AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sär? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av särskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: Vår studie grundas på hur och var man placerar elever i behov av särskilt stöd. Vi har tittat på två skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, där är eleverna i behov av särskilt stöd placerade i grundskolan.

Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ?tillfälliga grupper?. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna.

Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål.

Syftet med denna uppsats var att söka en förståelse om varför vissa människor ansluter sig till kriminella gängverksamheter och nätverk och hur detta påverkar de enskilda individerna, grupperingen i sig samt det övriga samhället.I denna studie har jag använt mig utav två typexempel av aktiva kriminella gängverksamheter, Hells Angels och Fucked for Life. Detta för att undersöka hur dessa är uppbyggda samt studera dess normer och värderingar..

Ny statistik från Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan består av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi läsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska värna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsägelsefullhet i hur man ser på varje barns rätt att utvecklas när man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, där storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet.

Den högre utbildningen i Sverige är viktigt för såväl individen och samhället. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förståelse för samhället medan samhället vinner på att utbildat folk skapar värde för hela samhället. Det blir också viktigare för enskilda lärosäten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen då kraven från skattebetalare och de minskade årskullarna innebär en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder på hur viktigt det är för det enskilda lärosätet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare låg detta ansvar till största delen på högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret på lärosätena själva.

Denna examensuppsats undersöker Olivier Messiaens orgelcykel Les Corps Glorieux (De förhärligade kropparna). Den första huvuduppgiften har varit att relatera musiken till den katolska teologi kring människans kroppslighet som uppstånden, vilken bildar tematisk grund för Messiaens verk. Därefter presenteras orgelverkets enskilda satser ochrelationen mellan teologi och musik diskuteras. Avslutningsvis behandlas gestaltningsmässiga konsekvenser som aktualiseras av musikens idémässiga utgångspunkter..

SyfteStudien är en deskriptiv studie av upplevelser och erfarenheter förskollärare har av specialpedagogisk handledning i förskolan.Frågeställningar? Upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har förändrats över tid?? Har förskollärarna upplevt behov av specialpedagogisk handledning?? Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har handlat om?? Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen främst handlar om, enskilda barn eller hela barngruppen?? Upplever förskollärarna att den kunskap som erhålls genom den specialpedagogiska handledningen används i verksamheten?? Vad har förskollärarna för visioner om hur den specialpedagogiska handledningen skulle kunna se ut idealt?Metod: Studien är hermeneutiskt inspirerad i tolkningen av resultatet. Metoden som använts vid insamling av empirin är den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun. Teori: Områden som belyses är specialpedagogiska perspektiv och teorier, styrdokument och litteratur samt tidigare forskning kring området handledning. Resultat: Behovet av specialpedagogisk handledning av personal i förskoleverksamheten är idag större än den tillgång som finns till förfogande.

Köp och försäljning av värdepapper kan, beroende på olika omständigheter, beskattas antingen enligt rörelsereglerna eller enligt reavinstreglerna. Sker klassificeringen enligt rörelsereglerna kan underskott på denna rörelse kvittas mot annan inkomst som den skatteskyldige har samt denne har rätt till avdrag för nedskrivning på varulager eftersom innehavet skattemässigt behandlas som lager. Om värdepappren däremot klassificeras som förvaltningsverksamhet finns inte någon nedskrivningsmöjlighet och förluster får enbart dras av mot vinster i samma förvärvskälla. Syftet med uppsatsen är därför att utreda de kriterier som ställs upp för att handel med värdepapper skall klassficeras som rörelse och därmed beskattas enligt reglerna för rörelse.Värdepappersrörelse saknar definition i inkomsskattelagen. Det är istället de allmänna bestämmelserna om avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet som styr.I uppsatsen har jag använt mig av sex rättsfall för att göra en problematisering av olika situationer där handel med värdepapper förekommer.

Studiens syfte har varit att beskriva och förklara hur pedagogerna i förskolan förbereder och genomför föräldrasamtal . Fokus har legat på de svårigheter man upplever och vilka medvetna och omedvetna strategier som används. De samtal som avses är i första hand ?de andra? samtalen, alltså alla dessa samtal som förs förutom de obligatoriska utvecklingssamtalen. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och bygger på tio semistrukturerade intervjuer med pedagoger i förskolan.Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv för att analysera vilka språkliga och fysiska verktyg pedagogerna använder.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..

Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt. Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt. Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt? Hypotesen är att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt. I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda.

Mitt examensarbete handlar om mina tankar kring behov och resurser. Jag har reflekterat över hur vi som enskilda människor kan låta oss dras med i ett beteende att uppfylla behov som inte alltid är så tydliga. Ofta går också bekvämlighet före eftertanke dvs. det sekundära behovet sätts i fokus mer än det primära behovet . Jag har illustrerat mina tankar med en bok, en modell och en möbeldesign.

Titel: Lokal balans? En kvantitativ innehållsanalys av BT:s lokalsidor ochpersonliga intervjuer med lokalredaktörer på Borås Tidning.Författare: Therese Gustafson och Kristina KällströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera nyhetsvärderingsprocessen på små lokalredaktioner.Metod: Kvantitativ innehållsanalys med kod- och analysschema samt sex personliga intervjuer.Material: Artiklar på Borås Tidnings lokalsidor under perioden 4 april till 19 april 2007 samt intervjuer från fem reportrar på Borås Tidning.Huvudresultat: Vår innehållsanalys resulterade i 296 artiklar från Borås Tidnings lokalsidor som har kodats och analyserats. Resultatet av innehållsanalysen och de sex intervjuer vi gjort med lokalredaktörer på BT:s lokalredaktioner visar att samtliga lokalredaktioner använder sig av mediedramaturgi för att väcka lokalinvånarnas intresse och behålla deras uppmärksamhet. Det handlar om att erbjuda lokalinvånarna som bor i lokalsamhället en form av identifikation. Det de känner igen tar de följaktligen lättare till sig.