Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva fyra lärares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsämnet inom vuxenutbildningen men också vilka strategier och arbetssätt de använder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade när det gäller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats på högstadiet och gymnasiet men också hur man kan motverka fenomenet. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgångspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrågorna är utformade för att få tillgång till respondentens medvetande och för att få en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte är tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frågeställningar. Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svårigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mån det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det är ett resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen.

Denna uppsats har syftet att belysa och analysera processer av ansvarsutkrävande inom svensk förvaltning. Utbildningssektorn är den del av förvaltningen som studeras då skolan är en unik institution i dagens samhälle och en förutsättning för en levande demokrati. Skolan har genomgått reformer som kommit att påverka dess organisering och möjlighet att utkräva ansvar.Ansvarsutkrävandet belyses genom hela ansvarskedjan från nationell nivå till den enskilda skolan. Arbetet har formen av en kvalitativ analys. På kommunal nivå genomförs en fallstudie av Malmö kommun.

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). Så därför förbjöd vi dom, hur lärare motiverar regler och normer. (That´s why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet har varit att undersöka hur lärare implementerar de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lärare vid en grundskola 7-9 tagit i åtanke när de implementerat de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vad läsförståelse innebär enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i skolan. Min avsikt har också varit att ta reda på hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förståelseprocess. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs tre till årskurs sju. Jag har valt att använda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet från samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie är att för de intervjuade pedagogerna så innebär elevers läsförståelse att eleven skall kunna läsa mellan raderna och det är viktigt att utveckla ett stort ordförråd.

Syftet med denna studie var att beskriva hur innebörden av begreppet vardagsrehabilitering (VR) uppfattas inom kommunal äldreomsorg. Datainsamling utfördes genom enskilda intervjuer med omvårdnadspersonal, arbetsterapeuter, enhetschefer samt beslutande politiker, fem respektive sex i varje grupp. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi som resulterade i två kategorier: 1) VR innebär kommunikation, samarbete och resurser, samt 2) VR innebär ett synsätt där träning i aktivitet möjliggörs i alla situationer. Resultatet visade att alla respondenter anser att innebörden av begreppet VR är att de äldre inom kommunal äldreomsorg ska få möjlighet att utföra aktiviteter utifrån egen förmåga. Andra särskilt framträdande aspekter gällande VR är att det anses innebära en god kommunikation, vara ett självklart synsätt som inte behöver diskuteras, samt att utbildning är viktigt men inte en förutsättning för att arbeta vardagsrehabiliterande..

Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga förskolepedagogers kunskaper om och förväntningar på specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod användes en enkät som riktade sig till pedagogerna på samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I många avseenden är man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gäller detta på individnivå. På vissa områden önskar man en större insats än vad man upplever vara fallet idag. Exempel på detta är ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frågor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete både riktat mot det enskilda barnet och på det mer förebyggande planet. Med en inriktning som täcker de behov som efterfrågas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i såväl dagens som framtidens förskola..

Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras så att elever ska samtala om bilder. Lärare är fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sätt att samtala om bilder och olika sätt att förhålla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien är att få insikt i och kunskap om hur bildlärare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framställningar i bildundervisningen. Från den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhållningssätt med samtal och dialog där det formativa lyfts fram.

Kina har världens största enskilda marknad och dess ekonomi har vuxit enormt de senaste decennierna. Det finns olika typer av direktinvesteringar och på grund av de komplexa förhållanden som råder i Kina så finns det en mängd svårigheter och fallgropar för den utländske investeraren. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska små och medelstora företag direktinvesterar i Kina, genom att dra lärdom av deras erfarenheter samt av professionella rådgivares expertis kunna påvisa nyckelfaktorer som leder till en lyckad etablering. Detta görs genom en kvalitativ studie där telefonintervjuer har används som redskap. Denna studie söker tillsammans med teorier, tidigare forskning samt samtal med företag och konsulter, kunskap om svenska investeringar på den kinesiska marknaden.

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: Växjö, Växjö UniversitetSidor: (56)Innehåll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld.

Företagskultur ses ganska oproblematiskt som det lim som håller samman företagen men nya studier lyfter fram företagskulturen som mer komplicerad och mer som ett medel att styra personalen. Samtidigt pekar forskningen på att den utveckling som det moderna samhället, och med det arbetet, genomgått skapat en förskjutning av ansvar i många verksamheter där den enskilda individen fått ta mer och större ansvar. Samhällets utveckling har även givit att fler kundstyrda verksamheter skapats där individen lätt hamnar i kläm mellan företag och kund. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes en studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med syftet att undersöka hur anställda i kundstyrda verksamheter upplever ansvar i sina verksamheter. Analysarbetet genererade en huvudtolkning bestående av temat Ansvar genom handling som genom bekräftelse blir behjälpligt i individens identitetsskapande på arbetsplatsen baserat på de tre temana det handlande ansvaret, det uttalade ansvaret och det individuella ansvaret vilka belyser individens upplevelse av ansvar på arbetsplatsen..

AbstractForskning visar att verksamheter ställs inför omfattande arbetsrelaterade problem därverksamheter förlitar sig på team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds då teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som måste utföras.Studiens syfte är att få en ökad förståelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnå effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och där faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpåverkan..

SWITCH- Swedish Intelligibility test for children, is a test thatmeasures intelligibility of children's speech through repetition of singlewords. The test is computer generated and consists of 1000 word listsrandomly selected for each assessment. The purpose of this study was toexamine the equivalence, reliability and validity in the word lists. Word listswere tested on ten children with typical language development (N group)and ten children with speech deviation (T group). The children were audiorecorded when they repeated two lists.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.