Sök:

Sökresultat:

3339 Uppsatser om Enskilda aktörer - Sida 22 av 223

FörtÀtning med hÀnsyn till allmÀnna intressen

FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.

Vilja till fysisk aktivitet: En kvalitativ studie av icke föreningsaktiva gymnasieelevers motivation till Àmnet idrott och hÀlsa

Tidigare forskning har visat att olika bollsporter dominerar i Àmnet idrott och hÀlsa och att idrottsÀmnet har formats av den redan organiserade föreningsidrotten. En intressant frÄga Àr om de elever som redan en gÄng har sagt nej till, eller aldrig har lockats av, den organiserade föreningsidrotten Àr motiverade för Àmnet idrott och hÀlsa? Genom en kvalitativ ansats undersöktes detta och tio elever intervjuades för att skapa en förstÄelse för den enskilda elevens motivation till Àmnet idrott och hÀlsa. UtgÄngspunkten var vilka upplevelser icke föreningsaktiva elever har av Àmnet idrott och hÀlsa och vilka tidigare erfarenheter de har av fysisk aktivitet. Examensarbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt i Deci och Ryans (2000) Self-determination Theory i vilken tre grundlÀggande psykologiska behov; tillhörighet, kompetens och sjÀlvstÀndighet, alla med likvÀrdig betydelse för individens motivation och vÀlbefinnande ingÄr.

Förekomst av sammantrÀden i förrÀttningar enligt fastighetsbildningslagen : jÀmförelser mellan kommuner och Är

Vid lantmÀteriförrÀttning Àr huvudregeln enligt fastighetsbildningslagen att sammantrÀde ska hÄllas. Syftet med sammantrÀdet Àr att informera sakÀgarna dels om ansökningen och dels om de ÄtgÀrder som har eller ska utföras i Àrendet. Det finns dock undantag frÄn regeln, i de fall inga enskilda- eller allmÀnna intressekonflikter föreligger fÄr handlÀggning ske utan sammantrÀde. Hur förrÀttningslantmÀtaren ska undersöka om det finns stridiga intressen finns inte angivet. Det uppges dock i förarbetet att förrÀttningslantmÀtaren kan tolka det som att enskilda intressekonflikter inte föreligger om de sakÀgare som inte ansökt inte motsÀtter sig ÄtgÀrden efter att de delgivits ansökan.

Studie- och konferensresor i svensk skatterÀtt : En analys av rÀttslÀget avseende avdragsgilla kostnader

Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

Konformitet i militÀr kontext : uniform klÀdsels pÄverkan pÄ soldaten

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjÀnsteutövning utsatt för press bÄde psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som pÄverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstÄ och identifiera risker i dessa processer mÄste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken pÄverkar grupper och individer Àr konformiteten. En faktor som skiljer soldater och officerare frÄn mÄnga andra yrkesgrupper Àr den uniforma klÀdseln vilken mÄnga anser hör ihop med yrket. Studien avser dÀrför att undersöka hur den likformiga klÀdseln pÄverkar individens förmÄga att tÀnka sjÀlv och dessutom handla utifrÄn den tanken. UtifrÄn detta syfte har en kÀrnfrÄga och tre delfrÄgor utkristalliserats. DelfrÄgornas syfte Àr att svara pÄ kÀrnfrÄgan.

Bonderups kyrka -Ombyggnation, tillbyggnation och rasering i en romansk stenkyrka

Uppsatsen behandlar byggnadsutvecklingen i Bonderups kyrka frÄn romansk tid till mitten av 1800 talet. Den enskilda kyrkan sÀtts i relation till den mer generella utvecklingen hos skÄnska kyrkor som den framstÄr i litteraturen.Undersökningen har visat att Bonderups kyrka ter sig ha haft en tÀmligen typisk utveckling under senmedeltiden och Àven under senare perioder. DÀremot har det varit svÄrare att nÄ nÄgra sÀkra slutsatser nÀr det gÀller kyrkans tidigaste byggnadsfaser..

Brottslighet, psykosocial belastning i barndomen och risk för vÄld : Könsskillnader hos rÀttspsykiatriska patienter

RÀttspsykiatriska patienter Àr en grupp med mycket psykosocial belastning i barndomen och mer forskning behövs kring bland annat huruvida det finns samband mellan denna psykosociala belastning, framtida brottslighet och bedömd risk för vÄld. Denna studies syfte var att jÀmföra brottslighet, psykosocial belastning i barndomen samt initiala riskbedömningar gjorda med HCR-20 pÄ kvinnor respektive mÀn vÄrdade vid RÀttspsykiatriska Regionkliniken i Sundsvall. Vidare undersöktes ifall förekomst av psykosocial belastning i barndomen korrelerade med bedömd risk för vÄld bedömd med HCR-20 eller med brottslighet hos patienterna. Studiens sampel bestod av 10 kvinnor och 39 mÀn varav majoriteten vÄrdades enligt LRV. Data samlades in frÄn journaler, rÀttspsykiatriska undersökningar och domar samt genom enskilda intervjuer.

Effekter av mental trÀning vid strokerehabilitering: En systematisk litteraturstudie

Introduktion: Stroke Àr en folksjukdom som Ärligen drabbar cirka 30.000 svenskar. Det primÀra symtomet Àr muskulÀr svaghet som kan innebÀra paralys/pares och 70-90% av de drabbade fÄr nedsatt motorisk funktion. Mental trÀning innebÀr att för sitt inre visualisera en rörelse utan ett motoriskt genomförande. Metoden har visat sig ge neuroplastiska förÀndringar samt ökad EEG- aktivitet i hjÀrnan. Studier har visat att visualisering, observation och exekution av rörelser aktiverar samma motoriska omrÄden i hjÀrnan.

