Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

I en värld där individer möts av mängder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att människor har svårt att engagera sig och ha den förståelse som krävs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nämns ofta som en förklaring till människors olika kunskapsnivå och förståelse. I människors yrkesmässiga roll tas denna förmåga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förståelse hos enskilda näringsidkare, en företagsform där privatekonomin och näringsverksamhetens ekonomi är nära sammankopplade.

Att vara välutbildad, social och intelligent räcker inte för att nå toppen, speciellt inte om du är kvinna, men Annika Falkengren är idag en av Sveriges mäktigaste personer inom näringslivet som Skandinaviska Enskilda Bankens VD, i en bransch dominerad av män. Eftersom de retoriska förmågorna och strategierna är väsentliga inom ledarskap ska jag i denna uppsats identifiera Annika Falkengrens kommunikationsstrategier i årets viktigaste tal inom banken, de som hålls vid de årliga bolagsstämmorna. .

Den svenska förskolan styrs av Läroplan för Förskolan. Denna läroplan är mycket tydlig när det gäller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska få förekomma i verksamheterna. Enligt läroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvärdering endast när det gäller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet är något som hör skolan till, inte förskolan. Detta ställningstagande ställer yrkesverksamma förskollärare i en situation där uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

Rapportens syftet är att, genom observationer och kompletterande intervjuer, studera begreppet Empowerment för att se hur dess utveckling i praktiken kan urskiljas och hur det kan engagera enskilda individer i en organisation. Det empiriska materialet består endast av primär datainsamling som sedan legat till grund för valet av den teoretiska inslamlingen. De etnografiska observationerna har gjorts på fyra utvalda individer på Norden Machinery som sedan har följts upp med semi- strukturerade intervjuer. .

Många småföretagare har svårt att hänga med i skattereglernas snåriga värld. Vilka regler gäller för mitt företag, vilka förändringar har skett i år och vad gäller vid anställning är några av de frågeställningar som småföretagare måste ställa sig. Skattereglerna förändras ständigt. Det ska bli lättare att starta företag, lättare att driva och utveckla företag. Ändå upplever många företagare att reglerna blivit mindre lätthanterliga under de senaste åren.Uppsatsen kommer att beröra enskilda näringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket.Syftet med uppsatsen är att beskriva omfattningen av de skatteregler som gäller i Sverige för enskilda näringsidkare.

Syftet med studien är att undersöka innebörder och tolkningar kring lagstadgade begreppet skälig levnadsnivå ur ett brukar- och handläggarperspektiv. I Socialtjänstlagen 4:1§ står det att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vad som anses som skälig levnadsnivå skiljer sig åt mellan de enskilda och mellan undersökningskommunerna. Önskemål från handläggarnas sida om att bevilja större/kostsammare bistånd fanns men överlag ansåg de att de beviljade bistånden säkerställde skälig levnadsnivå för de enskilda..

Den här uppsatsen handlar om musiklärares syn på pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklärare upplever det egna förhållningssättet till pojkar och flickor vid den kommunala musik och kulturskolan.Syftet med undersökningen är att ta reda på om musiklärarna upplever några skillnader i pojkar och flickors beteende, och hur musiklärarna upplever att de bemöter eleverna utifrån ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen.Undersökningen bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma musiklärare i västra Värmland och hur de utifrån sina upplevelser och uppfattningar har svarat på underökningens frågeställningar.Undersökningen visar att musiklärarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklärarna även bemöter eleverna olika utifrån om eleven är en pojke eller flicka..

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar läroplanen för förskolans intentioner om att det inte är det enskilda barnet som ska utvärderas utan att det är verksamheten som ska utvärderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar på förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprättandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att läroplanen för förskolan säger att det inte ska finnas några uppnåendemål för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att även förskolor upprättar individuella utvecklingsplaner med uppnåendemål för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte några uppnåendemål utan var väl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mål för.I diskussionen berörs olika sätt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framåt och utmana barnet till utveckling måste en bedömning av barnen göras.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån Finansinspektionens nya regelverk om belöningssystem som infördes 2010 se om det har bidragit till en förändring i motivationen hos medarbetarna på Skandinaviska Enskilda Bankens distrikt Stockholm Norr.Metod: Datainsamlingen görs i form av en kvantitativ enkätundersökning med ett utskick till samtliga medarbetare på de utvalda bankkontoren inom distrikt Stockholm Norr på Skandinaviska Enskilda Banken.Teori: De teorier som används i studien är Abraham Maslows behovspyramid, David L Stums performance pyramid och Vrooms förväntningsteori.Slutsats: Motivationen hos medarbetarna på bankkontoren inom distrikt Stockholm Norr har inte förändrats trots en minskning i förmåner genom den nya ersättningspolicyn..

Det är välkänt att stora kedjor etablerar sig allt mer på marknaden. Det blir då viktigare för de små enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klädbutiker studerats och hur de med hjälp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien då dessa har större möjligheter att påverka och skräddarsy sina miljöer för att på så sätt sticka ut ur mängden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingår exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det är dessa tre delar som är utgångspunkterna för rapportens innehåll.

Inom området för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrån ett medieetnografiskt perspektiv. I studien används kvalitativa intervjuer då målet är att få en förståelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av ämne då jag själv är en del av technoscenen.          De frågeställningar som besvaras är:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstås i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder på att identitet skapas på skilda sätt och framträder olika starkt beroende på den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har också visat varför en individ väljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas från andra subkulturella företeelser.

I Sverige har vi idag regler som bestämmer hur våra enskilda avlopp måste dimensioneras med avseende på utsläpp. Nära hälften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anläggningar som inte är godkända. Enligt Havs- och vattenmyndigheten släpper Sveriges enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rätta med de problem som otillräcklig avloppsrening medför samt i strävan mot ?en hållbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fått i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjälp av Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) för att få vägledning i beslut om vad som gäller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushåll. Avsikten med denna rapport är att närmare studera olika reningsmetoder som tillämpas inom enskilda avlopp.

Natthärbärget ? en studie av ett skolteaterprojekt. Avsikten med denna studie är att bidra till diskussionen om vilka upplevelser eleverna kan få, och vilka färdigheter de tillägnar sig, genom att delta i ett skolteaterprojekt. Jag valde att kombinera en kvantitativ studie med en kvalitativ, enkät och enskilda samtal, eftersom jag dels ville fånga ?insidan? av elevernas upplevelser och erfarenheter och dels ville undersöka hur gruppen som sådan reagerade under processen. Ett skolteaterprojekt upplevs av den enskilda eleven som krävande eftersom han/hon går igenom olika faser och barriärer. Samtidigt ger denna process många nya insikter och kunskaper hos dem. Ett skolteaterprojekt kan skapa sammanhållning i en grupp och leda till ny förståelse hos den enskilda individen.

I Sverige ägs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsägare. Den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar. Detta innebär att skogsbruket har ett ansvar som sträcker sig längre än de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar är relativt känt, men hur detta manifesteras längre ner i värdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsägare har att ta ett ökat ansvar är idag okänt. Att undersöka detta är intressant för den enskilde skogsägaren och intressenterna i dennes omvärld, men även samhället i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt.Denna studie är avgränsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som påverkar ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsägare som bor i Uppsala län eller Stockholms län och som äger skog i Uppsala län.