Denna rapport handlar om skapandet av typsnittet Hun. Detta är ett enmansprojekt som har blivit utfört med intresse till både typografi och utformandet av bokstavsformer. Typsnittsdesign är en tidskrävande process. Det är inte enskilda tecken som utgör ett typsnitt, det är helheten. Alla tecken behöver mycket tid och omsorg för att kunna bli en helhet.Stor del av arbetet presenterar vad som händer bakom kulisserna i skaparprocessen.

I konsumenträttsliga förhållanden är det inte ovanligt att ett flertal människor påverkas negativt på samma sätt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfälliga produkt eller tillhandahållits samma felaktiga tjänst av en och samma näringsidkare.  Dock kan det finnas en rad olika skäl till att de rättigheter en konsument är garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rättsliga initiativ. Tänkbara fall är då den enskilda skadan är så liten att en process inte är befogad ur ekonomisk synpunkt, det är svårt att få hjälp av ombud med processen, konsumenten känner inte till sina rättigheter eller då det i något avseende råder bristande balans mellan näringsidkaren och konsumenten.   I sådana situationer kan en s.k. grupptalan vara lämplig.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa upplevelserna i samband med ett förändringsarbete ur ett personalperspektiv. Mina huvudfrågor jag ville ha besvarade är; hur upplever personalen förändringen samt hur bör en förändring genomföras för att den ska ses som positiv?Jag har använt mig av en kvalitativ metod och gjort tre stycken enskilda intervjuer. Styrkan med denna metod är att den ser till helheten samtidigt som den ger möjlighet att beskriva individens subjektiva upplevelser av ett fenomen. Som teoretisk ram för studien har jag använt organisationsteorin samt Angelöws (1991) teori om förändringsarbete.Resultatet i den här studien visar på att delaktighet är en av de viktigaste byggstenarna för att få ett lyckat förändringsarbete samt att utan direkt information och en bra kommunikation är det svårt att få personalen att känna delaktighet i processen..

Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen..

Aggression Replacement Training (ART) är en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden består av tre kompo-nenter. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet är att se hur två klassföreståndare, en elevassistent och tre ART-tränare upplever elevers utveckling av färdigheter i och med ART-träning, samt se hur informan-terna upplever att klassen där den enskilda eleven ingått har förändrats i och med den ART-träning som denne erhållit.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är:Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa?Hur ser lärare på likvärdighet?Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den?MetodMetoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i jämförandet av styrdokument och läroböcker. Analysen har gjorts i tre läroböcker från tre olika decennier, 1930-tal, 1960-tal och 1990-tal på tre historiska händelser: Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och hur kvinnor har framställts under 1500- talet och 1600-talet. Läroböcker har genomgått en drastisk förändring både innehållsmässigt och layoutmässigt under 1900-talet. Vissa händelser och personer lyfts inte fram i dagens läroböcker som de gjordes under 1930-talet och 1960-talet. Historien har gått från att lägga stor vikt på enskilda individer till att lägga vikt på kollektivet..

This paper examines how individual social welfare officers argue about the conditions in foreign aid. The paper is a qualitative interview study there nine social welfare officers from four local governments have been interviewed.The results are divided into two areas. First, the client's responsibility over their own lives   and self-determination. These two areas are then analyzed separately.The analysis assumes an aletisk hermeneutics where the basis for the attribution of the result is Max Weber's vocation ethics and the more recent research about foreign aid.The conclusion of the study was that social workers believe that the client's responsibility for their own self-sufficiency outweighs supply. Financial assistance must be justified in order to be paid regardless of whether this causes rejection of application for financial aid..

Bakgrund och problem: Idag kan en allt större del av företags värden härledas tillicke redovisade tillgångar och av dessa är humankapitalet en viktig del i företagensvärdeskapande. För att informationsbrist inte ska uppstå förmedlar företagen sitthumankapital framförallt genom att lämna upplysningar om personalen iårsredovisningarna. Tidigare studier har undersökt mängden humankapital somföretag upplyser om och vi ska göra en uppföljning för att ta reda på hur mängdenupplysningar har utvecklats över tiden.Syfte: Det primära syftet med vår uppsats är att beskriva mängden upplysningar omhumankapital, som de 20 största företagen på OMX Stockholm lämnar i sinaårsredovisningar 2008 och 2010, samt att identifiera och diskutera eventuellaskillnader mellan åren och med perioden 1998-2002.Avgränsningar: Vi kommer endast kontrollera och beräkna mängden humankapital iårsredovisningarna och kommer inte kontrollera tillförlitlighet och sanningshalten i deuppgifter som företagen uppger. Om informationen som företagen upplyser omverkligen är intressant kommer ej att undersökas.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ studie där det empiriska materialet harsamlats in genom kodning av årsredovisningar för att undersöka mängden kvalitativoch kvantitativ information som är hänförlig till humankapital.Resultat och slutsatser: Från 1998 till 2010 har den totala mängden upplysningarökat med 68,9 % i årsredovisningarna, dock varierar mängden för enskilda företagmellan olika år.Förslag till fortsatta studier: En liknande studie med storleksmässigt mindre, fleroch även onoterade företag skulle vara intressant. Det skulle även vara intressant attlägga mer fokus på medarbetarsidor och undersöka hur företag ser på dem.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är:Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa?Hur ser lärare på likvärdighet?Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den?MetodMetoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio.

Vanvård på särskilda boenden för äldre blir till och från ett aktuellt ämne i samhället. Historiskt sett började äldreomsorgen på 1700-talet med fattighus. Sedan dess har flera reformer skett till dagens äldreomsorg som omfattar över 300 000 personer. Flera lagar styr över äldreomsorgen såsom Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen, vilka även styr vårdpersonalens arbete. I lagarna värdesätts kvalitét och säkerhet för den enskilda vårdtagaren högt.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever på mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina åsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjälp de får/har fått samt vilken hjälp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgår från Vygotskijs tankar om utveckling och lärande. En genomgång har gjorts av aktuell forskning inom områdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om särskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvärldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i årskurs 5 och 6. Därefter har åtta elever som får särskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvärldsberättelser samt i en sammanfattande analys utifrån frågeställningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att få undervisning i liten grupp.

Markanvändning är av samhälleligt intresse och motiveras med argument innehållande samhällsnyttiga teser. Detta är i grunden är ett krav på effektivitet, d.v.s. att marken skall användas till det ändamål som svarar bäst mot den beskaffenhet marken har i syfte att generera den bästa nyttan (lönsamheten). För att samhället ska kunna genomföra önskvärda förändringar i markanvändningen kan fastigheter och rättigheter förvärvas med tvång. När sådana förvärv önskas genomföras, skyddas den enskilda markägaren mot för långt ingripande åtgärder genom tvingande intresseavvägningar i lagstiftningen.

Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen..

Syftet med undersökningen var att bättre förstå de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förändringsarbete, så att dessa lärdomar kan nyttjas i framtiden. En enkätundersökning bland medarbetare och före detta ledningsgruppen på Försäkringskassan i Uppsala, låg till grund för studien.Mer än hälften av medarbetarna var missnöjda med hur förändringsarbetet i stort har hanterats, medan några enskilda informationsinsatser får ett positivt omdöme av mer än hälften. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur medarbetarna har bedömt informationsinsatserna med hur förändringen totalt sett har skötts. Ledningsgruppen hade en mer positiv syn, både på hur förändringsarbetet har hanterats i stort och hur ledningens budskap togs emot i organisationen. Åtgärder för att uppnå ett mer konstruktivt förändringsarbete diskuterades..