Sök:

Sökresultat:

1006 Uppsatser om Enskild stödundervisning - Sida 6 av 68

SprÄkutvecklande arbetssÀtt med flersprÄkiga elever

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare och pedagoger arbetar med sprÄkutveckling och med flersprÄkiga elever pÄ en mÄngkulturell grundskola. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer ville vi fÄ djupare kunskaper om hur en god sprÄkutvecklande undervisning bedrivs. VÄra vÀgledande frÄgor var vilka insatser skolan gör för att frÀmja sprÄkutvecklingen samt vilka arbetssÀtt och metoder som anvÀnds. VÄr slutsats Àr att en sprÄkutvecklande undervisning krÀver att eleven Àr i fokus och att undervisningen bör anpassas efter varje enskild individ i varierade former. Grundprincipen Àr att anvÀnda sprÄket sÄ mycket som möjligt, enligt informanterna mÄste eleven stÀndigt fÄ tala sprÄket för att utveckla det och vara aktiv i allt lÀrande..

SamhÀllsorientering för nyanlÀnda. - En enkelriktad integrationsinsats?

Den hÀr studien undersöker hur nyanlÀnda flyktingar uppfattar integrationsinsatsenSamhÀllsorientering för nyanlÀnda samt om de nya kunskaperna som de inhÀmtar omdet svenska samhÀllet Àr till nytta.Studien bygger pÄ ett kvalitativt angrepssÀtt med fallstudie som forskningsdesign, dÀrvi anvÀnt oss av en gruppintervju och en enskild intervju med nyanlÀnda flyktingarsom har deltagit i utbildningen. Resultatet visar att de som nyanlÀnda Àr i behov avsamhÀllsinformation om bland annat praktiskt vardagsliv, individuella rÀttigheter ochskyldigheter. Det framkommer dock att de saknar inflytande och valmöjligheter.Samtliga respondenter saknar Àven en ömsesidighet i integrationen, dÄ insatsen enbartgÀller nyanlÀnda flyktingar och inget ansvar lÀggs pÄ majoritetssamhÀllet. VÄraresultat visar att kunskap om det svenska samhÀllet inte rÀcker för att kÀnnadelaktighet i det..

LÀromedlet SamhÀlle i dag : En analys av lÀromedlet SamhÀlle i dag frÄn 1988 och 2007 samt Lgr 80, Lpo 94 och Kursplaner i SamhÀllskunskap

Inom det svenska skolvÀsendet finns det en rad bestÀmmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestÀmmelser Äterfinns i den dagsaktuella lÀroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör sjÀlv vilket material/lÀromedel som skall anvÀndas i undervisningen, dÄ det finns ett stort utbud av lÀromedel att vÀlja mellan. Det valda lÀromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det Àr dÀrför viktigt att det Àr det mest lÀmpliga lÀromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som stÀlls pÄ undervisningen..

Klippmakarna pÄ YouTube : En uppsats om författarskap i nyare media

En uppsats som reder ut vad en författare Àr och vilken roll denne intar i ett nytt medium som YouTube. Genom att undersöka forskning om författarens roll i Àldre media och analyser av tre olika författarroller pÄ YouTube utreder den hÀr uppsatsen hur rollen ser ut i ett nyare media. HÀr analyseras en tydligt enskild uppladdare pÄ YouTube, klipp skapade och uppladdade av ett produktionsbolag och ett fenomen dÀr olika uppladdare anvÀnder samma ursprungsmaterial för att skapa nya kreationer.BÄde litteratur och filmforskningen har överlag fokuserat pÄ den enskilda författarrollen men den hÀr uppsatsen pÄvisar dock att kollektivt författarskap blir tydligare i ett medium som YouTube..