AnvÀndning av GPS-teknink för att studera rörelsemÀngd i hage för hÀstar enskilt och i par

Idag anvÀnds hÀsten frÀmst i sportsammanhang och som fritidssysselsÀttning genom ridning och körning. Det vanligaste sÀttet att hÄlla hÀstar pÄ i Sverige under 2010 Àr stall med boxar med begrÀnsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns fÄ studier gjorda pÄ hÀstens rörelsemÀngd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemÀngden ökar i större hagar. En studie gjord pÄ Flyinge 2005 indikerar pÄ att hÀstar som gÄr i par har större aktivitet i hagen Àn hÀstar som gÄr enskilt. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om hÀstarna rör sig mer vid utevistelsen om de gÄr i par jÀmfört med om de gÄr enskilt. Studiens frÄgestÀllning Àr: Stimuleras hÀstarna till ökad rörelseaktivitet om de gÄr parvis i hagen jÀmfört med om de gÄr enskilt? Hypotesen Àr att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd strÀcka jÀmfört med hÀstar som hÄlls enskilt. I studiens försök deltog Ätta hÀstar fördelade pÄ tvÄ par och fyra enskilda.

ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

Intyg om socialförsÀkringstillhörighet - en studie av EG-rÀttsliga handlingars rÀttsverkan

Samarbetet inom EU stÀller lÄngtgÄende krav pÄ medlemsstaterna att underlÀtta för unionens medborgare att utnyttja de friheter EG-rÀtten genom EG-fördraget stÀllt upp. En av dessa friheter Àr fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare inom EU. Denna fria rörlighet skapar förutom möjligheter Àven svÄrigheter. Nationella regelsystem pÄ skatte- och socialförsÀkringsomrÄdet mÄste anpassas till de övriga medlemslÀndernas system för att den enskilde inte skall hindras genom diskriminering dÄ denne utnyttjar den fria rörligheten. För att förebygga och förhindra problem som kan uppstÄ angÄende socialförsÀkringstillhörighet för den som flyttar, har EU-samfundet skapat ett regelverk för att samordna medlemsstaternas socialförsÀkringssystem.

"Jag ser mig som en samtalspartner" En studie om fem speciallÀrares upplevelse av hur deras kompetens som kvalificerad samtalspartner anvÀnds i verksamheten

Syfte: Studien har som syfte att undersöka speciallĂ€rares upplevelse av hur deras kompetens som kvalificerad samtalspartner inom sprĂ„k-, skriv- och lĂ€sutveckling anvĂ€nds i verksamheten. Teori: För att fĂ„ en förstĂ„else för funktionen kvalificerad samtalspartner riktas vĂ„rt intresse mot handledning. SkĂ€let till att studien inspireras av ett socialkonstruktivistiskt kunskapsperspektiv Ă€r att handledning, enligt Åberg (2007), anses vara ett socialt konstruerat tillfĂ€lle. Detta innebĂ€r att speciallĂ€raren, med förmĂ„gan att vara en kvalificerad samtalspartner, i samtalet med pedagogerna kan betrakta, utveckla och omsĂ€tta förgivettagna förestĂ€llningar och kunskaper inom sprĂ„k-, lĂ€s och skrivutveckling. Metod: Vi vill beskriva snarare Ă€n att ge en förklaring och har av detta skĂ€l valt att genomföra en kvalitativ studie inspirerad av hermeneutisk ansats.

MÄste man tackla sig in i medierna? : en analys av hur damhockey framstÀlls i svenska medier

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur damhockey framstÀlls i utvald svensk dagspress mellan Ären 1992 och 2014.Hur mycket skrivs om damhockey? Har det skett en kvantitativ förÀndring och hur skulle den i sÄ fall kunna förklaras?Vad Àr det som skrivs i de publicerade texterna? Vilken kontinuitet respektive förÀndring finns i innehÄllet?MetodMetoden Àr en kombination av en kvantitativ och kvalitativ textanalys av tidningsartiklar. Datamaterialet har samlats in genom sökningar av artiklar i Mediaarkivet. Sökord som har anvÀnts Àr "riksserien", "damkronorna" och "damhockey", och sökningar har begrÀnsats till storstadspress. 757 artiklar har slutligen analyserats.

Det nya utnÀmningsförfarandet av ordinarie domare : En betraktelse kring maktdelning och maktförskjutning

Ett offentligt uppköpserbjudande definieras i 1 kap. 2 § 1p. Lag (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden (LUA) sÄ som ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utlÀndskt aktiebolag att överlÄta samtliga eller en del av dessa aktier. Innan ett offentligt uppköpserbjudande lÀmnas vill den potentiella budgivaren som regel genomföra en due diligence-undersökning pÄ mÄlbolaget. Syftet med denna uppsats Àr att söka fastslÄ (1) om det föreligger en skyldighet för mÄlbolaget att medge en due diligence-undersökning, (2) under vilka omstÀndigheter denna eventuella skyldighet föreligger samt (3) vilka sanktioner som stÄr till buds för aktieÀgarna dÄ en eventuell skyldighet inte efterföljs.

Att delegera ansvar : LĂ€rare om elevinflytande i skolan

Denna uppsats handlar om hur lÀrare ser pÄ elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrarnas upplevelser och inte pÄ faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lÀrare pÄ en högstadieskola i VÀsterÄs fick svara pÄ frÄgor via en utskickad enkÀt.  Resultatet visar frÀmst tvÄ saker som Àr vÀsentliga att redovisa: Att lÀrare tenderar att rikta fokus pÄ problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nÀstan uteslutande pÄ de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->