fram hur matematiklärare bemöter och stimulerar elever med matematiska talanger och hur dessa elever har känt sig bemötta och blivit stimulerade av sina lärare. Undersökningen har genomförts som en intervjustudie på fyra elever, två lärare och en universitetsadjunkt och dessa personer representerar grundskolans senare år och gymnasiet. I intervjuerna kom det fram att tre av eleverna har blivit bra bemötta i grund-skolans senare år genom acceleration och berikning, medan den fjärde eleven inte visste om sin talang och inte heller blev uppmärksammad för den. En av lärarna arbetar enbart med enstaka åtgärder för enskilda elever och den andra läraren arbetar med klassintegrerad nivågruppering med enstaka åtgärder för extremfall. Uppfattningen som universitets-adjunkten har är att det generellt arbetas för lite med talangfulla elever samt att dessa elever sällan blir bra bemötta från början.

Denna uppsats syftar till att, utifrån intervjuer med tre lärare, ta reda på deras syn angående om betygen i dagens svenska gymnasieskolor är rättvisa och likvärdiga. Både Skolverket och intervjupersonerna ger en negativ bild angående en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. Intervjupersonerna ser en avsaknad av diskussioner om vilka kunskaper som ska bedömas. De menar även att många lärare inte kan sina betygskriterier. Även om de enskilda intervjupersonerna inte tror att det finns en likvärdighet i betygssättningen ser jag dock ett positivt mönster i de tre intervjuerna.

Denna uppsats belyser emigrationen till Nordamerika från Överluleå församling i Norrbottens län. Uppsatsen visar att 2.585 personer emigrerade till Nordamerika från Överluleå församling mellan åren 1860 och 1939. Medan emigrationen från hela Sverige hade sin höjdpunkt under 1880-talet, hade emigrationen från Överluleå sin höjdpunkt efter sekelskiftet 1900. Framför allt efter sekelskiftet 1900 var fluktuationsmönstret för Överluleå mycket väl överensstämmande med fluktuationerna för hela riket. I början av 1900-talet fanns det flera faktorer i Överluleå som troligtvis bidrog till den enskilda personens utvandringsbeslut.

Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ?verksamhet? och ?verksamhetsutövare? tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999.

Syftet med arbetet var att få inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i ämnet barn och sexualitet. Ambitionen var att få veta vad pedagoger tänker om barns sexualitet och vilken syn de har på förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frågeställningar användes fokusgrupper och enkäter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring ämnet men att det inte direkt görs i nuläget. Det ansågs även viktigt att föra en dialog med föräldrar i frågor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stämmer även väl in med riktlinjer från Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bästa. I frågan om ifall det finns några direkta direktiv om barn och sexualitet i något styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Syftet med uppsatsen är att behandla problematiken kring vinstutdelning av medel som uppkommit då ett bolag har tagit bort sin avskrivningspost för goodwill, och inte gjort en motsvarande nedskrivning av goodwillvärdet och därmed ökat sitt redovisade resultat. Uppsatsen syftar även till att utreda bolags möjlighet till att redovisa ett önskat resultat genom att utnyttja osäkerheten kring goodwillvärderingen. Våra slutsatser i uppsatsen är att redovisning av goodwill enligt IFRS 3 kan föranleda ett bokföringsmässigt högre resultat. Detta högre resultat uppkommer dock enbart på koncernnivå, och att vinstutdelningen sker från de enskilda juridiska personerna. Den osäkerhet som uppstår vid värderingen av goodwill till verkligt värde innebär även ett spelutrymme för företagen att visa ett önskat resultat..

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger upplever att flerspråkighet bidrar till möjligheter eller till hinder för elever med utländsk bakgrund. Vilka didaktiska utmaningar möter pedagogerna med dessa elever samt hur kan de stödja elevernas flerspråkighet? För att få en nyanserad bild av hur pedagoger uppfattar flerspråkighet och söka svar på våra frågeställningar intervjuade vi fyra lärare som undervisade vid olika nivåer inom skolväsendet. Eftersom vi utgick från det talade ordet använde vi oss av kvalitativ undersökningsmetod där vi tolkade och analyserade resultatet av intervjuerna. Det resultat vi kom fram till var att alla pedagoger ansåg att flerspråkighet var en personlig tillgång för den enskilda eleven, men att det kunde finnas hinder på samhällsnivå.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus från samhället på ett hållbart arbetsliv. Resultatet baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder och utgår från två resultatinriktade utvärderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvärderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkät. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mål har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

Den Svenska lagstiftning med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram har införts som en följd av Sveriges EG-rättsliga åtaganden. Systemet har dock visat sig ha brister avseende genomförandet av normerna, dessa brister innebär att Sverige ej uppfyller de EG-rättsliga kraven avseende exempelvis enskilda berördas möjligheter att kunna förlita sig rättsligt på bindande normer. Åtgärdsprogrammen innebär inte att genomförandet garanteras, enligt gällande rätt har de till syfte att fungera som ?strategiska planeringsdokument?. De lämnar således de aktörer som har att säkerställa att normerna efterlevs utan några egentliga möjligheter att göra det, undantaget miljöbalkens vanliga bestämmelser.

Uppsatsen undersöker hur elevernas medievanor på fritiden avspeglas i deras skrivna texter i skolan. Studien är gjord i en årskurs 4 i en sydsvensk stad. Vid ett lektionstillfälle fick eleverna i uppgift att skriva en egen text utifrån rubriken ?Min önskedag?. Texterna har därefter analyserats med hjälp av textanalytiska metoder, med fokus på tema, attityd och värderingar.

Syftet med uppsatsen är att se vad situationen att positioneras som ?andra generationens invandrare? har för inverkan på identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi använder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssätt där vi vill synliggöra de identiteter, det vill säga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nå en ökad förståelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begränsningar denna position har för den enskilda individen. Vi ämnar synliggöra de processer som samverkar och påverkar de unga tjejernas identiteter.