Flickor och musik: ett försök att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande. Arbetet genomfördes pÄ en fritidsgÄrd i SkellefteÄ kommun under vÄrterminen 2003. Gruppen med flickor vi arbetade med var mellan tretton och fjorton Är gamla. VÄr undersökning genomfördes under en sju veckors period. Försökspersonerna intervjuades vid tvÄ tillfÀllen och observationer genomfördes under samtliga repetitionstillfÀllen.

VÄrdkedjan för narkomaner i UmeÄ

I min uppsats har jag valt att beskriva vÄrdkedjan för missbrukare i UmeÄ och hur man som enskild polis Kanske kan göra en skillnad och till vis del frÀmja samarbetet mellan framför allt vÄrd och polis. I UmeÄ faller fler och fler missbrukare mellan stolarna och fÄr inte den hjÀlp dom behöver. Missbruket bara ökar och gÄr lÀngre och lÀngre ner i Äldrarna det finns 19/20 Äriga flickor som gÄr pÄ Benzo, Heroin och Amfetamin. I UmeÄ finns det inte lÀngre nÄgot riktigt bra stÀlle för avgiftning som Àr grunden i missbruksvÄrden, eftersom dom flesta behandlingar öppna och slutna inte har möjlighet att avgifta missbrukare. Efter nerlÀggningen av beroendepsyk finns nu bara allmÀnpsyk att tillgÄ för avgiftning..

Kvalificerad kunskap eller kuriosa? : En analys över aktörsperspektiv i lÀromedelsböcker för Historia A

Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..

SÀkerhetsrevision av informationssystem : Vilka aspekter bör beaktas?

Information och data har i en allt större utstrÀckning blivit en resurs som organisationer Àr beroende av och grundar sin verksamhet pÄ. Precis som andra vÀrdefulla resurser sÄ mÄste ocksÄ denna skyddas mot obehörigas Ätkomst. Detta examensarbete handlar om systemförvaltning och arbetet med att revidera sÀkerheten i ett datorsystem. Eftersom denna typ av revision Àr en vÀsentlig del av arbetet med att upprÀtthÄlla sÀkerheten i ett system, Àr det följaktligen viktigt att kÀnna till hur en sÀkerhetsrevision genomförs. I resultatet presenteras ett antal olika aspekter och delomrÄden som bör granskas vid en revision av sÀkerheten hos datorer i ett datorsystem.

LÀsförstÄelsekompetens.

Denna uppsats utforskar ett par lÀrares och beslutsfattares tankar kring lÀsförstÄelse samt tankar kring ett specifikt lÀsförstÄelsetest DLS, men Àven tankar kring befrÀmjande arbete med lÀsförstÄelsekompetens i en specifik kommun. Undersökningen genomfördes 2008- 2009 i tre forskningsfaser 1) enskild intervju 2) enkÀtstudie och 3) gruppintervju. Jag har anvÀnt mig av metodtriangulering. Undersökningen visar generellt sett att de flesta 6-9 lÀrarna i svenska upplever DLS som ett bra mÀtredskap och att resultaten frÄn DLS överensstÀmmer med deras uppfattning om elevernas lÀsförstÄelse. Majoriteten av lÀrarna upplever att lÀsförstÄelsekompetensen sjunker och att de delvis arbetar mer med lÀsning efter de senaste Ärens DLS resultat.

Elever i behov av sÀrskilt stöd - vad innebÀr det?

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och skolledare pÄ en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av sÀrskilt stöd och om detta stöd Àr kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger och tvÄ rektorer pÄ en skola. IntervjufrÄgorna var baserade pÄ vÄra forskningsfrÄgor och vi ville ta del av informanternas personliga Äsikter. VÄr studie resulterar i att de elever som inte nÄr skolans mÄl fÄr sÀrskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar fÄr mer stöd Àn flickor.

?Det Àr jÀttesvÄrt, nÀstan omöjligt? : En studie kring hur lÀrarna individualiserar matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är

Föreliggande studie syftar till att studera hur nÄgra lÀrare individualiserar matematikundervisningen till varje enskild individ för att utveckla deras matematiska kunskaper i grundskolans tidigare Är. Detta görs genom att observera och intervjua tre lÀrare i Ärskurs tvÄ och Ärskurs tre. Resultatet visar att den huvudsakliga individualiseringen frÀmst sker till elever som finner matematiken svÄr och till elever som arbetar med snabbt tempo och med stor förstÄelse till det matematiska innehÄll som behandlas. LÀrarna individualiserar matematikundervisningen genom att variera material och att anpassa Äterkoppling till den enskilda eleven..

Acceptans av geografiskt anpassad sökmotor hos företag

Marknaden för sökmotorer vÀxer och förutspÄs under 2006 att öka med 41 % till en mÄngmiljardindustri. InformationsmÀngden Àr i nulÀget sÄ pass stor att en enskild sökmotor inte kan indexera allt. Detta medför att behovet av specialiserade sökmotorer ökar. Vi föreslÄr i denna uppsats en specialiserad sökmotor för att hitta information med anknytning till en viss geografisk position. Vi kontaktade företag inom tvÄ branscher för att undersöka vilka framgÄngsfaktorer som skulle öka företagens acceptans av detta verktyg.

TonÄringar pÄ diabeteslÀger - förmÄga till egenvÄrd

Under de senaste tvÄ decennierna har typ 1 diabetes ökat med 50 % bland barn och ungdomar i Sverige. Detta syns t.ex. genom att ca 500 barn i Äldern 0 ? 15 Är varje Är fÄr typ 1 diabetes och mer Àn 95 % av dem som insjuknar debuterar före 25 Ärs Älder. Att ha typ 1 diabetes och samtidigt vara i puberteten underlÀttar inte möjligheten att hantera sjukdomen med tanke pÄ att denna period för mÄnga kan vara svÄr att hantera i sig, utan att ha en livsstilsjukdom som typ 1 diabetes.

LÀs- och skrivinlÀrning - en studie pÄ kommunala skolor & Montessoriskolor

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka olika sÀtt pedagoger sÀger sig undervisa utifrÄn i lÀs- och skrivinlÀrning, pÄ tvÄ kommunala skolor och tvÄ Maria Montessoriskolor, och hur undervisningen skiljer sig Ät. Vi har i vÄr uppsats valt att lÀgga tyngdpunkten pÄ de olika metoder, teorier och undervisningsmaterial i lÀs- och skrivinlÀrning, som pedagogerna vi intervjuat sÀger sig utgÄ ifrÄn. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer av pedagoger pÄ tvÄ kommunala skolor, en kommunal Montessoriskola och en förÀldrakooperativ Montessoriskola. Förskolepedagoger, grundskolepedagoger samt Montessoripedagoger som arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i de tidigare Äldrarna, F-2, Àr de mÄlgrupper vi intervjuat. Resultatet Àr att pedagogen bör ha stor kunskap om olika metoder och teorier.

En vÀsteuropeisk modebutikskedjas kommunikation i Mellanöstern - eventuella kulturella skillnader att beakta

Syfte med uppsatsen Àr att ge insikt i vad en vÀsteuropeisk modebutikskedja bör beakta vid utformning av kommunikation i Mellanöstern. Det för att i möjligaste mÄn undkomma komplikationer i form av kulturkrockar. Det Àr viktigt att understryka det faktum att vi inte avsett att bidra med ett generellt tillvÀgagÄngssÀtt, som Àr lÀmpligt för alla vÀsteuropeiska modebutikskedjor i Mellanöstern. Vi har snarare i enighet med vÄrt syfte, försökt utveckla en förstÄelse för kulturen i Mellanöstern. Med det i Ätanke, ska vÄr slutsats ses som ett förslag pÄ hur en vÀsteuropeisk modebutikskedja kan vÀlja att beakta kulturella skillnader som kan tÀnkas uppstÄ.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->